John Hattie: Visible Learning – en sammanfattning och reflektion Denna text är en artikel skriven för Manus, läromedelsförfattarnas förenings tidning, marsnumret. John Hattie, skolforskare från Nya Zeeland, publicerade för 3 år sedan en metastudie i syfte att klargöra vilka faktorer som faktiskt innebär mätbart bättre resultat i elevers prestationer. Nu har hans bok Visible Learning for Teachers utkommit på svenska, Synligt lärande för lärare, på Natur & Kulturs förlag. Alla vill ha goda resultat -kvalitet- i skolan men det verkar svårt att nå samstämmighet kring hur det ska gå till. Titeln Visible Learning är i sig en sammanfattning av en längre fråga som Hattie ställer sig: “How do we make learning visible to teachers and how do we make teaching visible to students?”. Boken är en guldgruva av checklistor, principer och tips för hur man kan lägga grunden för synligt lärande. I ett synligt lärande används bedömning för att formativt lyfta resultat och föra elevens lärandeprocess framåt. Hattie går i boken igenom lärarens uppdrag i olika skeden.
Jag lär ut världens vackraste språk | pluggasvenska.nu Det råder stor brist på utbildade lärare i svenska som andraspråk, så leta upp olika arbetsplatser och visa att du finns! • Emma Åberg läste till lärare i svenska som andraspråk vid Uppsala universitet. Idag undervisar hon vuxna nyanlända akademiker i grammatik, uttal, kultur och samhällsvetenskap. Emma Åberg är 29 år och jobbar som huvudlärare i svenska som andraspråk på Folkuniversitetet i Uppsala. Vad läste du på universitetet? Lärarprogrammet med inriktning svenska och svenska som andraspråk. Varför valde du att läsa svenska? Det är världens vackraste språk! Hade du en tydlig plan för vad du ville jobba med när du pluggade? Nej, jag började faktiskt studera till översättare mellan franska och svenska, men klarade inte franskakursen (som tur var…). Jag är språknörd och har läst tolv språk i mitt liv, men kom till sist tillbaka till svenskan. Vad önskar du att du hade vetat när du själv pluggade? Var det lätt eller svårt att få det första jobbet efter studierna? Lätt! Liknande inlägg
Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
Läxornas to be or not to be. Igen. | Pernilla Alm Klockan är 15 en torsdag och jag är hemma från jobbet för jag är sjuk. Jag är legitimerad 4-9 lärare i engelska och spanska och något mer som jag inte kommer ihåg, som de klämde in där på min legitimation. Egentligen skulle jag den här dagen ha undervisat årskurs 7, 8 och 9 i spanska och årskurs 7 i engelska. Min dotter kommer hem från skolan. Låt mig nu upprepa: Jag är legitimerad lärare i engelska och spanska. Jag har en vän som inte är från Sverige. En av mina döttrar har en vän vars pappa är dyslektiker. En annan unge har det som jag hade det: Pappa jobbar jämt. Malin Wollin ifrågasätter varför ungarna ska ha med sig jobbet hem. Fredag eftermiddag: Mina barn har gått i skolan cirka 5-7 timmar vardera i fem dagar. Jag tänker på de sex frågorna nioåringen ska besvara inför provet. Medan de har en mysig eftermiddag sitter jag och stressar upp mig för att de har massor av läxor kvar och jag vet hur helgen kommer att bli. Argument för läxor: Ger jag själv ut läxor? Gaaaah. P.S. P.S.
"Alla lärare är inte bra" | Inrikes Powerpoint-bilden av en milt leende Jesus glider långsamt över i ett annat ansikte – John Hatties – när superpedagogen skrattande äntrar scenen. Han är så mycket av en kändis som är möjligt i pedagogikkretsar; det går inte att pressa in fler lyssnare i salen ens med skohorn, han hinner bara ge en intervju och han omges av ett helt team med pressfolk och planerare. Men framför allt har den nya zeeländska pedagogikforskaren, nu professor vid Melbournes universitet i Australien, vänt upp och ner på vad som är rätt och fel kring skolresultat. Att säga att han provocerar är en underdrift. – Vem tror att klassens storlek påverkar lärandet? Närmare 95 procent av salens händer, tillhörande lärare och skolledare i Stockholmsregionen, åker i luften. Svaret: ja, det påverkar – men mycket lite. – Varför är påverkan så liten när du känner att du skulle kunna göra så mycket bättre i en mindre klass? – Det går alltid att hitta bevis på att något fungerar. – Det är irrelevant. Mer om skolvalet
7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 1. 7. Intressant?
Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day! Men vad innebär språkstörning egentligen? Organisationen RADLD campaign har plockat ut tre viktiga saker som alla behöver känna till: De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras.
"Det är dags att kritiskt granska John Hattie" Bild: Ulf Frödin Jag var med om en intressant erfarenhet nyligen när jag föreläste för en grupp rektorer i Stockholm. Jag nämnde att jag skrivit en blogg med det som jag tyckte lite fyndiga namnet Att bli lite i hatten av Hattie. ”Vad bra att någon är kritisk till Hattie”, sa en av åhörarna, ”här är han som en gud.” Eftersom jag utöver bloggen också riktat kritik mot John Hattie i andra sammanhang blev jag lite förvånad. Några som tagit emot John Hattie med öppna armar är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som presenterar hans studie i rapporten Synligt lärande – Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. För det första undersöker han endast påverkan på utbildningsprestationer. Man borde ha frågat sig om det som är effektivt för att höja kunskapsprestationerna också är funktionellt vad gäller hela det bredare uppdraget. För det andra drar John Hattie alldeles för långtgående slutsatser. Mitt andra exempel rör problembaserat lärande.
Kurs - Svenska som andraspråk (Grundskolan) Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. Centralt innehåll I årskurs 1-3 I årskurs 1-3 Läsa och skriva Tala, lyssna och samtala Språkbruk
Classroom Management and the Flipped Class Editor's Note:This post was co-authored by Aaron Sams, CEO of Sams Learning Designs, LLC and founding member of the Flipped Learning Network. Let's face it. We teachers spend far too much time and energy trying to keep students quiet so that they can listen to us. We have taken countless courses and workshops on classroom management in our careers, and it seems that the underpinning goal of classroom management is for teachers to keep kids quiet so that they can learn. Is there a better way to think about classroom management? What if the goal of class was for the students to actively engage in the content and participate in tangible ways in the learning process? Noise Is Good As we pioneered the flipped class, we got away from the front of the room and got a whole different perspective on what classroom management could look like. As we did this, the dynamics of the classroom dramatically changed. But, as with any change, we found some new challenges. 4 New Management Issues