background preloader

Bra från skolverket

Facebook Twitter

Experter med inriktning mot allmändidaktik och digitalisering. Guldtrappan i Täby: – Verktyg ska anpassas efter läraren och eleverna. Guldtrappan i Täby: - Verktyg ska anpassas efter läraren och eleverna Inlagd den 6 mars 2017 kl 21:00 i Övrigt Guldtrappans jury möter en kommun som efter spridda insatser sedan några år fokuserat digital tillgänglighet.

Guldtrappan i Täby: – Verktyg ska anpassas efter läraren och eleverna

Skolornas lokala beslut och initiativ kombinerat med kommunal infrastruktur och systematiskt kvalitetsarbete, har på få år fått mycket att hända. För Täby är frågan om tillgänglighet navet för utvecklingen med molnbaserade resurser och arbetssätt. Vi låter två av de grundskolor vi mötte spegla hur digitalisering nu i rask takt kan förändra elevers och lärares vardag. . - IKT är ingen pålaga utan ger oss möjligheter att göra saker annorlunda och bättre, säger Magnus. Formativ bedomning fordjupad lasning ny. Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning. Strategier för att läsa digitala texter – Förstelärarbloggen. Läs- och språksatsningen. Skärpta krav på digital källkritik i läroplanerna. Skolverket föreslår nya skrivningar i skolans styrdokument som bland annat syftar till att förstärka elevers källkritiska kunskaper.

Skärpta krav på digital källkritik i läroplanerna

Förändringarna beror på att regeringen vill tydliggöra skolans uppgift att stärka elevens digitala kompetens och är en del av uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. – De största förändringarna och förstärkningarna när det gäller källkritik är i ämnena samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk, säger Olof Andersson, undervisningsråd på Skolverket och en av de som varit med och arbetat fram förslagen. Även NO-ämnena berörs. Bakgrund. Formativ bedömning - bedömning för lärande. Bedömning kan ha flera syften.

Formativ bedömning - bedömning för lärande

En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Digitalisering. Turbulens i lärarkår efter lönelyft.

Utbildning.

Turbulens i lärarkår efter lönelyft

Sättet de statliga pengarna till höjda lärarlöner fördelats på har väckt besvikelse och ilska på många skolor. Missnöjet med lärarlönelyftet är så starkt att lärare vägrar samarbeta, blir sjuka, säger upp sig eller till och med lämnar yrket. Turbulensen har fått den ansvariga ministern att kalla till möte med fack och arbetsgivare nästa vecka. – Det kan vara så att vi varit för otydliga om syftet med läraralönelyftet, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Uppfattas som godtyckligt Lärarlönelyftet är avsett för "särskilt kvalificerade" lärare som får i storleksordningen mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i månaden.

Det finns grundkriterier för vilka som kan komma ifråga men det är varje arbetsgivare som beslutar. Så kan betygssystemet förbättras. De flesta lärare är positiva till att det införts fler betygssteg men majoriteten anser att kunskapskraven är otydliga.

Så kan betygssystemet förbättras

Skolverkets utvärdering visar också att många lärare upplever problem med tröskeleffekter - att elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav. - Många lärare tycker att betygssystemet slår hårt mot vissa elever och elever upplever att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer. Därför presenterar vi flera förslag till förbättringar. En av åtgärderna kan börja användas redan nu i vårens betygsättning, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket.

Utvärdering visar på problem. Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever. I sin avhandling ”Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete” studerar Karin Forslund Frykedal, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, en skolas användning av grupparbete.

Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever

Syftet med avhandlingen är att öka kunskaperna om och förståelsen för grupparbete som undervisningsmetod. Studien baseras på 13 elevintervjuer och klassrumsobservationer med elever i årskurs 4 till 9 i en grundskola. Tydliga mål och beskrivningar av arbetsprocessen Grupparbete gynnas av uppgifter med sammanhållen karaktär, gemensamt produktkrav, ospecificerat innehåll och fast form, menar Forslund Frykedal. Om dessa kriterier inte är uppfyllda ökar risken för samarbetsproblem i gruppen, något som missgynnar måluppfyllelsen. HEJA! - Skolverkets kunskapskrav på enklare svenska. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse.

- Vad vet ni om Sverige?

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse

Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper.

I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling. Betygssättning. - Undervisning behöver inte ges i varje ämne varje termin. - Ett terminsbetyg sätts endast i de ämnen eleven fått undervisning i under den aktuella terminen. - I de fall det finns ett betyg från en tidigare termin, men eleven inte fått undervisning i ämnet under innevarande termin, sätts inget nytt betyg men en uppgift om det senast satta betyget anges i terminsbetyget.

Betygssättning

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering.

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!

En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov.