Glömstaskolan – Forum Bygga Skola. Glömstaskolan i Huddinge är en F-9 skola som idag är en av landets mest besökta skolor.
Det perfekta klassrummet. Glasväggar, starka färger och öppna ytor har varit trenden i skolarkitektur i 10 till 15 år.
Under samma period har problemen med hemmasittare och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, ökat lavinartat. Det finns en koppling, hävdar Malin Valsö, skolpsykolog och skolutvecklare. – Vi kan inte sätta adhd-diagnos på barn utan att diagnostisera miljön de vistas i. Det finns starka belägg för att stress försämrar den kognitiva förmågan, säger hon. Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön. Som lärare blir det många timmar varje dag i skolans lokaler.
Men trots all den tid som läggs i lektionssalarna varje dag är den fysiska lärmiljön i svensk skola ofta sparsamt utformad och sällan prioriterad. Det menar Malin Valsö, leg. psykolog som har en mångårig erfarenhet som skolpsykolog och inom habilitering och BUP. I sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” belyser hon tillsammans med psykologkollegan Frida Malmgren hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal. Malin Valsö.Malin Valsö har varit runt på många av landets skolor och studerat den fysiska lärmiljön noggrant och sett hur klassrum och andra skollokaler kan påverka elever och lärare både positivt och negativt.
Framförallt ser hon en tydlig trend när man bygger, eller bygger om, skolor. Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever. På Uggleskolan (F–6) i Södra Sandby utanför Lund har man under de tre senaste åren arbetat strategiskt med att förbättra skolans fysiska lärmiljö, något som tidningen Lika värde var först med att skriva om.
Med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten har man kunnat genomföra förändringar på skolan. Förändringsprocessen utgick från behovet att förbättra den fysiska lärmiljön för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), och baseras på forskning. För en ganska liten peng har skolan kunnat göra saker som påverkar skolans lärmiljö mycket. Fyra grundpelare som gör lärmiljön bättre. Enskilda klassrum utformade för envägskommunikation, sammanlänkade och samtidigt separerade av långa korridorer.
Det har varit utgångspunkten för utformningen en svensk skola i mer än 100 år. En skola som byggdes för att passa industrisamhället. – De här byggnaderna konserverar ett sätt att undervisa som inte stämmer med moderna styrdokument, säger Anna Törnquist. Fortfarande är det så att de flesta inom skolan – inte minst lärare – förväntar sig en byggnad med separata klassrum. Enligt Anna Törnquist går det inte ihop med hur de säger att de vill jobba. Anna Törnquist– Om jag kommer in i ett kollegium är alla överens om att de ska jobba ämnesövergripande, kollegialt och så vidare.
Hon kallar det för ”klassrumskramande” och menar att det utarmar skolmiljön. . – Om vi inte medvetet bygger för det, utan fortsätter bygga för en kollektiv form, så curlar vi de duktiga eleverna. Drömmen om en ny skola – del 2. Drömmen om en ny skola. Jag har de senaste åren haft förmånen att få besöka en hel del skolor. Alla med sin charm, sina möjligheter och begränsningar.
Jag har såklart besökt även nya skolor, bland annat Vittraskolan på Telefonplan, Mellbystrandsskolan i Laholm, Nyköpings högstadium och Glömstaskolan i Huddinge. Alla som jobbar på de nya skolorna vittnar om samma sak: Man blir snabbt hemmablind. Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron. Under jullovet 2018 började lärarna på Elmeskolan i Älmhult att bygga om skolans samtliga tolv klassrum.
Man tog bort den klassiska uppställningen av skolbänkarna som står riktade mot tavlan – och in sattes i stället miniatyrliknande kontorslandskap i klassrummen. Runt varje skolbänk satte personalen upp tygskärmar för att skapa vad som liknar kontorsplatser för varje elev att arbeta vid. Eva-Lena Brafield, rektor på Elmeskolan, tycker att omgörningen av klassrummen har lett till en bättre fysisk lärmiljö. – Alla på skolan är jättenöjda. Vi har föräldrar som kommer fram och berättar att deras barn tycker att det fungerar mycket bättre i skolan nu än tidigare, och det känns extra kul. Genomgångarna i skolans klassrum sker på en gemensam yta där man har ställt upp en soffa och så kallade saccosäckar framför klassrumstavlan.
Forum Bygga Skola – Ett forum för alla som är, och borde vara, involverade i den komplexa processen att bygga och renovera skolor. Miljön som gynnar alla. Några elever sitter i kaféet och arbetar, andra sitter i bekväma fåtöljer i korridoren medan några sitter kvar i klassrummet.
Då skolans arbetsmiljö har utvecklats utifrån elevernas behov finns det en plats som passar alla. Anpassningar i skolan? - Glömstaresan. Nedan är saxat från förstelärare Karins blogg här på Pedagoghuddinge: Ordet anpassningar kan få oss lärare att svettas floder.
Ett till papper som ska fyllas i mer uppgifter som ska göras till en redan överfylld attgöralista. Ordet anpassningar åt sidan och istället fokus hur jag lägger upp mina lektionspass så blir anpassningarna några av de verktyg jag under åren lagt i min verktygslåda. Organisera undervisningen och den fysiska lärmiljön för bättre studiero - Skolverket. Lärmiljön omfattar både undervisningen och den fysiska miljön.
Skolinspektionens granskning visar att studiero bland annat främjas av: tydliga lektionsstrukturer,ett tydligt fokus på undervisningen ochen trygg och stödjande lärmiljö som ger goda förutsättningar för eleverna att följa undervisningen. Kvalitetsgranskningen ”Skolans arbete för att säkerställa studiero” på Skolinspektionens webbplats. Granskningen visar också att det är betydligt vanligare att eleverna sitter overksamma än att de stör ordningen genom prat eller stök. Detta kan hända då eleverna inte förstår vad de ska göra. Ett noga organiserat klassrum ger er som lärare mer tid till att undervisa och stötta era elever. Personal och elever har ett gemensamt ansvar för skolans arbetsmiljö. Fyra grundpelare som gör lärmiljön bättre. Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete. I slutet av 2017 fick grundskolläraren Aida Kotorcic motta priset som årets lärare i Sollentuna för sitt arbete med undervisningsmetoden ”Universal design for learning” (UDL).
Metoden kan beskrivas som ett ramverk för planering, genomförande och utvärdering av undervisning som omfattar alla elever, inte enbart berör elever i behov av särskilt stöd. – Det var roligt att få priset och det är ett erkännande från kommunens håll att metoden inte är någon fluga – utan någonting man verkligen tror på, säger Aida Kotorcic. NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning.
Runt tusen lärare på grundskolor och gymnasier runt om i Sverige har svarat på Skolvärldens enkät.
Svaren stärker bilden av att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, inte får den hjälp eller det stöd de har rätt till och att lärarna inte har möjlighet att ge dem en likvärdig undervisning. I juli 2014 ändrades skollagen så att en elev som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska kunna få snabbare stöd i form av extra anpassning i undervisningen. Skolreformen skulle ta bort det långa och krävande administrativa arbetet och ge eleverna hjälp utan att det krävdes formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Men Skolvärdens enkät bekräftar att det i stället blivit mer jobb för lärarna – inte mindre. Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd. Antalet elever som får diagnosen adhd har ökat de senaste åren.
Enligt de senaste beräkningarna från Socialstyrelsen har ungefär tre till sex procent av alla barn i skolåldern adhd. Samtidigt pekar Skolvärldens senaste undersökning på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom adhd och autism, inte får den hjälp eller det stöd de har rätt till och att lärarna inte har möjlighet att ge dem en likvärdig undervisning. Drömmen om tillgänglighet – som fungerar.
Grundskolan i Sverige ska ha tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Det är ett bra mål. Men med dagens verklighet är det kanske mest en dröm. Jag har som ämneslärare och klassföreståndare fått ökat ansvar och fler arbetsuppgifter runt extra anpassningar och särskilt stöd. Jag har dock inte fått resurser, befogenheter eller kompetensutveckling i samma utsträckning. Dessutom har vi fått tuffare krav för att eleverna ska nå ett godkänt betyg. Ofta har den enskilde klassläraren och specialläraren ensamma ansvaret för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram för enskilda elever. Kartan är klar.
Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön.