#Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! | Demokreativ Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!” Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt! Det riktigt trista är att jag inte blir arg, jag blir inte ens förvånad. Jag försöker stänga dem ute men de fastnar, orden, blickarna, killen som kallade mig hora för att jag inte ville dansa, tjejerna på bussen som kallade mig bitch av vilken jävla anledning som helst. När min syster som är 14 kom hem och grät för att ett gäng kallat henne svennehora var jag nära att bli arg. Jag tänker inte bli arg. Jag ska skriva om allas rätt att bli respekterade, jag ska prata om det i skolan, jag ska utbilda mig till nåt bra som ger mig en chans att göra skillnad, kanske hjälpa nån tjej som blivit kallad hora att förstå att hon är värd mer, alla är värda mer. Jag har ett namn.
Lässtrategier på argumenterande text - Två pedagoger - ett klassrum Våra ettor ska snart skriva argumenterande texter. Vi förbereder och laddar med att gemensamt analysera argumenterade texters innehåll, disposition samt stil och ton. Givetvis passar vi på träna på läsförståelse. Spåkulan (se våra symboler) Vi börjar med att repetera spåkulans funktion. Eleverna får svara på vad de kan vänta sig av texttypen. Slutligen försöker de att förutspå vilka argument de kommer att möta i texten. Frågetecknet och förstoringsglaset I nästa steg låter vi eleverna läsa texten tyst. Summatecknet Vidare ska eleverna sammanfatta textens argument och motargument. Ankaret Slutligen låter vi texten införlivas i elevens tankevärld. Vi avslutar med att återvända till spåkulan.
Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm på cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer än ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra åren har kommunikationerna ständigt förbättrats, och avstånden mellan människor och platser har minskat på många sätt. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation - språket. Inte minst har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt enkelt blivit mindre och mindre skillnader mellan olika lokala varianter av talad svenska. Till exempel har olika uttryck för att 'gnida in snö i ansiktet på någon' varit vanliga i olika delar av Göteborg, bland andra göra i väster, gura i öster och gira på Hisingen (alla med hårt g-uttal). Att det alls är skillnad mellan dialekterna i Sveriges två största städer, beror på samma faktorer som gör att språk och dialekter skiljer sig åt generellt. Lästips:
Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya. Vilka ord är det då som överlever och tar sig in i språket som majoriteten talar? – Varje generation har sitt favoritord för flicka. Så här till exempel:
Varför får man inte säga neger? | Linneas språkblogg För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket. Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Sara Granér har en gång kommenterat det så här: Alla påståenden i bilden ovan är inte helt korrekta. Den ovanstående bilden är faktiskt en äkta löpsedel från 1970-talet. Oftast finns det en logisk förklaring till att ord drar på sig en negativ laddning. Ett annat problem med etnicitetsbegrepp som utgår från utseende är att de i praktiken ofta ersätter mer mänskliga benämningar. I dag finns det egentligen inget större behov att påtala orimligheten i biologiskt motiverad rasism. Det finns lite olika vägar för att handskas med de här orden.
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken Johansson, Britt Sandell Ring, Anniqa Hallgren och Fallgren, 2010. "Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken" är en bok som inspirerar och vägleder dig som önskar utveckla och fördjupa dina kunskaper om genrepedagogik. Boken innehåller beskrivningar av språk- och kunskapsutvecklande arbete i klassrummet och ger många tydliga exempel på hur man kan arbeta med skolans olika genrer. Läsaren får även vägledning kring hur fortlöpande pedagogisk bedömning och dokumentation av elevernas språk- och kunskapsutveckling kan göras. De många klassrumsexemplen i boken omfattar främst årskurserna 1-6, men är anpassningsbara även för äldre årskurser.
itled Amanda Möller Berg För treorna på Fyrisskolan pågår just nu opponeringar på elevernas projektarbeten. Ester Arévalo Olsson är lättad över att hon blivit godkänd, men Rim Tanoukhi får inte besked förrän på måndag. – Jag skrev en uppsats om folkmorden i Rwanda, jag är lite nervös. I ett kalt grupprum, inte långt från de pågående opponeringarna, sitter de runt ett bord tillsammans med Fredrik Yngve och Mazlum Yildiz. BILD: Staffan Claesson | Ungdomsspråk. – Jag har väldigt mycket slang i mitt språk, men det beror på vem jag pratar med, säger Rim, 19 år. – Det kommer nya ord hela tiden, och man vill ha det så. Fredrik, 18 år, har suttit tillbakalutad i stolen tills nu. – Ja, det är samma sak som med kläder, det finns alltid nya stilar som man vill följa. BILD: Staffan Claesson | Missuppfattade. En mobilvibration hörs från någons jacka, men ingen tar notis om ljudet. – Men det betyder inte att vi glömmer de andra orden, att vi tappar språket! Rim Tanoukhi gestikulerar stort och höjer rösten.
Språklig variation Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Hit hör romaner, noveller, dikter och andra genrer. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Essäer
Unga har fått svårare förstå äldres språk - P4 Malmöhus Det visar forskning som Anna W Gustafsson i Lund gjort tillsammans med kollegan David Håkansson från Uppsala om ordförståelse i högskoleprovet under åren mellan 2000 och 2011. – Unga har alltid haft ett annat språk. Det som hänt nu är att klyftorna blivit större, säger Anna W Gustafsson och pekar på att de flesta som skrev högskoleprovet under perioden tillhör den första generation som växt upp med internet. Och det har alltså gjort att en del samhälls- och medieord förstås sämre nu - ord som föreligga, avyttra, föresats, gytter, dager, oegentligheter och oskick. – Det som är tydligt är att ord som också finns i engelskan står sig bättre. medan gamla germanska och nordiska ord förstås sämre. Alla ord av den här typen går det dock inte nedåt för. – Det säger nog något om samhällsklimatet, säger Anna W Gustafsson. Utvecklingen är ett demokratiskt problem, anser hon. – Skolan står inför en stor uppgift, konstaterar Lundaforskaren. P4 Malmöhusp4malmohus@sverigesradio.se
Dialekten har blivit ett varumärke Länge var rikssvenska det enda som klingade i våra radio- och tv-sändningar. Men någonting har hänt. Just nu råder det en aldrig tidigare skådad vurm för dialekter inom populärkulturen. Dialekter. Alla har vi en, men i många år kunde man knappt tro det när man slog på radion eller tv:n och ett slags utslätad standardsvenska, även kallad rikssvenska, dominerade sändningarna. I dag ser verkligheten annorlunda ut. – Förr fanns det ett mycket större tryck på att man skulle prata rikssvenska. Hon säger att dokusåpor och reality-program i tv har gjort sitt till att dialekterna brett ut sig och blivit alltmer vanliga. – Det är helt klart en vanesak. Vad är det som gör att vi vurmar så mycket för dialekter just nu? – När världen blivit mer globaliserad finns det en ökad vilja till lokal och regional anknytning. Det är inte bara i tv och radio som dialekten kommit in i värmen. – Det är en tydlig trend att allt fler använder sin dialekt som ett stilmedel. – Jag tror inte det.
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar