#Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! | Demokreativ Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!” Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt! Det riktigt trista är att jag inte blir arg, jag blir inte ens förvånad. Jag försöker stänga dem ute men de fastnar, orden, blickarna, killen som kallade mig hora för att jag inte ville dansa, tjejerna på bussen som kallade mig bitch av vilken jävla anledning som helst. När min syster som är 14 kom hem och grät för att ett gäng kallat henne svennehora var jag nära att bli arg. Jag tänker inte bli arg. Jag ska skriva om allas rätt att bli respekterade, jag ska prata om det i skolan, jag ska utbilda mig till nåt bra som ger mig en chans att göra skillnad, kanske hjälpa nån tjej som blivit kallad hora att förstå att hon är värd mer, alla är värda mer. Jag har ett namn.
Varför får man inte säga neger? | Linneas språkblogg För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket. Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Sara Granér har en gång kommenterat det så här: Alla påståenden i bilden ovan är inte helt korrekta. Den ovanstående bilden är faktiskt en äkta löpsedel från 1970-talet. Oftast finns det en logisk förklaring till att ord drar på sig en negativ laddning. Ett annat problem med etnicitetsbegrepp som utgår från utseende är att de i praktiken ofta ersätter mer mänskliga benämningar. I dag finns det egentligen inget större behov att påtala orimligheten i biologiskt motiverad rasism. Det finns lite olika vägar för att handskas med de här orden.
Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya. Vilka ord är det då som överlever och tar sig in i språket som majoriteten talar? – Varje generation har sitt favoritord för flicka. Så här till exempel:
Språklig variation Dialekten har blivit ett varumärke Länge var rikssvenska det enda som klingade i våra radio- och tv-sändningar. Men någonting har hänt. Just nu råder det en aldrig tidigare skådad vurm för dialekter inom populärkulturen. Dialekter. Alla har vi en, men i många år kunde man knappt tro det när man slog på radion eller tv:n och ett slags utslätad standardsvenska, även kallad rikssvenska, dominerade sändningarna. I dag ser verkligheten annorlunda ut. – Förr fanns det ett mycket större tryck på att man skulle prata rikssvenska. Hon säger att dokusåpor och reality-program i tv har gjort sitt till att dialekterna brett ut sig och blivit alltmer vanliga. – Det är helt klart en vanesak. Vad är det som gör att vi vurmar så mycket för dialekter just nu? – När världen blivit mer globaliserad finns det en ökad vilja till lokal och regional anknytning. Det är inte bara i tv och radio som dialekten kommit in i värmen. – Det är en tydlig trend att allt fler använder sin dialekt som ett stilmedel. – Jag tror inte det.
Brokabulär Det våras för den manliga vänskapen. Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Men ordet bro är inte nytt, enligt Katherine Connor Martin. – Redan 1637 skrev John Evelyn i sin dagbok hur han lämnade Oxford och följde med sin ”eldest bro” ut på landet, säger hon. Eldest bro kan här ungefär översättas med ’äldsta brorsan’, och avser en biologisk bror – brother. I många språk använde man tidigt släktskapstermer också utanför familjen. Bro användes på 1600-talet också som titel för munkar, motsvarande det svenska broder. Men i århundraden användes bro i engelskan främst som en kortform för någons manliga syskon. Vem som är en bro kan variera.
Han härmar 50 dialekter på tolv minuter Zappat Det finns förmodligen lika många dialekter som det finns orter i det här landet. Imitatören Gustav "Gurra" Karlsson river av 50 på tolv minuter. Gustav "Gurra" Karlsson slog igenom 2001 när han deltog i TV4:s program "Talang" och bland annat drev med jurymedlemmen Bert Karlsson. Förra året släppte han en video där han härmade 18 lokala landsmål. Han säger själv att det var en reaktion på Robert Gustafssons besök hos Niklas Källner som gjorde viral succé. Nu är han alltså tillbaka med imponerande 50 dialekter. Och av kommentarerna på Facebook och Youtube att döma så lyckas han riktigt bra. "Bor typ i Uddevalla och de va verkligen som att du lät härifrån", kommenterar en Denniz. "Jävligt bra öländska", säger Ludvig. "Född o uppvuxen på Gotland! Vi kontaktade "Gurra" för att få veta mer om hur han jobbar för att härma dialekter. Beskriv hur du gör när du går in i rollen för att imitera Göteborgsdialekten? Du imiterar bland annat Göteborg, Borås och Uddevalla.
Socialt tryck ger annat språk Den som siktar på högre utbildning anpassar sitt tal till de sociala förväntningar som är förknippade med utbildningen. Den som saknar intresse av att plugga på universitet behåller i stället i större utsträckning det lokala ungdomsspråket. Det visar en studie från Michigan State University publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Variation and Change. På väg in i vuxenåldern utsätts tonåringar enligt lingvisten Suzanne Evans Wagner för ett språkligt grupptryck. Amerikanska gymnasieelever som siktar på att gå vidare till högre utbildning är ofta benägna att städa bort sådant som inte tillhör standardspråket. I studien, där deltagarna var kvinnor från Philadelphia i åldern 16 till 19 år, visade det sig genom att de som avsåg att läsa på rikstäckande college eller universitet i större utsträckning uttalade hela ändelsen -ing (som i playing). Anders
Ungas språk glider de vuxna förbi - Sydsvenskan Fett sjukt eller sjukt fett? Är skillnaden klar för dig behöver du inte läsa vidare. Bisarra ordväxlingar. Dråpliga missförstånd. För att minska glappet mellan generationerna finns nu ändå en brygga att lägga ut. – Så fort vi vuxna går in i ungdomarnas värld försvinner de därifrån. En iakttagelse är att förr uppstod ungas språkbruk lokalt – den som var "fubbick" i Skåne kallades "kockobäng" i Stockholm – men i dag är ungdomarnas språk mycket mer globalt. Dataspelandet har varit en stor influens till – för vuxna – kryptiska uttryck och förkortningar i snabbskrivna kommentarer i chattkanaler och sms. I bokens ordlista och förkortningssamling finns en hel del som kan spåras till Pokémon Go sommaren 2016 och den norska ungdomsserien Skam i tv. Ibland kan vuxna ana sig till betydelserna, men nyanserna är ofta svåra att greppa. Hon vittnar om hur vanligt det är att barn skrattar bakom ryggen på föräldrar som göra pinsamma försök att hänga med i jargongen eller bara är allmänt taffliga online.