Undervisning på vetenskaplig grund. Forskning och skola i samverkan. Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet Regeringen gav den 21 november 2013 Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet.
Monica Reichenberg - Göteborgs universitet. Forskningsintressen Mitt forskningsområde rör läsning, framför allt läsförståelse.
Mina forskningsfrågor är: Hur kan texter göras begripliga för svaga läsare? Hur kan svaga läsares lässtrategier utvecklas? Dessutom har andraspråkselevers läsning varit föremål för mitt forskningsintresse. I min avhandling (2000) undersökte jag 833 elevers förståelse av olika textversioner i historia och samhällskunskap. Flerspråkiga barn har nytta av pekplattor.
Med hjälp av pekplattor kan barn höra böcker på sitt andra modersmål, kommunicera med barn på andra förskolor och använda pedagogiska appar. – Min studie visar att ett aktivt arbete med pekplattor inom förskolan är bra för kommunikationen för alla barn, särskilt de yngre som inte har lärt sig att tala och läsa.
För barn som inte har svenska som modersmål kan plattorna vara extra viktiga, eftersom de har svårt att få hjälp av svenskspråkig personal, säger Petra Petersen, forskare vid Uppsala universitet. Relationen som pedagogisk urkraft (V): Att förstå den som inte förstår — LASSE_BJORKLUND. Tidigare inlägg i serien Del I: Kan man konstruera "kemi" mellan lärare och elev?
Del II: Intellektuell konflikt som pedagogiskt verktyg. VR-1509-Forskning-och-skola-i-samverkan. Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator? - Om oss - Högskolan för lärande och kommunikation. En dator per elev och lärare (en-till-en) är en relativt ny företeelse i Sverige, som började kring 2007, som ett svar på den massiva satsning som startade i USA vid millenniumskiftet.
I dagsläget har över 200 av Sveriges kommuner anammat möjligheten att ge varje elev och lärare var sin dator. I en ny avhandling i pedagogik från Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har Håkan Fleischer undersökt vilka konsekvenser detta fått för lärandet. - Det är uppenbart att de näst intill provocerande positiva utvärderingarna i USA har påverkat svensk skola. Vid närmare granskning är såväl utvärderingar som forskning ytlig till sin karaktär, menar Håkan Fleischer. Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se. Klassrumsbaserad språkbehandling — språkforskning.se. Det första jag vill förtydliga (och detta är viktigt) är att amerikanska logopeder har helt andra förutsättningar än de flesta svenska logopeder vad gäller arbete med skolbarn, eftersom alla amerikanska skolor har logopeder anställda.
Det möjliggör ett helt annat sorts samarbete mellan logopeder och pedagoger. I Sverige ökar antalet skollogopeder, men de är fortfarande en mycket liten del av de logopeder som träffar barn och ungdomar i skolåldern. I vissa landsting så har det också beslutats att logopeder inte alls arbetar med elever i skolåldern, trots att en språkstörning finns kvar upp i skolåldern hos många barn, och påverkar både muntlig och skriftlig inlärningsförmåga (se t.ex. Catts, Fey, Tomblin, & Zhang, 2002; Fey, Catts, Proctor-Williams, Tomblin, & Zhang, 2004).
Datahjälp ger elever aha-upplevelse - Söderköping. Det kan handla om talsyntes där eleven får ord och texter upplästa, rättstavningsprogram för både svenska och andra språk, hjälp att hitta rätt ord när man skriver eller att enkelt kunna ladda ner skolmaterial på datorn eller läsplattan och få den uppläst.
Möjligheterna och antalet program ökar hela tiden. Allt det här finns i en bas på alla datorer inom alla stadier i Söderköpings skolor. Alla elever i klass 8–9 på högstadiet i Ramunderskolan har sedan i höstas egna datorer, dessutom får klass 7 egna nu till hösten 2015. På Nyströmska gymnasiet har eleverna sedan några år tillbaka egna datorer. – För många blir det som en helt annan värld. Hon berättar om och visar entusiastiskt några av pedagogiska datorprogrammen. Mediedagen 2014: Bok, webb-tv och digital radio ökar. [NORDICOM] Mediebarometern 2014: Användningen av medier en genomsnittlig dag 2014 uppvisar inte några dramatiska förändringar från 2013.
Resultaten är, utifrån hur utvecklingen ser och har sett ut, högst rimliga. 2014 års resultat visar att användningen av dagstidning, tv och radio online fortsätter öka (samtliga med tre procentenheter), men att användningen av vanliga tv- och radioapparater och pappersprodukter fortfarande är betydligt högre. Mediedagen 2014: Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2014 (procent) Källa: Mediebarometern 2014 - de första resultaten (Nordicom-Sverige)Klicka för att se Mediedagen 2014 i stort format (PDF) Bokläsning ökar Bokläsningen en genomsnittlig dag ökar från 34 procent 2013 till 36 procent 2014. 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring.
Typ av berättandeuppgift spelar roll! — språkforskning.se. Hälften av barnen fick berätta den personliga berättelsen först och hälften den fiktiva berättelsen först.
Barnens berättelser analyserades på tre sätt. 1. Antalet ord i de båda berättelserna (minus repetitioner, självkorrigeringar och tvekord). 2. Fem förmågor som behövs för att kunna berätta — språkforskning.se. Det finns flera studier som visar att berättande är ett av de områden där skolbarn som har haft språkstörning/språkförsening i förskoleåldern kan ha kvarvarande svårigheter.
Vad är det som gör berättande särskilt utmanande? Judith Johnston lyfter fram fem olika förmågor som man behöver ha för att kunna berätta en berättelse. Jag kommer relatera dessa fem områden till min personliga berättelse om min morfar. 1. Ny rapport visar hur digitala läromedel kan lyfta skolan - Gleerups. Kampanjen Mer Tid för Lärande släpper idag en rapport som utifrån danska exempel visar hur digitala läromedel kan frigöra tid för lärare. I rapporten föreslås en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur för att lyfta den svenska skolan.
Rapporten släpps av kampanjen Mer Tid för Lärande som branschorganisationen Svenska Läromedel står bakom, och visar att medan kostnader för skolan har ökat med 60 procent under de senaste 20 åren har investeringarna i läromedel istället minskat. Det innebär att lärare runt om i landet i avsaknad av läromedel lägger sin tid på att kopiera stenciler eller leta efter gratis material på nätet istället för att vara med eleverna. – Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller vid sin dator för att söka efter gratis material.
Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse. Elever med läsförståelsesvårigheter har ofta svag hörförståelse. Hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3. Det visar Maria Levlin i sin avhandling om lässvårigheter bland yngre barn. Når språket svikter Norsk grammatikk i et klinisk perspektiv. Eksemplene i boka er hentet fra norske studier av barn, unge og voksne med ulike former for språkvansker. Språk er en grunnleggende og enestående egenskap hos mennesket. Gjennom språket tilegner vi oss kunnskap, formulerer tanker og meninger og bygger relasjoner til andre. Mulighetene språket gir oss, tar vi gjerne for gitt, men de forutsetter at språket er der, og at vi har tilgang til det.
Medfødte og ervervede sykdommer og skader kan føre til språkvansker, som omfatter så vel vansker med å forstå språk som vansker med å uttrykke seg språklig. Att bli forskad på ~ Kilskrift. Jag har suttit på ett möte i Göteborg och varit i på mitt bästa prathumör. När jag åkte ner till västkusten så visste jag att det skulle bli ett både roligt och intressant möte. Det blev ännu roligare och ännu intressantare! Jag och fem andra personer har väntat på det här mötet länge nu. Hade vi fått välja så hade det nog skett tidigare, men i forskningens värld går inte allt så där fort som man skulle vilja. Nu sitter jag i en stuga på Sotenäset och försöker jag smälta det faktum att det finns fem personer som tycker att det här med att fortbilda sig via sociala medier är bland det intressantaste som finns. Skolan bör ha fler test – men inte för bedömning utan för inlärning. Att använda test vid inlärning är mycket effektivt. Det visar Carola Wiklund-Hörnqvist i sin avhandling och via magnetröntgen förklarar hon också varför.
Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag utbildade mig till gymnasielärare i psykologi och under utbildningen arbetade jag med ett projekt om hur arbetsminnet fungerar. Vad handlar avhandlingen om? – Jag ville undersöka så kallad testbaserad inlärning, där man alltså använder test i syfte att öka inlärningen och inte för bedömning. Forskning och skola i samverkan. SKOLFORSK: Underlag om skolforskning - Vetenskapsrådet. Digitaliseringen av skolan i Danmark. Igår eftermiddags arrangerade barn- och utbildningsutskottet i folketinget en öppen hearing om den pågående digitaliseringen av den danska skolan.
Syftet var att ge beslutsfattarna en bild av hur digitaliseringen kan höja den ämnesmässiga nivån, frigöra resurser, öka elevernas lärande samt förbättra samarbete och kommunikation. Man ville också lyfta fram möjliga negativa effekter och se lite närmare på vad den gemensamma offentliga strategin för digital välfärd kan betyda för skolan. Läsa på internet kräver mer än läsa på papper. Läsa på internet kräver mer än läsa på papper. Motorisk träning hjälper barn med skolarbetet - Riksidrottsförbundet. Kunskaper och erfarenheter från idrotten hjälper barn och ungdomar med funktionshinder att utvecklas motoriskt, känslomässigt och mentalt. – Genom att arbeta med hela människan kan idrottare nå bättre resultat och barn och ungdomar bättre rörelsemönster vilket underlättar för skolarbetet, förklarar Susanne Wolmesjö, lärare idrottsfolkhögskolan Bosön.
Barn som musicerar får bättre arbetsminne och lättare att lära. Musikträning stärker barns arbetsminne, som spelar en stor roll för många sorters inlärning. Det har nu visats av en grupp svenska forskare med professor Torkel Klingberg i spetsen. Den orättvisa skolan. SPSM. BFL-kartläggning - Kvutis. BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat.
Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget. Lärande, individ och känsla. Så hänger det ihop för mig. När jag tänker på det, så känns det självklart, det som Bolton beskriver i Drama för lärande och insikt (2008): vid all djupare inlärning sker en förändring av våra känslor och våra värderingar. Det innebär att det vi uttrycker och de beslut vi tar har en annorlunda grund före och efter denna inlärning. Vi är alltså förändrade som personer. Den här nya människan interagerar på ett nytt sätt med sin omgivning och påverkar därigenom de människor hen möter.
Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan. Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling. Det visar internationell och nationell forskning. Nummer 12 - Forskning om undervisning och lärande. Artiklarna i det här numret fokuserar på elevers lärande och deras utveckling av sina förmågor. Slöjdämnets roll behandlas i en artikel där författarna studerat kommunikationen i slöjdsalen. Studien stärker slöjdens betydelse som skolämne.