Ungas språk glider de vuxna förbi. Ungas språk glider de vuxna förbi - Sydsvenskan. Fett sjukt eller sjukt fett?
Är skillnaden klar för dig behöver du inte läsa vidare. Bisarra ordväxlingar. Dråpliga missförstånd. De ungas uttryck ställer ofta vuxenvärlden helt offside – vilket naturligtvis är precis som det ska vara. Socialt tryck ger annat språk. Den som siktar på högre utbildning anpassar sitt tal till de sociala förväntningar som är förknippade med utbildningen.
Den som saknar intresse av att plugga på universitet behåller i stället i större utsträckning det lokala ungdomsspråket. Det visar en studie från Michigan State University publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Variation and Change. På väg in i vuxenåldern utsätts tonåringar enligt lingvisten Suzanne Evans Wagner för ett språkligt grupptryck. Amerikanska gymnasieelever som siktar på att gå vidare till högre utbildning är ofta benägna att städa bort sådant som inte tillhör standardspråket. I studien, där deltagarna var kvinnor från Philadelphia i åldern 16 till 19 år, visade det sig genom att de som avsåg att läsa på rikstäckande college eller universitet i större utsträckning uttalade hela ändelsen -ing (som i playing).
Anders. Han härmar 50 dialekter på tolv minuter. Zappat Det finns förmodligen lika många dialekter som det finns orter i det här landet.
Imitatören Gustav "Gurra" Karlsson river av 50 på tolv minuter. Gustav "Gurra" Karlsson slog igenom 2001 när han deltog i TV4:s program "Talang" och bland annat drev med jurymedlemmen Bert Karlsson. Förra året släppte han en video där han härmade 18 lokala landsmål. Han säger själv att det var en reaktion på Robert Gustafssons besök hos Niklas Källner som gjorde viral succé. Nu är han alltså tillbaka med imponerande 50 dialekter. Och av kommentarerna på Facebook och Youtube att döma så lyckas han riktigt bra. Niklas Källner. Intervju med Dogge Doggelito om förortsslang. Brokabulär. Det våras för den manliga vänskapen.
Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Men ordet bro är inte nytt, enligt Katherine Connor Martin. Hon är lexikograf och chef US dictionaries, den amerikanska upplagan av ordboken Oxford English dictionary, OED.
. – Redan 1637 skrev John Evelyn i sin dagbok hur han lämnade Oxford och följde med sin ”eldest bro” ut på landet, säger hon. Eldest bro kan här ungefär översättas med ’äldsta brorsan’, och avser en biologisk bror – brother. I många språk använde man tidigt släktskapstermer också utanför familjen. Nsd.flowonline. Kan du nya orden i ordlistan?
Värsta språket — UR access. Värsta språket — UR access. Hur bra är du på skånska? Spr ket - Varf r tycker vi att vissa dialekter r fula? Språklig variation. Guss. ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””
Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Kanske inte, och det är inte meningen heller. Det som utmärker ungdomsspråk mest är just att orden och uttrycken är nya och svårbegripliga. – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. . – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Språklig variation Svenska 1: intro by Katarina Lycken Rüter on Prezi. Zooma in Norrland på dialektkartan. Varför får man inte säga neger? För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket.
Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Sara Granér har en gång kommenterat det så här: Alla påståenden i bilden ovan är inte helt korrekta. Den ovanstående bilden är faktiskt en äkta löpsedel från 1970-talet. #Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!”
Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt! Det riktigt trista är att jag inte blir arg, jag blir inte ens förvånad. Hora, bitch, f***a – alla de kränkande orden har blivit en del av ett språk som finns omkring en precis som luftföroreningar och baciller. Jag försöker stänga dem ute men de fastnar, orden, blickarna, killen som kallade mig hora för att jag inte ville dansa, tjejerna på bussen som kallade mig bitch av vilken jävla anledning som helst. När min syster som är 14 kom hem och grät för att ett gäng kallat henne svennehora var jag nära att bli arg. Jag tänker inte bli arg. Jag har ett namn. Kronolekt. Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut.
Dialekten har blivit ett varumärke. Länge var rikssvenska det enda som klingade i våra radio- och tv-sändningar.
Men någonting har hänt. Just nu råder det en aldrig tidigare skådad vurm för dialekter inom populärkulturen. Dialekter. Alla har vi en, men i många år kunde man knappt tro det när man slog på radion eller tv:n och ett slags utslätad standardsvenska, även kallad rikssvenska, dominerade sändningarna. I dag ser verkligheten annorlunda ut.