Läslovet närmar sig - Mia Kempe. I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur viktigt det är att alla engagerar sig i barns läsande.
I detta inlägg tänker jag dela med mig av tips om hur jag, genom ett läsprojekt som börjar under höstlovet, tänker intensivträna läsning i min klass. Tanken är att eleverna under några veckor ska läsa extra mycket och även få uppgifter hem där de, utifrån olika läsförståelsestrategier, ska bearbeta de texter som de har läst hemma. I somras kom regeringen med förslaget att höstlovet ska byta namn till läslovet. Detta som del av lässatsningen ”Hela Sverige läser med barnen”, där också den nya läsdelegationen ingår (som jag skrev om i mitt förra blogginlägg). Regeringen är alltså tydlig med att de vill att barn ska lägga mer tid på läsning än vad de gör idag. Jag planerar att starta upp projektet veckan innan lovet (v.43) genom att bl.a. ge boktips och prata om olika böcker i min klass.
Under Bokmässan besökte jag flera intressanta föreläsningar och seminarier. Lektionsförslag: Ge ett ord – sätt in det i olika rum – i olika personer. Lektionsförslag – och detta är ett generellt förslag.
Du kan göra det här på gymnasiet, i förskolan, på någon fest där ni alla sitter och tittar på varandra och inte vet vad ni ska prata om. Minns att läraren alltid modellar sina egna förslag så att eleverna eller de lärande aldrig behöver känna sig utan sin ledare. Alltid modella så att de lärande kan härma och erövra. Och visst – man får och ska ta sina kompisars ord om man själv inte råkar ha några egna på lut. Ordberika varandra. Guldfisk! Hi, hi, det bara blev detta ord. Eleverna ska nu få smaka på ordet Guldfisk! – Guldfisk! Det kan man göra tillsammans. Viska detSäg det som om ni var hos rektornSäg det som om det var en maträtt på någon hamburgerrestaurantSäg det som om det var ett alldeles nytt ordSäg det som om det var hos tandläkarenSäg det som om ni bokstaverade det… Låt eleverna muntligt sätta in ordet guldfisk i en mening.
"Vuxna måste engagera sig i ungas läsning" - Minabibliotek. När läsningen minskar bland unga försvinner deras röst som vuxna.
Johan Unenge, som var Sveriges första läsambassadör, betonar att språk är makt och att de som kan ge barn den makten är främst föräldrarna. Johan Unenge är författare, serietecknare, illustratör och manusförfattare. År 2011-2013 var han Sveriges första läsambassadör. Uppdraget för den som är läsambassadör är att främja läslust och sprida medvetenhet om hur viktigt det är med litteratur för barn och ungdomar.
Johan Unenges målsättning under sin tid som läsambassadör var att få så många vuxna som möjligt att engagera sig i ungas läsning. – Bästa sättet att skaffa sig ett använbart språk är genom läsning. Många unga har dålig läsförståelse Litteraturutredningen från 2012 redovisar att ungas läsförmåga har minskat under flera år. Johan Unenge tror inte att dataspel är skadligt, däremot anser han att du som vuxen misstar dig om du tror att de kan ersätta allt det som läsning av böcker ger.
Enbart skolan räcker inte Bakgrund. "Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren.
Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Risken med det är att det leder till isolerad färdighetsträning, säger hon.
Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier. Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse. Fem undervisningar i läsförståelse. Läsundervisning är inte en enda undervisning.
Det är en alltid undervisning. Om eleverna ska förstå text, varhelst den finns, i boken eller i datorn, så måste man förstå, kunna läsa mellan raderna och analysera och grubbla på den. Man behöver tänka, sätta egna ord på det man läst, och man måste förstå. Om inte varje enskilt ord men hela sammanhanget. Jag har under många år undervisat i läsning och jag har flera undervisningar i klassrummet. GEMENSAM LÄSNING – det är den lilla text vi alla arbetar med, analyserar, lägger oss i, förklarar och undersöker. VÄGLEDD UNDERVISNING – Då alla elever har börjat arbeta undervisar jag i mindre grupper. ENSKILD UNDERVISNING – Då sitter jag med en elev och läser.
ELEVLÄSNING – Eleverna ska och får alltid högläsa texter för varandra. HÖGLÄSNING – Skolan är generös tänker jag alltid. Och det allra minsta man kan göra för skolbarn är att läsa högt för dem.