Forskning lyfter skolvardagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen. Skolverket har fördjupat sig i begreppen och sammanställt sina ställningstaganden. Ställningstagandena finns sammanfattade nedan och som introduktion till begreppen har Skolverket också tagit fram tre filmer som belyser vart och ett av begreppen ur olika synvinklar. Läs här: Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Ny bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Ny bok: Forskning för klassrummet
Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
Forskning ska göra skolan bättre - Curie Skolfrågan är hetare än någonsin efter de dåliga PISA-resultaten som visar kraftigt försämrade kunskaper bland svenska elever. Regeringen vill nu skapa en särskild myndighet, ett skolforskningsinstitut, med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder i skolväsendet. Skolforskningsinstitutet motiveras också utifrån skollagen från 2010 (2010:800) som säger att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. – Men det går inte bara att servera lärarna ett forskningsresultat och säga att ”Så här ska ni göra”. Det krävs handledning och kommunikation. Det handlar om att få in ett nytt förhållningssätt, ett mer vetenskapligt sätt att tänka i klassrummet, säger Cristina Robertson, anställd av Vetenskapsrådet som projektledare för att arbeta fram underlag till det nya skolforskningsinstitutet. Uppdrag av regeringen Första presentation i november
Hemläxors nytta inte självklar John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande För det tredje har hemläxornas utformning stor betydelse. Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John.
Bättre i skolan med test - Debatt I dagarna publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift (PNAS) en stor analys av totalt 225 studier som presenterar resultat på hur väl elever klarar examinationer i ämnen som teknologi och matematik i relation till undervisningsform (traditionell föreläsning kontra mer studentaktiverande). Resultaten pekar entydigt på att en pedagogik som bygger på ett aktivt lärande är den klassrumsundervisningsform som ger bäst utfall. Fynden är väl i linje med decenniers forskning inom kognitiv psykologi, som visar att minnet stärks om inlärningssituationen utformas så att den minskar passivt mottagande av information och i stället inbjuder till olika former av aktivitet. Forskarna bakom rapporten i PNAS pekar även de på att rön från aktuell minnesforskning kan utgöra ett avstamp för kommande studier av vilka former av aktiv inlärning som är mest effektiva för olika studentgrupper. Av de tekniker som granskades var det endast två som bedömdes ha god potential för hållbart lärande.
Classroom Management and the Flipped Class Editor's Note:This post was co-authored by Aaron Sams, CEO of Sams Learning Designs, LLC and founding member of the Flipped Learning Network. Let's face it. We teachers spend far too much time and energy trying to keep students quiet so that they can listen to us. We have taken countless courses and workshops on classroom management in our careers, and it seems that the underpinning goal of classroom management is for teachers to keep kids quiet so that they can learn. Is there a better way to think about classroom management? What if the goal of class was for the students to actively engage in the content and participate in tangible ways in the learning process? Noise Is Good As we pioneered the flipped class, we got away from the front of the room and got a whole different perspective on what classroom management could look like. As we did this, the dynamics of the classroom dramatically changed. But, as with any change, we found some new challenges. 4 New Management Issues
Enbart vetenskaplig forskning eller ett djupare perspektiv? | #skolvåren Krönikör: Rebecka Koritz. Jag har via twitter sett många frågeställningar som jag tycker är både intressanta och relevanta. Ett ämne som verkligen triggade igång mig, var huruvida enbart vetenskaplig forskning ska ligga till grund för skolan eller om det finns andra områden som kan lyfta perspektivet. Svaren jag fick varierade, så jag gick vidare till Nationalencyklopedin för att ta reda på vad ”vetenskap” egentligen är: ”organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Med den här definitionen i bakfickan, tycker jag att det är ganska tydligt att det är alltför lätt att höja forskning och vetenskap till skyarna och tro att vi där kan hitta alla svaren. För det första är det är inte alltid så lätt att bevisa saker och ting vetenskapligt. För det andra kan forskning bara bevisa något som det faktiskt forskats kring. En fullt utvecklad människa är inte en robot.
Lennart Swahn: Skolans fundamentala problem är läraren som undervisare Skolan kommer de närmaste tre till fem åren att genomgå mera radikala förändringar än under de senaste 150 åren. Det är den moderna informations- och kommunikationsteknologin ICT som driver fram genomgripande reformer. Dagens skolpolitiker, skolexpertis, skolforskning, och skoldebatt ignorerar totalt dessa enorma möjligheter att direkt skapa en förstklassig skola. Dagens skolforskning och skoldebatt behandlar nästan uteslutande lärarnas och lärarutbildningens problem samt frågor kring hur vi skall kunna förbättra skolan, men bara inom ramen för det traditionella skolsystemet. 1. 2. Skolans traditionella organisationssystem utformades för mer än 150 år sedan, då Sverige fortfarande var ett bondesamhälle, och då såväl lärare som elever var upptagna av jordbruksarbete från vårbrukets början tills skörden bärgats in på hösten. Jag skall med en enkel bild illustrera lärarnas undervisningskapacitet i förhållande till kunskapsutvecklingen de senaste 50 åren.
Uppsala tar initiativ för en forskningsbaserad skola - Uppsala universitet Publicerad 2014-10-27 Debatten om skolan är intensiv och åsikterna går isär om vad som behövs för en positiv utveckling av den svenska skolan. Nu tar Uppsala universitets utbildningsvetare ett kraftfullt initiativ för att i dialog med verksamma lärare utveckla skolan och undervisningen. - Vi har uppfattat en reformtrötthet och en önskan från lärarna att själva få möjlighet att vidareutveckla undervisning och arbetsmetoder. Därför lanserar vi nu en digital plattform med fokus på forskningsbaserad kompetensutveckling för lärare inom alla nivåer och ämnen, berättar Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som grundat plattformen tillsammans med kollegan Lena Molin. Den digitala plattformen – Academy of Education (www.acedu.se) – kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. - Många både inom akademin och utanför universitetet har visat intresse, och det har stimulerat oss. Anneli Waara
Sverige är unikt – här är 25 världskartor som visar hur | Sociala medier Ibland pratar vi om Sverige som landet lagom, mellanmjölkens land, där allt är lite sådär mittemellan. Varken plus eller minus, vi är lite neutrala i allmänhet. Men tittar vi på Sverige i relation till resten av världen så kan man sluta sig till att inom vissa områden så är vi världens mest extrema land. Nedan finner du 25 stycken världskartor där Sverige är rankat etta eller ligger i toppen inom olika kategorier. 1. Via Foodbeast 2. Via GlobalAgeWatch 3. Via the Atlantic 4. Via the Atlantic Cities 5. Via SPI 6. Källa 7. Källa 8. Källa 9. 10. Via the Telegraph 11. Källa 12. Via Slate.com 13. Källa 14. Källa 15. Via Washington Post 16. Källa 17. Via World Bank 18. Källa 19. Källa 20. Källa 21. Källa 22. Källa 23. Källa 24. Via World Bank 25. Via World Bank Slutligen en bonus. Via World Values Survey Fotnot: Inspriration från 40 Maps That Will Help You Make Sense of the World Tips: läs även ”Svenskarna med flest följare på Instagram”