Snubbeltraden. Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön. Som lärare blir det många timmar varje dag i skolans lokaler.
Men trots all den tid som läggs i lektionssalarna varje dag är den fysiska lärmiljön i svensk skola ofta sparsamt utformad och sällan prioriterad. Det menar Malin Valsö, leg. psykolog som har en mångårig erfarenhet som skolpsykolog och inom habilitering och BUP. I sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” belyser hon tillsammans med psykologkollegan Frida Malmgren hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal.
Malin Valsö.Malin Valsö har varit runt på många av landets skolor och studerat den fysiska lärmiljön noggrant och sett hur klassrum och andra skollokaler kan påverka elever och lärare både positivt och negativt. Framförallt ser hon en tydlig trend när man bygger, eller bygger om, skolor. På vilket sätt kan det vara skadligt? Så skapas ojämställdhet – exempel från forskning. Sorteras kvinnor verkligen bort i rekryteringsprocesser bara för att de är kvinnor?
Och värderas kvinnor systematiskt lägre i olika sammanhang? Ibland kan det i debatten om jämställdhet låta som om frågan är öppen för tyckande. Men varför tycka när det finns gott om forsking som visar att det faktiskt är så här. Här kommer några exempel. 1. Det här kanske är mitt favoritexempel eftersom det ligger så nära mig själv i min roll som lärare på ett universitet. 2. En studie från University of Washington där över 1 700 studenter ombads identifiera de bästa studenterna i klassen visade att manliga studenters förmåga systematiskt överskattades medan kvinnliga studenters förmåga underskattas. 3. I ett norskt experiment fick två grupper läsa en berättelse om en karriärist. 4. I en studie i USA undersöktes om kön spelade roll vid rekrytering av nya forskare. 5. Trots att många kvinnor sökte till symfoniorkestrar var det länge så att väldigt få togs ut. 6.
Start - Machofabriken. Främja likabehandling. Utbildningen ska enligt skollagen och läroplanerna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Ibland sammanfattas detta som skolans värdegrund. Det främjande arbetet ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Skolans värdegrund ska genomsyra verksamheten. Men vad betyder det egentligen? Kanske kan vi förstå värdegrunden som summan av de val, överenskommelser och handlingar som elever och skolpersonal manifesterar i skolan. Arbetet med modulen kommer att ge dig ökad kunskap om styrkor och utvecklingsområden i den egna skolans arbete med att främja likabehandling och en värdegrund i enlighet med skolans styrdokument. Under arbetet kommer du regelbundet att träffa dina kollegor för att diskutera de artiklar ni läst, de filmer ni sett och de ljudfiler ni lyssnat till. Modulen består av åtta delar: 1. Övning: Kroppsskanning › Dininsida psykologer. Kroppsskanning är en guidad meditation för återhämtning och vila hemma eller på jobbet.
Ljudfil 45 min. Kroppsskanning är en metod som är utvecklad för att stödja återhämtning och snabbt ge en djup vila. Övningen används ofta inom Mindfulness och hjälper dig att bli mer medveten om vad som pågår i kroppen och hur ditt känsloläge är. I övningen går du stegvis igenom kroppen med syfte att förnimma vad som känns i de olika delarna.
Många som gör denna övning regelbundet säger att de sover djupare, till och med efter många år av sömnproblem kan en kortare tids vana att regelbundet göra kroppsscanning vara till god hjälp. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Kortversion — Folkhälsomyndigheten. Kortversion av Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
Under perioden 1985–2014 ökade andelen 13- och 15-åringar som rapporterade psykisk ohälsa i form av återkommande psykosomatiska symtom. I den här rapporten undersöker vi vad den utvecklingen kan bero på. Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.
Den här rapporten är en kortversion av huvudrapporten och innehåller de viktigaste resultaten. Studiero. Elevhälsan som skolutvecklingsprojekt - Köpings kommun. Sedan år 2005 har ett stort utvecklingsarbete för elever i behov av särskilt stöd, trivsel och trygghet; Elevhälsa, pågått på Malmaskolan.
Idag har hela Elevhälsan samma förhållningssätt, alla drar verkligen åt samma håll. Det tog tid, men är inte omöjligt att åstadkomma! I en kartläggning av arbetet för elever i behov av särskilt stöd i Sveriges skolor, genomförd av forskare vid Umeå universitet på Skolverkets uppdrag, visar resultaten hur Elevhälsan ofta arbetar utan tydliga mål, har ett otydligt ledarskap och där lätt olika kulturer utvecklas i samarbetet med övrig skolpersonal.Resultatet visar också att Elevhälsan brukar sakna det som är vår styrka, nämligen fokus på både elevernas resultat och hur eleverna mår. Vid skolinspektioner runt om i landet, visar det sig ofta att elever exkluderas till särskilda grupper, där det professionella stödet saknas och där målet bara är att de ska trivas. Start. Hem - Riksförbundet Attention. Tilia. Delaktighet-i-skolan-for-flickor-och-pojkar-med-adhd. Date_4-9. Arbetsblad-lc3a5gaffektivt-bemc3b6tande-kompendie-r1f.
Såhär vill jag ha det i skolan - samtal kring anpassningar med bildstöd 170510. Rattighetsforklaring-om-barn-med-problemskapande-beteenden-pa-ross-greenes-webbplats.