Om Skolspanarna. FULLTEXT01. Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning. Gästblogg Magnus Johansson: Syftet med lässtrategierna är inte lässtrategierna 2016-10-19. Barn och ungas läsning är ett ständigt aktuellt ämne och det talas ofta om lässtrategier i skolan.
Idag gästbloggar vår författare Magnus Johansson om lässtrategier och läsförståelse. Magnus är svensklärare och speciallärare med inriktning mot läs- och skrivutveckling, verksam på De Geergymnasiet i Norrköping. Han är aktuell med det nyutkomna läromedlet Bygg språket. ”Jag läser och läser, men jag fattar ingenting” – hand upp den lärare som inte har hört elever säga något liknande. Med tanke på resultaten i de senaste PISA-undersökningarna tycks det också finnas fog för sådana utsagor.
Inte mycket bättre förr Först en liten historielektion. Från avkodning till språkförståelse Denna typ av nedslående resultat har varit en central drivkraft i läsforskningen. Under slutet av 1900-talet växte dock insikten om andra parametrars betydelse. Ursprunget till lässtrategierna hittar vi i forskning om vad som utmärker goda läsare. Nyckeln är textsamtalen. Höstens kollegiala lärande – pedagogKrstd. Steg 1.
Väcka lusten och nyfikenheten att lära Är du intresserad, passionerad, engagerad eller annan eftertraktansvärd egenskap, gällande det du ska hjälpa dina elever att lära sig? Om inte kanske du ska ändra något. För om inte du är det, hur ska du då få någon annan till det. Utgå alltid ifrån detta Steg 2. Se till att alla ämneslag och dess lärare har en gemensam kunskapsöversikt. Steg 3. Utgå ifrån kunskapsöversikten och plocka ut ett par kunskapskrav för att skapa en lärandematris. Steg 4. När lärandematrisen är utformad ska det tydligt framgå genom vilken eller vilka förmågor som eleven ges möjlighet att uppvisa förmåga/kunskapskrav. The big five ska fungera som en röd tråd genom hela skolan. Om eleverna ska läsa om Skottland och sedan göra en muntlig presentation kan man använda sig av 3-4 olika kunskapskrav i ämnet engelska samt 1-2 ämnesspecifika förmågor.
L%C3%A5gaffektivt bem%C3%B6tande. Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION. Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen.
Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen.
Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Rekommendationer vid lektionsobservationer Traditionella lektionsobservationer Moderna lektionsobservationer á la Timperley. Nytt Vittraverktyg ger bäst förutsättningar för lärande - Vittra. Nu lanserar Vittra verktyget, samtida undervisning, i samarbete med forskaren Ann S.
Pihlgren. Verktyget är speciellt utvecklat för att vara ett stöd både vid planeringen av lektioner och i undervisningen i klassrummet och i barngruppen. På Vittradagen, den 20 maj, kommer alla medarbetare i Vittra att få testa det nya verktyget och se hur det kan inspirera och vara ett stöd i deras undervisning. – Samtida undervisning är ett Vittraverktyg riktat mot lärare och pedagoger på för-och grundskolan och fokuserar på när lärande sker hos barnen och eleverna.
Det är baserat på forskning i frontlinjen genom samarbetet med Ann S. I Vittra har man sedan starten 1993 haft ett gemensamt pedagogisk koncept, men erfarenheter och forskning bidrog till att man för fyra år sedan gjorde ett omtag, vilket resulterade i en ny pedagogisk plattform med Vittragemensamma verktyg som alla Vittras 26 för-och grundskolor ska arbeta utifrån. . – Vi har samarbetat med Ann S. The Curse of Knowledge - Robin Smith. Why is so much writing so bad and how can we make it better?
Med de orden inleder Steven Pinker ett anförande hos Google. Som svensk- och engelsklärare har jag ställt mig samma fråga, om och om igen, ibland retoriskt, ibland filosofiskt, ofta lite förtvivlat. Jag har skyllt på Twitter, Instagram, Messenger och ”annat elände” som gör att eleverna inte bemödar sig om att skriva fullständiga meningar, sätta punkt och komma på rätt ställe, eller ens använda stor bokstav. Pinker menar dock att de sociala mediernas genomslag inte håller som förklaring till ungdomars usla skrivande och visar med hjälp av flera exempel på att vänner av det skrivna ordet i varje era har brottats med vad de uppfattat som ett förfall av skrivförmågan hos den breda massan.
Svaret är så klart att vi bör läsa hans bok The Sense of Style: The Thinking Persons Guide to Writing in the 21st Century där han utvecklat sina idéer kring ämnet. Nåväl, tillbaka till Pinker.
Carol Dweck. John Hattie.