Självhjälp. Tips!
Du kan närhelst du önskar växla mellan rollerna. Klicka bara på önskad figur här till vänster. Om ditt barn har Tvångssyndrom/OCD så:- Är du inte ensam- Är det inte ditt eller ditt barns fel- Kan rätt sorts behandling hjälpa ditt barn En vändpunktAtt få reda på att ens barn har Tvångssyndrom/OCD kan vara omtumlande, men en diagnos kan och bör vara en vändpunkt för alla inblandade. När väl funktionsnedsättningen är identifierad så kan fokus riktas mot behandling, utbildning och utveckling för att hantera livet och vardagen bättre. HUR ANVÄNDER DU SIDAN? Här kan du läsa berättelser om livet med OCD skrivna av föräldrar, ungdomar, anhöriga, lärare med flera. Har du en egen berättelse? Förskola/skola En väl avvägd behandling kan vara avgörande för framgången i skolan. Kamrater/fritid Tvånget gör ofta att tiden inte räcker till för att umgås med kamrater.
Mat Tvångstankar kring smuts och smitta gör det ofta mycket besvärligt kring måltiderna. Hygien Sömn Tillfredss... Motion Sexualitet Ilska. Lathund exempel A tga rdsprogram. 15 tips för användbara åtgärdsprogram och särskilt stöd – till lärare, rektorer och annan skolpersonal. Det som är nödvändigt för några, hjälper många och stör ingen… Det är inte ett besvärligare sätt att arbeta, det är ett annat sätt att tänka!
Och är åtgärdsprogram för mycket administration? Eller blir det jobbigt för att vi arbetar fel med det, fel innehåll och en massa oväsentligt? Skriver åtgärdsprogram för barn istället för skolan!? Har pedagoger rätt stöd? Mallar, checklistor, återvinning av åtgärder… Har ni provat att upprätta klassdokument? Skolinspektionen konstaterar gång på gång att åtgärdsprogrammen och det särskilda stödet brister, det har inte fokus på den enskildes behov, men fokuserar ändå för mycket på fel hos den enskilde eleven och för lite på vad skolan kan göra bättre. Men ganska lite om orsakerna till de problem och/eller problembeteenden som förorsakat åtgärdsprogrammet… Orsaken till att det uppstår problem i mötet mellan elev och skola. ”skolmiljön där eleven ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd” Elevhälsan - Flera frågor ang åtgärdsprogram.
Inger Öhlmer svarar Fråga: Hej!
Ska varje åtgärd dateras i ett åtgärdsprogram-kan ju vara olika tidsomfattning åtgärderna? Efter en utvärdering avslutas kanske någon åtgärd medan en annan fortsätter vad gör man om någon ny åtgärd läggs till i samma program. Ska det skrivas ett helt nytt åtgärdsprogram då man gör någon förändring för att föräldrar ska kunna överklaga beslutet? Ska man skriva exakt hur man ska följa upp varje åtgärd-med t ex vilket test, genom samtal, observation..mm.
När det gäller utvärdering av åtgärdsprogram ska man skriva hur-då borde det räcka med t ex möte med pedagoger och föräldrar/telefonsamtal/mail kontakt? När det gäller kortsiktiga mål i åtgärdsprogram-hur detaljerade ska dessa vara? Förklara gärna skillnaden mellan uppföljning och utvärdering! Med vänlig hälsning Therése Svar: A Guide to the Theory and Practice of Inclusion. When journeying into the realm of special education you will almost certainly come across the term inclusion.
Parents, you may stumble upon the word while trying to determine what possibilities exist for your child. Teachers, you likely encounter inclusion every year when you receive your class roster, identify the students with individualized education programs (IEPs) and evaluate how you can best instruct your class. At times the process may seem like a hassle, spawned by a politically-correct society.
On the other hand, disability advocates eagerly argue for inclusion, pointing to the benefits the practice offers. Elevhälsan - Vem skall delges resultatet av en pedagogisk utredning först föräldrar eller skolan? Inger Öhlmer svarar Fråga: Jag arbetar som specialpedagog i Elevhälsan och undrar med tanke på vår stärkta sekretess (i förhållande till skolans specialpedagoger), om vi först bör erbjuda återgivning av pedagogisk utredning till föräldrarna innan vi delger skolan.
Svar: Hej Anette! Din fråga gäller vem som skall delges resultatet av en pedagogisk utredning först föräldrar eller skolan. Det är personalens, dvs elevens lärares, skyldighet att anmäla till rektor om de befarar att eleven inte kommer att nå de lägsta kunskapskraven och således är i behov av särskilt stöd. Rektors ansvar är att se till att i första hand en pedagogisk utredning görs av elevens lärare – ett arbete som lärare alltid bör ha gjort men där det nu krävs insyn i dokumentationen. Utredningen lämnas till rektor som fattar beslut om att eleven är eller inte är i behov av särskilt stöd och att ett åtgärdsprogram skall/inte skall upprättas. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp där dyslexi endast utgör en orsak till den nedsatta funktionsförmågan.
Begreppet omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva. En gemensam faktor för alla som har läs- och skrivsvårigheter är svårigheten att tillgodogöra sig skriven text. Läs- och skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än dyslexi. Svårigheterna kan bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. Dessutom kan medicinska, språkliga, sociala, emotionella eller begåvningsfaktorer påverka. Dyslexi "Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket.
Definitionen av dyslexi är hämtad ur Ingvar Lundbergs bok, Läsningens psykologi och pedagogik (2010) Faktorer som beskriver läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Specialpedagogiska skolmyndigheten. FULLTEXT01. Elever i behov av särskilt stöd. Elevhaelsan plan2014 15.