Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder - Alexander Skytte. Det finns inga metoder som alltid fungerar.
När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande (”lab”), missar den ofta perspektivet som kallas fronesis. Cirkelmodellen med digitala verktyg – Patricia Diaz. Många som arbetar språkutvecklande använder sig av cirkelmodellens fyra faser när eleverna ska skriva texter.
Hur de fyra faserna formuleras är lite olika men kontentan är ungefär som följer: Fas 1 – Skapa förförståelse och bygg upp kunskap om ämnesområdet.Fas 2 – Studera texter inom genren.Fas 3 – Skriv gemensamm texter.Fas 4 – Skriv egna texter. I dessa fyra faser kan man ganska självklart och naturligt använda sig av olika digitala verktyg. Många lärare gör det redan men för er som kanske inte riktigt har gjort kopplingen än kommer här mina tankar kring vilka verktyg som kan användas för vilka syften i de olika faserna: Fas 1 – Skapa förförståelse och bygg upp kunskap om ämnesområdet. Egentligen inga konstigheter alls. Yad Vashem - The World Holocaust Remembrance Center. ”Skärmarna förstör våra barns liv” Som specialpedagog, med ytterligare tre års specialisering inom NPF-området (neuropsykiatriska funktionshinder), har jag med en dåres envishet drivit en tämligen tröstlös jakt på mobiltelefoner i skolan.
Jag har länge närt en misstanke om att det ständiga uppkopplandet skadar mer än vi kan ana. Nu kommer äntligen psykiatriker Anders Hansens bok Skärmhjärnan, Bonniers förlag 2019, i vilken han redovisar forskningsrapporter kring skärmanvändande från mycket namnkunniga neuropsykiatriker, universitet och forskningssjukhus världen över. Resultaten är entydiga – användandet av mobiltelefoner, Ipads och datorer skadar vår hjärna om det inte kontrolleras. Här är lite fakta ur boken som det kan vara värt att fundera över: Vi rör vid vår mobil i genomsnitt 2 600 ggr per dag, tonåringar tillbringar i genomsnitt 6-7 timmar på sociala medier per dag, år 2011 fick mobilt Internet sitt stora genombrott, det var också det år då kurvan gällande rapporterad psykisk ohälsa steg dramatiskt.
Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar. Skolvärlden belyste nyligen arbetet med extra anpassningar – en fråga som ständigt är omdiskuterad i skoldebatten.
Diana Storvik arbetar som specialpedagog på Jensen gymnasium i Göteborg och driver bloggen ”Specialpedagog på gymnasiet”. I ett uppmärksammat blogginlägg skriver hon om extra anpassningar och hur man kan arbeta strukturerat för att minska behovet av anpassningar. . – Extra anpassningar är en fråga som alltid är aktuell och jag ser ett stort intresse bland lärare av att lära sig mer kring hur vi kan arbeta.
För mig som specialpedagog är arbetet kring extra anpassningar en viktig del och jag lägger ett stort fokus på det på min arbetsplats. . – Jag får ofta frågan om hur man effektivt ska jobba med detta, för det är jättetufft att vara lärare och ha koll på alla anpassningar. Cirkelmodellen med digitala verktyg – Patricia Diaz. Skapa din egen klassrumskultur. Det är spännande att se hur en och samma klass kan bete sig helt olika beroende på i vilken miljö de befinner sig i.
När jag själv gick i skolan visste jag precis hur jag skulle vara i ett klassrum beroende vilken lärare jag hade. Vilken lärare jag hade avgjorde hur lektionen var. Jag är övertygad om att varje lärare, i stor utsträckning, styr själv vilken kultur de har i sitt klassrum. Men vad är då viktigt för att skapa en god klassrumskultur som uppmuntrar eleverna att våga anta utmaningar, utmana sig själva och utveckla inre motivation till lärande? Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning. Matematik Elevens skolbakgrund Eleven har ingen skolbakgrund från sitt ursprungsland.
Hennes kartlagda litteracitetserfarenheter och läsförståelse visade att hon inte hade utvecklat en åldersadekvat litteracitet. Via kartläggningen framkom också att eleven inte heller hade utvecklat en åldersadekvat numeracitet. Jullov - eller? Texttriangeln. När textkopplingar ger mer än ”bara” läsupplevelse · Maria Björsell. Textkopplingar är en läsförståelsestrategi med flera bottnar.
När man kopplar texten till sig själv förstår man texten bättre men framför allt skapas en nyfikenhet kring hur det ska gå. Identifikationen med personer, platser eller händelser är en drivkraft som får oss att vilja läsa mer. Textkopplingar är också den lässtrategi som gör att vi kan förstå vår omvärld och människoöden utanför vår egens sfär. Genom att läsa om människor från andra kulturer, tidsepoker eller världar kan vi öka vår förståelse för varför världen ser ut som den gör och hur människors handlingar påverkar livsöden. Flerspråkiga elevers läsförståelse kan utvecklas med lässtrategier. Att vara medveten om sin läsförståelse är viktigt för alla elever, men särskilt viktigt för flerspråkiga elever.
Lässtrategier kan spela en stor roll. Det kan handla om knep som att definiera typen av text, ställa frågor till texten eller veta när man behöver reda ut oklarheter. Flerspråkiga elevers läsförståelse har uppmärksammats i ett flertal rapporter den senaste tiden. Bedömningsmaterial för skolordförråd. I den svenska skolan ska ingen elev hållas tillbaka. För att högpresterande och särskilt begåvade elever ska få bättre möjligheter att nå längre i sitt lärande har regeringen beslutat att ge Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på hur skolors arbete med elever som har lätt att nå kunskapskraven kan stärkas och stödjas.
I uppdraget ingår också att föreslå hur framtida spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan ska utformas. Syftet med uppdraget är att förbättra de reella möjligheterna för elever som har lätt att nå kunskapskraven att utmanas och nå längre i sitt lärande, oavsett var i landet de bor. SO-ämnenas förmågor by Elin Wallman on Prezi Next. Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen. I varje nummer av tidningen Skolvärlden delar lärare med sig av sina bästa app-tips till andra lärare under segmentet ”månadens app”.
Skolvärlden har satt ihop en lista med lärarnas tips från vårerminen 2019. Här är fem appar som fem lärare använder till vardags i klassrummet för att höja undervisningen: 1. LegiLexi. Experten om varningstecken kring skärmberoende: ”Man dras in i de världarna” - Nyhetsmorgon (TV4) Visa istället för att säga - orolig, nervös, stressad. Syfte – Att gestalta Att måla bilder med ord.
Genom att uttrycka karaktärers handlingar, till exempel i en berättelse, framträder olika känslotillstånd. Vi skapar inspiration tillsammans som kan användas vid olika skrivtillfällen. Dessa bilder medföljer som PDF längst ned. Att förbereda ett läsår - Karin bygger undervisning. Maj är avslutningstider och planeringstider varje år.
Det är inte bara en tid för avslut utan även en tid för uppstart. Ett nytt läsår startar i augusti. Härliga tider, stora planer och större visioner. Precis som mina elever mår jag bra av framförhållning. Första veckorna i skolan. Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren?
Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling?
Här är två förslag från tidigare inlägg: Gruppstärkande övningar och kooperativa lekar. Vanliga frågor. Facebook. Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång. Stödtecken - en sorts visuellt stöd I resten av mitt inlägg tänkte jag diskutera användningen av en sorts visuellt stöd: stödtecken eller TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). TAKK är relativt vanligt i förskolan, i språkklasser/språkskolor och i särskolan, men enligt min erfarenhet lite ovanligare i “vanliga” grundskolan.
När en pedagog använder TAKK innebär det att tecken görs för centrala ord och begrepp samtidigt som man pratar. Det gör att eleven får ett visuellt stöd till betydelsen, och gör också ofta att taltempot sänks hos den som talar och tecknar, vilket också ger mer tid till språklig bearbetning. Tecknen man använder kommer från svenskt teckenspråk, men framför allt för yngre barn kan de vara något förenklade. TAKK kan också användas av barn och elever själva istället för, eller tillsammans med talat språk. Petra Krantz Lindgren: Tips för mer konstruktiva samtal mellan pedagoger och föräldrar.
Jag möter ofta både föräldrar och pedagoger som säger ungefär så här efter gemensamma möten i skolans och förskolans värld: – Hon lyssnade inte på vad jag sa! – Han gick i försvar med en gång.– Jag tror inte ens hon försökte förstå vad jag menade. Det är ledsamt, eftersom möten mellan föräldrar och pedagoger vanligen handlar om barn som på något sätt mår dåligt eller är i behov av stöd. Och samtidigt är det kanske förklarligt, just för att det är känslomässigt laddat och sårbart. Mikaels Skola – Mikael Bruér – SO-lärare år 7-9.
PP - Industriella revolutionen - Google Slides. Start - Bedömningsportalen. Läromedel vi rekommenderar - ny version. Varför ska mitt barn läsa svenska som andraspråk? Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar – Specialpedagog på gymnasiet. “Hur ska det vara möjligt att ha koll på alla elevers extra anpassningar?” En fråga som de allra flesta specialpedagoger någon gång fått. På många sätt en berättigad fråga. På gymnasiet är klasserna ofta stora, varje lärare har vanligtvis flera olika kurser och träffar ett stort antal elever varje vecka.
En värld på flykt - SVT Nyheter. Historia. Hur fattigdom kan påverka språkutveckling. Jensen, Barens och Nelson försöker illustrera hur inre och yttre faktorer samverkar och hur interaktionen mellan dessa ger varje individ möjlighet till motståndskraft eller ökar sårbarheten när de utsätts för en eller flera riskfaktorer. Vi och Dom - pedagogiskt material om hatbrott. Tydligare andraspråksperspektiv i Skolverkets kursplaneförslag. Skolverkets förslag nya kursplaner i sva och svenska 191218. Språk- och kunskapsutvecklande arbete - samhällsorienterande ämnen i grundsär...
