Vi behöver anpassa skolan till pojkar. Publicerad: 2017-09-20 Maskulinitetsnormer får ofta stå som förklaring till att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, men flertalet studier visar faktiskt att pojkars underprestationer till stor del beror på skolsystemet.
Vi måste anpassa skolan till pojkarnas förutsättningar. Rapporter visar att pojkars skolprestationer har försämrats, då de halkar efter flickor i matte och läsning. I artiklar och undersökningar antyds det att detta eftersläp beror på en anti-pluggkultur bland pojkar, vilken Genussekretariatet, som forskar om genus, kopplar till samhällets maskulinitetsideal. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 33 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren.
(red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Tävlingar hör inte hemma i skolan. När jag gick i skolan älskade jag tävlingar.
Jag hade järnkoll på vilka jag skulle liera mig med och vilka jag skulle välja som motståndare. Det spelade ingen roll om det var utmaningar som Veckans ord, Multiplikationstävlingar på tid eller Ishockeymatchen på idrotten. I tävlingar finns det vinnare och förlorare. Jag var en vinnare. Utan tvekan. Är alla ämnen språkämnen? Dags att undervisa begripligt. Tydlighet är grunden för effektivt lärande. Har debatterats under lång tid.
Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Vilket mindset har du när du möter dina elever? Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp?
Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration!
Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. I do, we do, you do. Barn gör rätt om de kan.
Det är fortbildningsdagar inför skolstarten.
Jag slår mig ner i en nästan fullsatt aula i Folkets Hus vid Järntorget för att under två dagar lyssna till den amerikanske psykologen och författaren Ross Greene. Det är en av sommarens vackraste dagar. Slarva inte med instruktionerna! Studieteknik, kunskapskrav och förmågor. Stötta eleverna i deras lärande. I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man läsa att undervisningen ska anpassas efter de elever vi har.
I läroplanen för gymnasiskolan står det: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I Lgr11 står samma sak men med ett förtydligande: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. "Bort med KK-tjötet i klassrummet!" Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever? Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia.
I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Tvärgruppsredovisningar är grejen! Hej alla!
Provfri matematik – bedömning i praktiken. Jag trodde att jag haft tre perfekta lektioner. Två genomtänkta laborationer med genomgång emellan. Jag trodde att alla fattat allt, men när eleverna gjorde en uppgift efteråt såg jag att nästa alla gjort fel! Det här blogginlägget handlar om hur jag genom en snabb analys lyckades reparera det, och jag förklarar varför memorering av fakta ibland är dåligt.
Förr i tiden på mina lektioner fick eleverna testa praktiskt och sedan memorera som läxa eller prov. Den pedagogiken vill jag lämna bakom mig, då det inte är tillräckligt effektivt. Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun. I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete.
Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). När begreppen känns i kroppen. Utvärdering. Flexibel undervisning utifrån elevernas behov. När vi startar upp ett nytt arbetsområde behöver vi en noggrann planering. Men kan det bli för mycket planering? Ett F handlar inte om eleven – det beror på läraren. Creating a Welcoming and Intellectually Challenging Classroom.
As you set up your classroom for the new school year, try spending a few minutes in your students' chairs. Are you comfortable? Now look closer: Will the seating arrangement invite conversations between students, or keep them isolated? What do you notice about what's on display around the room? Will students see themselves and their families reflected in the diversity of images and books?
Are whiteboards, laptops, and other tools for learning within reach for students, or reserved for the teacher? Veteran educators Dorothy M. Their book, Identity Safe Classrooms: Places to Belong and Learn (Corwin, 2013), offers thoughtful advice, grounded in research and practice, that's worth considering throughout the school year. The authors' field-tested suggestions deserve special attention early in the year when you and your students have a fresh start on building a positive classroom culture.
A collection of quotes from one of America's foremost educators... Helen Timperley om professionellt lärande. Lärande 2.0. Tydlighet är grunden för effektivt lärande. Dags att undervisa begripligt. Vilka elever planerar du för? 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv. Notera - ett sätt att öka kvaliteten. Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Så kan du förbättra lärmiljön. Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning.