Yad Vashem - The World Holocaust Remembrance Center

”Skärmarna förstör våra barns liv” Som specialpedagog, med ytterligare tre års specialisering inom NPF-området (neuropsykiatriska funktionshinder), har jag med en dåres envishet drivit en tämligen tröstlös jakt på mobiltelefoner i skolan. Jag har länge närt en misstanke om att det ständiga uppkopplandet skadar mer än vi kan ana. Nu kommer äntligen psykiatriker Anders Hansens bok Skärmhjärnan, Bonniers förlag 2019, i vilken han redovisar forskningsrapporter kring skärmanvändande från mycket namnkunniga neuropsykiatriker, universitet och forskningssjukhus världen över. Resultaten är entydiga – användandet av mobiltelefoner, Ipads och datorer skadar vår hjärna om det inte kontrolleras. Här är lite fakta ur boken som det kan vara värt att fundera över:

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar Skolvärlden belyste nyligen arbetet med extra anpassningar – en fråga som ständigt är omdiskuterad i skoldebatten. Diana Storvik arbetar som specialpedagog på Jensen gymnasium i Göteborg och driver bloggen ”Specialpedagog på gymnasiet”. I ett uppmärksammat blogginlägg skriver hon om extra anpassningar och hur man kan arbeta strukturerat för att minska behovet av anpassningar. – Extra anpassningar är en fråga som alltid är aktuell och jag ser ett stort intresse bland lärare av att lära sig mer kring hur vi kan arbeta.

Cirkelmodellen med digitala verktyg – Patricia Diaz Många som arbetar språkutvecklande använder sig av cirkelmodellens fyra faser när eleverna ska skriva texter. Hur de fyra faserna formuleras är lite olika men kontentan är ungefär som följer: Fas 1 – Skapa förförståelse och bygg upp kunskap om ämnesområdet.Fas 2 – Studera texter inom genren.Fas 3 – Skriv gemensamm texter.Fas 4 – Skriv egna texter. I dessa fyra faser kan man ganska självklart och naturligt använda sig av olika digitala verktyg. Många lärare gör det redan men för er som kanske inte riktigt har gjort kopplingen än kommer här mina tankar kring vilka verktyg som kan användas för vilka syften i de olika faserna: Skapa din egen klassrumskultur Det är spännande att se hur en och samma klass kan bete sig helt olika beroende på i vilken miljö de befinner sig i. När jag själv gick i skolan visste jag precis hur jag skulle vara i ett klassrum beroende vilken lärare jag hade. Vilken lärare jag hade avgjorde hur lektionen var. Jag är övertygad om att varje lärare, i stor utsträckning, styr själv vilken kultur de har i sitt klassrum.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning Matematik Elevens skolbakgrund Eleven har ingen skolbakgrund från sitt ursprungsland. Hennes kartlagda litteracitetserfarenheter och läsförståelse visade att hon inte hade utvecklat en åldersadekvat litteracitet. Via kartläggningen framkom också att eleven inte heller hade utvecklat en åldersadekvat numeracitet. Eleven har gått några månader i svensk skola och är placerad i ordinarie klass. När textkopplingar ger mer än ”bara” läsupplevelse · Maria Björsell Textkopplingar är en läsförståelsestrategi med flera bottnar. När man kopplar texten till sig själv förstår man texten bättre men framför allt skapas en nyfikenhet kring hur det ska gå. Identifikationen med personer, platser eller händelser är en drivkraft som får oss att vilja läsa mer.

Flerspråkiga elevers läsförståelse kan utvecklas med lässtrategier Att vara medveten om sin läsförståelse är viktigt för alla elever, men särskilt viktigt för flerspråkiga elever. Lässtrategier kan spela en stor roll. Det kan handla om knep som att definiera typen av text, ställa frågor till texten eller veta när man behöver reda ut oklarheter. Flerspråkiga elevers läsförståelse har uppmärksammats i ett flertal rapporter den senaste tiden. Elever som har ett annat modersmål än svenska har lägre resultat än infödda svenska elever på läsförståelsetest i internationella undersökningar som exempelvis PISA och PIRLS. Det gäller både för elever som är födda utomlands och för elever som är födda i Sverige.

I den svenska skolan ska ingen elev hållas tillbaka För att högpresterande och särskilt begåvade elever ska få bättre möjligheter att nå längre i sitt lärande har regeringen beslutat att ge Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på hur skolors arbete med elever som har lätt att nå kunskapskraven kan stärkas och stödjas. I uppdraget ingår också att föreslå hur framtida spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan ska utformas. Syftet med uppdraget är att förbättra de reella möjligheterna för elever som har lätt att nå kunskapskraven att utmanas och nå längre i sitt lärande, oavsett var i landet de bor. Det kan till exempel handla om förhöjd studietakt och möjligheter att läsa och få betyg i kurser på nästa nivå i utbildningssystemet. – Alla elever behöver utmaning och stimulans i skolan – ingen ska hållas tillbaka. Men trots att skollagen säger att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt är det ofta svårt i praktiken.

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen I varje nummer av tidningen Skolvärlden delar lärare med sig av sina bästa app-tips till andra lärare under segmentet ”månadens app”. Skolvärlden har satt ihop en lista med lärarnas tips från vårerminen 2019. Här är fem appar som fem lärare använder till vardags i klassrummet för att höja undervisningen: 1.

Visa istället för att säga - orolig, nervös, stressad Syfte – Att gestalta Att måla bilder med ord. Genom att uttrycka karaktärers handlingar, till exempel i en berättelse, framträder olika känslotillstånd. Vi skapar inspiration tillsammans som kan användas vid olika skrivtillfällen. Att förbereda ett läsår - Karin bygger undervisning Maj är avslutningstider och planeringstider varje år. Det är inte bara en tid för avslut utan även en tid för uppstart. Ett nytt läsår startar i augusti. Härliga tider, stora planer och större visioner. Precis som mina elever mår jag bra av framförhållning. Första veckorna i skolan Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen.

Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång Stödtecken - en sorts visuellt stöd I resten av mitt inlägg tänkte jag diskutera användningen av en sorts visuellt stöd: stödtecken eller TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). TAKK är relativt vanligt i förskolan, i språkklasser/språkskolor och i särskolan, men enligt min erfarenhet lite ovanligare i “vanliga” grundskolan.