Lektionsförslag åk 7-9: Källkritik. 10 källkritiska övningar. Finns det bra och dåliga källor? Det beror förstås på vad du vill ta reda på. Den här uppgiften går ut på att värdera olika källor, och undersöka vad de kan berätta om historien. Vad är källkritik? Källkritik handlar bland annat om att ta reda på om informationen är äkta, om den är neutral och om den är relevant. Det är bara att googla upplaga 2. När ska du vara källkritisk? – Digitala lektioner.
Hur fattigdom kan påverka språkutveckling. Kommunikation, media, val - Google Slides. Grannspråk: övningar i danska och norska. Könsnormer i bildspråket. Bindeord.pdf. Meningsstarter: samtala och diskutera – Google Drive. ”Vi älskar döden som ni älskar livet” - SVT Nyheter. Så får du koll på din arbetstid. Livets Lotteri - Rädda Barnen. Quiz arkiv. Vad händer i hjärnan när vi blir lämnade? En ofrivillig skilsmässa eller separation är en livsomvälvande händelse. En kris där känslor svallar, vi famlar och ramlar. Alla reagerar olika på grusade förväntningar och drömmar om framtiden men gemensamt är att en skilsmässa innebär stress och en ökad belastning på hjärnans känslomässiga system. Känslor som vrede, förtvivlan, sorg och oro kan dra igång på högvarv och det stora känslopåslaget lämnar lite utrymme åt den mer rationella och förnuftiga delen av hjärnan – vilket i sin tur gör upplevelsen än mer känslosam.
Tack! Vi har skickat ett mejl till din epostadress. Det är inte konstigt. Hot mot överlevnad Vi är med andra ord programmerade att stå i nära förbindelse med andra sedan urminnes tider. När du förlorar en betydelsefull person ger det oss känslan att den förlusten är ett direkt hot mot din överlevnad. Att bli avvisad har visat sig ha betydligt större effekter på oss fysiologiskt än vad vi tidigare har trott. Åtgärds- och anpassningsbank - Umeå. Digitala lektioner – Digitala lektioner är ett material för lärare som du kan... Om äldre elever - Studiehandledning i praktiken. ELEVERNAS BEHOV Våra elever har ett enormt behov av att lära sig svenska så snabbt som möjligt. Deras livserfarenheter och skolkunskaper kan plötsligt bli oanvändbara på grund av att det inte går att lägga fram dem på ett sätt som förstås av andra.
Om yngre elever - Studiehandledning i praktiken. ATT GENOMFÖRA STUDIEHANDLEDNING MED YNGRE NYANLÄNDA ELEVER Det finns en stor skillnad i hur man bemöter yngre respektive äldre elever. Att arbeta med äldre innebär tydligare ramar och ett målmedvetet arbete kring ämneskunskaper och studieteknik. Historia. Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar.
Träning är bästa medicinen för din hjärna. Träning påverkar din hjärna på en mängd positiva sätt. Överläkaren i psykiatri, Anders Hansen, förklarar hur i ett avsnitt av Din hjärna och i två av sina böcker. Du kommer aldrig att vilja sitta still igen. Anna-Lena Pettersson7 oktober 2019. Ingegerd_Enstrom_Symposium_2018. Lim_Falk_Bani-Shoraka_Riad_ahorarkopior_Symposium_2018. The_monster_book_cover-508_1. Kartläggning av mångspråkiga elevers lärande - KAMEL - OrdAF. Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpa... Allt har en historia - Trailer. Världspremiär — Världskulturmuseerna. Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på? Varför ska mitt barn läsa svenska som andraspråk? SPSM: Skillnaderna mellan extra anpassningar och särskilt stöd. Här får eleverna stöd i tre steg. Stödmaterial om extra anpassningar. Ring lärarcoachen: Jargong och språkbruk. Start - Bedömningsportalen.
Hur avgör man ifall en elev ska läsa svenska som andraspråk? Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF. Så blir du en skicklig ledare i klassrummet. Prov & material med flera uppgifter - Bedömningsportalen. Lysande lagom - LYS förlag. Länktips svenska som andraspråk åk 1-3. Frågor och svar dataskyddsförordningen för skolan. Mikaels Skola – Mikael Bruér – SO-lärare år 7-9. Petra Krantz Lindgren: Tips för mer konstruktiva samtal mellan ... Bildbank. KomHIT KomHIT Flykting - KomHIT. Skolord – ämnesord på olika språk. Bildstöd. Bildstöd. Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång. Widgit Online. Widgit Online. Himmel och jord: Varför finns religion? Välkommen till Metodmaterialet TAKK för Språket. Bildbank. Språkjämförelse – Svenska och mitt modersmål – Svenska och svenska som andras... Inputserien. Främja elevers lärande i SO.
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? - Nationellt centrum för sv... Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55000 i månadslön. Sommar och vinter i P1.