Att bygga ett ordförråd. Här är deras evidensbaserade förslag och grund till gemensamma mål och metoder: 1.
Vad innebär det att kunna ett ord? Precis som jag beskrev i ett tidigare inlägg så kan man kunna ord olika “djupt”. Detta synsätt är något som man bör ta med i både utredning och åtgärder. En skala från “jag har aldrig sett ordet förut” till “jag har sett ordet förut” till “jag har en känsla kring vad ordet betyder” till slutligen “jag vet precis vad ordet betyder” kan användas för att elever själva ska kunna utvärdera sin kunskap och för att sätta mål. 2. De ord som vi väljer att arbeta med måste såklart vara funktionella för eleven. 3. Evidensen för vad som hjälper bäst för elever med språkstörning är något begränsad men studier har visat att barn med språkstörning lär sig nya ord betydligt bättre när de får explicit undervisning och (elev-vänliga) definitioner, jämfört med om de bara har hört det nya ordet t.ex. i en berättelse de fått lyssna till. Ordskattsamlaren. Deltagare och tester 157 elever med språkstörning och lexikala svårigheter deltog i studien.
Alla elever gick i språkklasser och fick alltså annan språkbehandling samtidigt som detta behandlingsprogram. Hälften av eleverna randomiserades till ordskattjaktsprogrammet och hälften av eleverna var kontrollgrupp. Av de som fick behandlingen fick hälften individuell behandling och hälften behandling i liten grupp. Grupperna var välbalanserade (vad gäller testresultat, ålder, kön etc.) I början av studien så testades alla elever med test av expressivt och receptivt ordförråd, meningsförståelse, verbala analogier (från ITPA). Behandlingen Ordskattsamlarbehandlingen (som jag beskrev ovan) gavs en gång i veckan - 30 minuter för individuell behandling och 45 minuter för gruppbehandling, över 5 månader (20 behandlingstillfällen). Som jag nämnde i början är det förhållandevis få större randomiserade studier som tittar på språklig behandling så Motsch och Marks (2014) är en värdefull studie.
Referenser. Skolverket - Kompetensprofil för lärare Skolfs 2011:37. Urn:nbn:se:umu:diva-96279 : Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår : en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. : en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 32014 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic) Abstract [sv] I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan.
Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. Abstract [en] Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. Place, publisher, year, pages Umeå: Umeå universitet, 2014. 188 p. Series Studier i språk och litteratur från Umeå universitet, 24 Keyword [en] reading difficulties, oral language comprehension, reading comprehension, educational outcome, Swedish national tests, learning. Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå.
Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser.
Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna.
En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal.
Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”. Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning. Först när det har uppstått en automatik i räkning, skrivande och läsning kan elever ta till sig fler och mer avancerade kunskaper.
I den progressiva pedagogiken förnekades ofta biologiska mognadsprocesser. Problem med läsförståelse visar sig sent. Läsförståelseproblem hos barn som läser utmärkt, men utan att förstå, upptäcks i regel inte förrän i tioårsåldern.
Det visar Åsa Elwérs studie om läsförståelseproblem. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag är en storläsare själv, vilket gjort mig intresserad av de komplicerade processer som ingår i läsförståelse och som utförs av duktiga läsare helt automatiskt. Det fick mig också att bli intresserad av de elever som inte förstår det som de läser och försöka ta reda på vari svårigheterna ligger. Vad handlar avhandlingen om? – Om läsförståelseproblem bland barn i tidig skolålder. Vilka är de viktigaste resultaten? – Att problem med läsförståelse blir tydliga ganska sent, oftast först i tioårsåldern. . – Varför detta inte upptäcks tidigare beror sannolikt på att texter för yngre barn inte kräver samma språkförståelse, det är först runt tio år som språkförståelsen slår igenom i läsförståelsen. Vad överraskade dig?