Autism uppleva annorlunda. Studiero riskfaktorer och friskfaktorer. NPF-podden: Bo och Ulrika svarar på lyssnarmejl. VAD ÄR ADHD? (3:37 min) - Ångestskolan Dela gärna filmen för att hjälpa de som lever med adhd att lättare förklara. Manus: Adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder på engelska. Det brukar översättas med uppmärksamhets- och hypera. VAD ÄR ADHD?
(3:37 min) - Ångestskolan Dela gärna filmen för att hjälpa de som lever med adhd att lättare förklara. Manus: Adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder på engelska. Det brukar översättas med uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Om man har adhd har man svårt att koncentrera sig och man kan har stort behov att röra på sig eller så kan man ha svårt att komma igång med uppgifter. Man är också ofta impulsiv och gör saker utan att tänka efter före. Det är viktigt att påpeka att adhd ser olika ut hos olika personer.
Att man är impulsiv kan till exempel också innebära att man är idérik, fantasifull och kreativ. Om man har svårt att koncentrera sig när det händer mycket runt omkring en kan man istället vara bra på att hyperfokusera, det vill säga ägna sig åt en enda sak med stor uppmärksamhet. ---Adhd & add Ibland hör man begreppet add. Om skolfrånvaro – Bo Hejlskov Elvén. Genom åren har jag varit inblandat i en mängd ärenden där skolfrånvaro har varit centralt.
Ofta upplever jag dock att både skolpersonal och kollegor hanterar frågan som om det fanns bara en grupp, och att bästa sättet att jobba med det är att få eleven till skolan snabbast möjligt. Jag och mina samarbetspartners har jobbat väldigt olika beroende på vilken typ av skolfrånvaro det har handlat om. I dag tror jag att det finns 5 olika typer av frånvaro: Skolk eller social skolfrånvaro IRLHemmasittande eller nätbaserad social skolfrånvaroHemmaliggande eller psykiatrisk orierenterad skolfrånvaroStannahemmande eller neuropsykiatrisk orienterad skolfrånvaro”Skolfobi” eller skolpåverkande problem i familjen Vi ska ta dem en åt gången och prata både om orsak, hur det ser ut och hur man bör jobba. I alla grupperna och i alla ärenden jobbar vi med hur skola och socialförvaltning ska agera, inte hur eleven eller föräldrarna bör göra. Men vi kan börja. Skolk eller social skolfrånvaro IRL.
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day!
Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day! Men vad innebär språkstörning egentligen? Organisationen RADLD campaign har plockat ut tre viktiga saker som alla behöver känna till: De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder.
Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Hemläxors nytta inte självklar. John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten.
Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Men ju yngre eleverna är desto mindre är de positiva effekterna, menar Hattie. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John. Läxornas to be or not to be. Igen.
Klockan är 15 en torsdag och jag är hemma från jobbet för jag är sjuk.
Jag är legitimerad 4-9 lärare i engelska och spanska och något mer som jag inte kommer ihåg, som de klämde in där på min legitimation. Egentligen skulle jag den här dagen ha undervisat årskurs 7, 8 och 9 i spanska och årskurs 7 i engelska. Jag är rätt bra på det, dock inte när jag är sjuk och har dålig röst. I mitt jobb behöver jag min röst när jag ska förklara varför det heter hablo ibland och hablas ibland. Det är lite det mitt jobb går ut på. Min dotter kommer hem från skolan.
Låt mig nu upprepa: Jag är legitimerad lärare i engelska och spanska. Jag har en vän som inte är från Sverige. En av mina döttrar har en vän vars pappa är dyslektiker. En annan unge har det som jag hade det: Pappa jobbar jämt. Malin Wollin ifrågasätter varför ungarna ska ha med sig jobbet hem. Fredag eftermiddag: Mina barn har gått i skolan cirka 5-7 timmar vardera i fem dagar. Argument för läxor: Ger jag själv ut läxor?
Gaaaah. P.S.