Det vitala ungdomsspråket - dt.se. Ungdomars hemska språk - ltz.se. Facebook förstör inte ungas språk. Skriv rätt annars står du dig slätt.
Det gäller inte minst bland unga på sociala medier. Det konstaterar danska språkrådet i samband med att ungas språkbruk på Facebook undersökts. - Vi har varit bekymrade för att unga har en mer avslappnad inställning till stavfel men baserat på de här första undersökningarna visar det sig felaktigt. Unga är väldigt medvetna om vad de gör på Facebook, säger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör på Dansk sprognævn.
Språk- och rättstavningsnormer förefaller att flytta med in i breda men stängda rum på sociala medier. Undersökningarna visar att en del unga är oroliga för att stava fel och därför avstår från att göra statusuppdateringar. Krönika – ungdomars språk. 9 Nov Ungdomars språk kan variera mycket i förhållande till vem man talar till.
Pratar man med sina vänner använder man ett sorts ”språk” där det kanske förekommer många slangord och det är vanligtvis lite ”hårdare”, dvs. att man använder svordomar och oväsentliga ord som man aldrig skulle kunna säga framför sina föräldrar eller mor- eller farföräldrar exempelvis. När man chattar eller smsar används många förkortningar, dock tycker jag att det har minskat jämfört med något år sedan, då jag alltid använde förkortningar. Idag använder jag nästan aldrig förkortningar när jag chattar eller smsar. När jag smsar använder jag ett annorlunda språk än vad jag skulle gjort om jag exempelvis skulle skriva ett mail eller ett brev till någon jag inte står så nära, t.ex. någon från min gymnastikförening eller lärare. Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se. Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska.
Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på slutet av 1800-talet med urbaniseringen, när Sverige omvandlades från ett jordbruksamhälle till ett industrisamhälle och på 1900-talet när Sverige övergick från ett homogent språkligt och kulturell samhälle till ett mångspråkligt och mångkulturellt land. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. Våra studenter kan inte svenska.
Det har under senare tid framförts tvivel om kvaliteten på svensk humanistisk forskning, baserat på vår brist på synlighet i engelskspråkiga forskningssammanhang.
Vi och andra forskande historiker är mycket väl medvetna om att svenska humanister i högre grad måste publicera sig internationellt, och arbetar också med allt större framgång i den riktningen. Detta inlägg handlar emellertid inte om engelskans ställning inom historisk forskning. Den handlar om svenskans ställning i samband med vår andra stora uppgift som historiker: undervisning. Under en följd av år har vi som undervisar vid universitetet noterat sjunkande förkunskaper hos studenterna som kommer till oss från gymnasiet.
Våra iakttagelser stämmer tyvärr väl överens med PISA 2009 och andra mätningar av svenska elevers studieresultat. Ungdomars språk i farozonen. All vetenskap vilar på språkkunskap.
Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. De utlandsfödda som tagit sig till en svensk högskoleutbildning har ofta god studievana och hög motivation, och klarar svenskan bra. Det är unga vuxna som gått igenom den vanliga, svenska skolan saken gäller. Strax före jul skrev jag med hjälp av mina kollegor här på Historiska institutionen i Uppsala en debattartikel om detta. Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna. OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?
Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. Ofta att jag fattar ungdomarnas ord. Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet.
Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Sverige ser en puss- och kramgeneration växa upp. Språket i sms, chatt och inlägg på sociala forum på nätet är ofta uttrycksfullt och känslostarkt – i alla fall om det är ungdomar som ligger bakom texterna.
I slutet av sommaren slår Anna 18 år på datorn och kontaktar en klasskompis: ”Heeej älskade vän!! Hur är det med dig?? Saknar dig ju! Vad har du haft för dig sen sist?? Massa pussar!!!”. Språket i sociala medier I min forskning om hur ungdomar kommunicerar har jag många exempel på starka känslor. Exempel på det digitala språkbrukets starka emotionella sida finns alltså i valet av ord och uttryck. Exempel på smilisar Inläggen i elektroniska konversationer är korta för att det ska gå fort att skriva och läsa texten.
I digitala medier är tillgången till kommunikationsstrategier begränsad. Svenskar är inte kända för att vara känslosamma Många oroar sig dock för ytligheten och undrar om det kan leda till att starka känslouttryck kommer att förlora sin laddning.