Här får eleverna stöd i tre steg. Steg ett i modellen som lärarna på Dammhagskolan arbetar efter innebär att elevgruppen ska få det den behöver.
För att nå dit jobbar lärarna med kooperativt lärande och ett språkutvecklande arbetssätt. – Vi ska få med oss alla elever, de ska få känna att de lyckas i skolan. Då kan vi inte bara köra på med vårt gamla, utan vi måste testa nya vägar. Då menar förstås jag inte alls att äldre arbetssätt är dåliga, utan att det gäller för en själv att inte fastna i gamla vanor. Här får eleverna stöd i tre steg. ”Vi skalade bort allt som inte funkade” Ållebergsgymnasiet i Falköping har en magnifik entréhall med ljus och rymd.
I taket hänger tre stora ringar, en avbildning av Ållebergskragen från 500-talet, som en grön gloria över huvudet på alla elever. I ett kafé till höger om entrén sitter ett gäng ungdomar och pratar. Stämningen är välkomnande för de flesta. Ångestframkallande för andra. Som för Samuel Gustavsson, 16 år och elev på teknikprogrammet. Samuel gick ut nian med fullständiga betyg och bra meritpoäng, som gav honom en plats på det program som han då uppfattade som mest intressant. Han berättar gärna, pratar insiktsfullt, snabbt och detaljerat. När lärarna var tydliga, erfarna och visade att de hade kontroll över klassen, blev det lugnare för Samuel.
Undvik fallgroparna mellan stadierna. Förändringar Skolan har fler elever och vuxna än förskolan.
Klassen är större och det finns färre vuxna att vända sig till.Nya krav ställs på barnets självständighet och förmåga att ta eget ansvar.Arbetsdagen är schemalagd.Lunch och mellanmål äts i stor matsal.Eleven tar del av två verksamheter – skola och fritidshem.Rasterna ställer krav på socialt samspel med andra barn. Att tänka på Samarbete mellan överlämnande förskola, mottagande skola och vårdnadshavare.Gör en individuell plan för överlämning av barn i behov av särskilt stöd. Involvera eventuell extern instans, till exempel habiliteringen.Genomtänkta gruppsammansättningar.Presentera en tydlig struktur för dagen – ”så här gör vi”.Besök barnen i förskolan.
10 meningar som sårar barn men som vi alltid säger. Varje konversation består av minst en som lyssnar och en som pratar.
Problemen börjar när de två personerna inte är på samma våglängd och det som sägs uppfattas väldigt annorlunda av den som lyssnar. Det blir ännu svårare när lyssnaren är väldigt känslig. Detta är väldigt vanligt när föräldrar pratar med sina barn. Föräldrar vill oftast inte låta arga eller elaka men barn uppfattar deras ton och ord på ett annat sätt. Aktiva klassrum – "För hälsa och ökad inlärning" Elevhälsan - Johan Hallberg. Frågor och svar om att organisera och leda elevhälsoarbete.
Johan Hallberg är rektor i Kolsva skolområde. Han har sedan år 2004 arbetat med skolutvecklingsfrågor med fokus på elevhälsa, skolkultur och värdegrund. Johan Hallberg är aktiv i flera skolors och huvudmäns utvecklingsprojekt i frågor kring elevhälsans ledning, utformning och struktur, bland annat på uppdrag av Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Elevhälsan i Kolsva har under Johan Hallbergs ledning utvecklats till vad de kallar ”en verklig stödfunktion för lärarna” – som ger tidiga, kraftfulla, insatser för eleverna. Resultatet? Skolinspektionen om granskningen "Skolans arbete med extra anpassningar" Extra anpassningar – från lättnader till kunskapsutveckling. Om det är lätt att komma på hur man ska anpassa för att en elev ska utvecklas i riktning mot målen så är ju inte extra anpassningar något problem.
Det är när man slår i metodtaket (Hejlskovs uttryck) som extra anpassningar blir ett problem. Stödmaterial om extra anpassningar. SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud. Debatten om mobiltelefonernas vara eller icke vara i svensk skola har pågått under väldigt många år.
Enligt en ny undersökning som Lärarbarometern har gjort på uppdrag av Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnts initiativ Nätprat vill majoriteten av Sveriges skolor ha någon form av mobilförbud. Enligt mätningen uppger nio av tio mellan- och högstadielärare att deras skola har regler för hur eleverna får använda mobiltelefoner under skoltid, samt att 77 procent av alla lärare i Sverige tycker att mobilförbud i skolan är bra. – Majoriteten av landets lärare är positiva till mobilförbud i någon form.
Våra tidigare undersökningar visar att även många elever som går i en mobilfri skola gillar att det finns ett förbud. Men oavsett regler så är det viktigt att vuxna, både skolpersonal och föräldrar, talar med unga om risker, möjligheter, källkritik och hur man ska bete sig på nätet, säger Katarina Hamnholm, ansvarig för initiativet Nätprat, i en skriftlig kommentar. Missförstånd styr skolornas värdegrundsarbete. Om debattören John Steinberg fil. dr, författare till boken ”Befria lärarna” Sedan min avhandling på 1970-talet om emotionell och social utveckling i klassrummet och min bok ”Aktiva värderingar” som kom ut 1978, har jag följt utvecklingen av värdegrundsarbetet i skolan.
Frågan är mer aktuell än någonsin på grund av problematiken med arbetsro och behovet av integration och inkludering. Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day!
Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Om skolfrånvaro – Bo Hejlskov Elvén. Om skolfrånvaro – Bo Hejlskov Elvén. Om skolfrånvaro – Bo Hejlskov Elvén.
Förstå hjärnan - och hjälp dina elever bättre. VÄLKOMMEN TILL SÄKERONLINE - Hem.