TED-Ed - Inlägg. Briljanta forskare. Genmodifierat vete ska stoppa dold hunger. Cellen och vårt biologiska arv - ppt video online ladda ner. Cancer (Biologi) - Studi.se. Tacka de gamla grekerna för lussebullens arom. Karin Bojs: Genen kan ha gjort människan mera tam än vild. Någon gång för minst 15.000–20.000 år sedan, när det fortfarande rådde istid, började våra förfäder och förmödrar leva tillsammans med vårt första husdjur, hundarna.
Betydligt senare, för ungefär 11.000 år sedan, utvecklades jordbruket och vi började leva tillsammans med en rad andra djur: getter, får, katter, grisar och kor. När djuren började leva med oss blev de förändrade. Visserligen visste vi människor inte så mycket om husdjursavel på den tiden, men vi åstadkom ändå genetiska förändringar. Det uppstod ett urval, där djur med vissa egenskaper fungerade i människans sällskap medan djur med andra egenskaper inte gjorde det. Rasbiologi. Inledning Hur berättar man bäst en sådan här djupt obehaglig historia, som författaren Edwin Black beskrivit som ”kriget mot de svaga”?
Det är detta krig vi ser när vi fördjupar oss i den så kallade rasbiologins eller eugenikens historia – en rädsla för de psykiskt sjuka och funktionsnedsatta eller bara fattiga människor, som ses som ett hot mot det goda samhället. Det vi kallar rasbiologi blir med vår tids ögon en märklig blandning av naturvetenskap och fördomar, för att inte säga förakt. Historien om rasbiologin handlar ytterst om vad vi menar med demokrati och med idén om allas lika värde och rättigheter. För var kommer då nutidens ”dagsljusidéer” om demokrati och mänskliga rättigheter ifrån? Svensk rasbiologi. Uppdrag miljöövervakning. Syftet med Uppdrag Miljöövervakning är att visa en praktisk tillämpning av DNA-teknik.
Det öppnar också upp för resonemang kring biologisk mångfald och miljövård. En förhoppning är att materialet ska väcka intresse och nyfikenhet för yrken där miljöövervakning ingår. E-lektionen är uppbyggd så att ett avklarat avsnitt låser upp nästa. Det ger eleverna ett logiskt flöde genom materialet. Under respektive avsnitt finns en länk till en lärardemo av avsnittet, där du kan testa det utan att behöva klicka igenom hela materialet. Lärarhandledningen innehåller bakgrundsfakta om miljöövervakning med DNA-analys, genomgång av lektionens avsnitt, nedladdningslänkar till alla dokument som förekommer i e-lektionen, lärardemo av materialet och tips från lärare som har använt e-lektionen klass. Ladda hem lärarhandledningen. Testa e-lektionen. Länk att ge till eleverna: www.nrm.se/uppdrag-miljo Ladda ner skärmbild med länk till e-lektionen. Vetenskapsfavoriter - Genmanipulerade växter. Elizabeth Blackburn: The science of cells that never get old.
Henrik Brändén, molekylärbiolog. Google. Genetik för nybörjare. DNA, kromosom och gen. Cellens viktigaste funktion - Uppsala universitet. STUNNING VIEWS - From Earth to Universe and back again. Vandrande pinne_genetik_DN_140518. Människan och Generna. Del 4(a) Den genmodifierade planeten. Människan och Generna. Del 2(b) Jakten på evigt liv, forts. Människan och Generna. Del 1(b) Det skräddarsydda barnet, forts. Föräldrar måste få välja bort foster med fel egenskaper. SELEKTIV ABORT Testet som gör det möjligt för alla gravida kvinnor att undersöka om de bär på foster med kromosomförändringar, framkallar starka känslor.
Jag känner själv obehag inför denna teknik. Riskfritt test kan ersätta fostervattenprov. Det här visar flera internationella studier, bland annat på Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
I dag sker den vanligaste forsterdiagnostiken genom att en nål sticks in i magen på den gravida kvinnan. Huvudsyftet är att se om barnet har Downs syndrom eller andra mer allvarliga och ovanliga kromosomförändringar. – Problemet är att varje fostervattensprov innebär en risk för fostret. En halv till en procent av fostervattenproven leder till missfall av ofta friska foster, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Svensk upptäckt skänker hopp till ryggmärgsskadade. -På sikt är vår förhoppning att man kan använda små molekyler för att styra de här cellerna så att vi producerar önskade celltyper i ryggmärgen efter skada, för att förbättra funktionen hos individer som lider av den här skadan, säger Konstantinos Meletis, forskare i neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Ny bot mot obotliga MS. Det var år 2004 som den första svenska stamcellstransplantationen mot den neurologiska sjukdomen MS (Multipel Scleros) gjordes i Sverige vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
En kvinna med en högaktiv variant av sjukdomen med många skov fick då sina egna stamceller och är sedan dess symptomfri. Sedan dess har ett 50-tal behandlingar gjorts både i Uppsala och vid Karolinska sjukhuset i Huddinge. Stamceller från klonade människoembryon. 1997 tog forskare dna från ett får och stoppade in i en tom äggcell.
Den fick spendera några dagar i ett laboratorium medan den delade sig och tillslut blev en cellklump, en så kallad blastocyst. Det här tidiga embryot placerades i en surrogatmamma som några månader senare födde fåret Dolly. Nu har amerikanska forskare använt samma metod för att få fram mänskliga embryonala stamceller. Stamceller botade ögonsjukdom. Amerikanska forskare har använt sig av cellerna för att behandla en mycket vanlig ögonsjukdom hos två patienter.
Enligt forskarna, verksamma vid bland annat University of California i USA, resulterade behandlingen i en viss synförbättring. Hon hör igen efter 22 år som döv. När Petra Westman var 16 år blev hon plötsligt döv.
Ingen kunde förklara riktigt varför. -Jag mådde riktigt dåligt efter att jag blev döv. Det var svårt att acceptera. Plötsligt kunde jag inte längre lyssna på musik, prata i telefon och massa annat som var så viktigt för mig, berättar Petra. Stamceller ska bota dövhet.