Information om språkstörning – Logopedforum. I en av forumtrådarna har det tipsats friskt om en mängd olika bra informationskällor vad gäller språkstörning.
Här kommer en sammanställning från den tråden med länkar att laborera bland för den som vill uppdatera tipsbanken till föräldrar och pedagoger. På många av sidorna finns det i sin tur ännu fler länkar och litteraturlistor. Kommentera gärna och fyll på med era bästa tips.! Information om språkutveckling och språkstörning Specialpedagogiska skolmyndigheten Arbeta med språkstörning i skola och förskola (SPSMs nya stödmaterial) Språkens hus, ett center för språkstörning och flerspråkighet Språkstörning – en pedagogisk utmaning” av Eva Carlberg Eriksson Boken ”Ibland låtsas jag att jag förstår” av Malena Sjöberg Infoteket (Landstinget i Uppsala län) Logopeden i skolan (logoped Johanna Kristensson) Forskningsbloggen (logoped och doktorand Anna Eva Hallin)
Experten: ”Lämna inte lärarna ensamma” För nyanlända elever är övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisningsgrupp en kritisk punkt.
Medan förberedelseklassen utmärks av starkt stöd men i längden svag utmaning, utmärks den ordinarie klassen i stället av för stor utmaning och bristande stöttning. Det visar en studie från Stockholms universitet (2013). Författarna bakom studien lyfter tre svårigheter i den mottagande klassen. Ämnesspråket förklaras inte i tillräckligt hög grad av ämnesläraren, modersmålet utnyttjas inte som resurs – snarare finns det en omedvetenhet om att förstaspråket faktiskt stöttar lärandet av ett andra språk – samt att de nyanlända eleverna ofta hamnar utanför den sociala gemenskapen i sin nya klass. – Att övergången blir lyckad hänger inte sällan mer ihop med skolans organisation och den mottagande läraren än vad det beror på elevens egen utveckling. . – Läraren har inte fått med sig något andraspråksperspektiv i sin utbildning. 50 appar för SVA/SFI-undervisning av nyanlända. Här kommer min lista över 50 appar för både yngre och äldre nyanlända barn och ungdomar.
I listan finns både appar som är gratis och appar som kostar pengar. Eftersom priset varierar och appar ibland släpps gratis under begränsad tid har jag valt att inte skriva ut något pris. Apparna står inte i någon ordning utan bara lite huller om buller som de hamnat i mina mappar. Letar du bara efter appar som är gratis har jag valt ut och satt en stjärna på 5 favoriter som jag gillar extra mycket.
Tyda– engelsk-svensk-engelsk ordbok med förklaringar UTalk svenska – lär svenska med bilder och frågor. Bitsboard*- i appen gå till katalog och sök på svenska för att hitta de flashcards som du kan använda. SVAAPP– första månaden gratis sedan 109kr för hela skolan oavsett antal elever. Läskod-Fokus på tidiga läs-och skrivinlärningen. Table Top– kommunikationsverktyg med översättning Alfavux-pedagogisk app för ordinlärning.
Ord i fokus- det finns tre kategorier i appen att välja mellan. Ordspelet Babbel svenska. Att bygga ett ordförråd. Här är deras evidensbaserade förslag och grund till gemensamma mål och metoder: 1.
Vad innebär det att kunna ett ord? Precis som jag beskrev i ett tidigare inlägg så kan man kunna ord olika “djupt”. Detta synsätt är något som man bör ta med i både utredning och åtgärder. En skala från “jag har aldrig sett ordet förut” till “jag har sett ordet förut” till “jag har en känsla kring vad ordet betyder” till slutligen “jag vet precis vad ordet betyder” kan användas för att elever själva ska kunna utvärdera sin kunskap och för att sätta mål. 2. De ord som vi väljer att arbeta med måste såklart vara funktionella för eleven. 3. Evidensen för vad som hjälper bäst för elever med språkstörning är något begränsad men studier har visat att barn med språkstörning lär sig nya ord betydligt bättre när de får explicit undervisning och (elev-vänliga) definitioner, jämfört med om de bara har hört det nya ordet t.ex. i en berättelse de fått lyssna till.
Gör detta: Gör INTE detta: Klassrumsbaserat exempel. Nytt inspirationsmaterial - Skolgång för nyanlända elever. Det här inspirationsmaterialet bygger på intervjuer med personer i kommuner, såväl på förvaltningsnivå som på skolnivå.
Här finns exempel på hur några kommuner har valt att organisera mottagandet av nyanlända elever och hur de arbetar för att ge dem så goda förutsättningar som möjligt för lärande och skolgång. Det handlar om att möta barn och ungdomar oavsett ålder, skolbakgrund och social situation. Intervjupersonerna ger sin egen bild av vad de tänker är viktiga förutsättningar för ett bra mottagande och nyanlända elevers lärande. Det handlar om bland annat studiehandledning, undervisning i svenska som andraspråk och lärarnas kompetens att undervisa språk- och kunskapsutvecklande.
En del kommuner som inte lyckas rekrytera modersmålslärare och studiehandledare i alla språk väljer istället att köpa fjärrundervisning. NC kommenterar regeringens utspel om satsning på nyanlända. I höstas presenterade regeringen Ds 2013:6, Utbildning för nyanlända elever.
(Ta del av NCs yttrande) Då aviserades också en kommande promemoria (om skolförfattningar, kompetenskrav för lärare som undervisar nyanlända elever samt modersmålsstöd i ämnesundervisningen), som dock ännu inte kommit. Det utspel som publicerades 21 mars 2014 (svt.se och pressmeddelande) kan ses som ett led i en uppföljning av Ds 2013:6, men utspelet ger snarare upphov till fler frågor än svar på det som diskuterades och aviserades i Ds 2013:6. Nedan kommenterar NC utspelet och ställer frågor. Regeringen vill satsa 1,8 miljarder kronor under nästa mandatperiod på bland annat nyanlända elevers skolgång.
Satsningen har tre delar, utökad undervisningstid för nyanlända, bättre studieresultat i svenska samt kartläggning av nyanlända.