Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkop... Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal.
I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist.
Lektionsupplägget. Lässtrategier i kursen Svenska 2. De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna.
Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang.
En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner.
Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. Vi gjorde ett liknande upplägg i höstas, och då läste samma klass antingen Dvärgen eller Candide, och det fungerade väldigt bra. De närläser en roman och djupdyker i en epok, men får också insikt i vad de andra (som har valt den andra romanen) arbetar med då de ibland berättar och jämför (konflikter/språk/tidsanda…) med varandra över roman-/epokgränserna. När vi läser hela romaner brukar eleverna få två att välja mellan, då jag ser fördelar med att de är många som läser samma roman samtidigt.
Så här ska arbetet i grupperna fungera: Steg 1. Steg 2. Steg 3. Åsa. Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning. Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden.
Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. SV2 Vi skapar frågor till vårt litteraturseminarium - Google Docs. På, mellan och bortom raderna. I läsundervisningen talar vi om att läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.
Dessa begrepp motsvarar tre nivåer av läsförståelse som också har uppmärksammats i Lgr 11 och kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9. Det första innebär att läsaren bokstavligt kan läsa vad som står, beskriva vad som händer och svara på enklare frågor med hjälp av texten. Detta stämmer med kunskapskraven för årskurs 3. Att läsa mellan raderna, eller göra inferenser, förutsätter att läsaren är medskapare i tolkningen av texten och förstår sådant som inte är helt klart utskrivet.
I kunskapskraven för årskurs 6 står det att eleven ska kunna göra …enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texter innehåll och kommentera… samt …utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap…. Att läsa bortom raderna ställer helt andra krav på läsarens kognitiva utveckling och förmåga. Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet. Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok.
Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st.
Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. 176205 3102140 karlekinnebaratttarisker1. 176205 3kp1bexempeluppgifter. SV2 Att ställa frågor - Google Slides.