UR Samtiden - Underbar matematik: Sokratiska samtal - UR Skola. UR Samtiden - Underbar matematik: Sokratiska samtal - UR Skola. Lärportalen. Mod: Daniel - UR Skola. Recension av Trello - Planera och samarbeta kring projektarbeten. Användningsområden Hela idén med Trello är att planera, samarbeta och organisera.
Därför passar den alldeles utmärkt för skolarbete. I alla ämnen. Oavsett om du är själv eller ska göra ett grupp- eller projektarbete i skolan kan Trello vara användbar. Den används av företag och alla möjliga organisationer, det var så jag först hörde talas om denna. Trello lovar att den alltid kommer att vara gratis, men tänk på att du måste ha ett konto för att kunna använda Trello och att det är 13-årsgräns på tjänsten. Att tänka på är att du i dagsläget måste vara uppkopplad för att arbeta i appen. Den här videon visar grunderna i Trello. Appen bygger på Boards, Cards och Lists. ”Board” är samlingsnamnet för hela projektet. ”Lists” kan jämföras med statusläge på aktiviteterna. ”Att göra”, ”På gång”, ”Klar”, ”Skickat för påseende”, etc. ”Cards” brukar jag se som aktivitetskort. Funktioner Appens språk är på engelska men mycket går att ändra själv. Appen har väldigt många funktioner. Tänk utanför appen. The big 5, the big 6 och veckans förmåga.
Tidigt i höstas gick jag med i facebookgruppen ”The big 5”.
En tid senare, en mörk kväll i oktober hemma i soffan, tog jag mig tid att titta lite närmare på facebooksidan. Där blev jag sittande… Jag hittade många trevliga och bra exempel på hur lärare runt om i landet jobbade med förmågorna. Det var färgglada planscher och kunskapsträd, för att bara nämna några goda idéer. Håret stod på ända, hjärtat slog volter, jag var på g. Hur kan man synliggöra förmågorna? Ja, den frågan möter jag ofta.
Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Kompletta LPPer och matriser? Eller så känner man sig låst i ett system som inte tillåter ett annat perspektiv? Den här sammanställningen ”The Big 5” har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Utvecklingssamtal. Det här tyckte jag var ett bra exempel på elevstyrda utvecklingssamtal i årskurs ett eller lågstadiet kanske.
Något jag tänker använda och göra om så det passar mig inför utvecklingssamtalen i höst. Länk till Sara Perssons blogg: blogg-tips Hennes idé: ”Vi började med att prata om vad ett utvecklingssamtal är och varför man har det. Det var inga konstigheter, eleverna var ju vana sedan förskoleklassen. Nästa steg var att eleverna fick skriva en egen inbjudning till utvecklingssamtalet. Efter detta var det dags att skriva dagordning för utvecklingssamtalet. När det bara var några få dagar kvar tills de första eleverna skulle ha sina samtal körde jag ett litet rollspel med en elev inför de andra där jag låtsades att vara elev och eleven min förälder. Inför själva samtalen dukar Jeanette och jag upp så många bord som behövs i klassrummet med elevens låda med arbeten, 2 dagordningar och de självbedömningar som behövs. Elever och vårdnadshavare kommer in efter hand och sätter sig och börjar.
Skolan i världen. Moralträning. Moralträningen är den kognitiva delen i ART där man diskuterar utifrån olika problemsituationer, dilemman och frågeställningar.
I vissa fall har eleven inte klart för sig om hur man bör leva eller varför den gör som den gör och hur detta påverkar andra. Den unge kan ha brister i den egna moralutvecklingen som leder till att den har ett självcentrerat tankesätt. I moralträningen får ungdomarna utrymme att resonera ur ett moraliskt perspektiv tillsammans med andra elever. Man använder sig av många olika pedagogiska verktyg för att göra lektionerna så varierade som möjligt. När man arbetar med värderingar i moralträningen handlar det ofta om frågor utan självklara svar. 1 Tal och räkning - Juhanis matte. Nytankeller.
Institutionen för nordiska språk - Uppsala universitet. LaxorUlfLeo04.pdf. Maya mår bättre utan läxor. När Maya, 11 år, kommer hem från skolan behöver hon återhämtning och aktivitet.
Det menar hennes mamma Malin Roca Ahlgren, som precis som lärar- och författarkollegan Pernilla Alm är övertygad om att en läxfri skola skulle gynna fler barn med neuropsykiatriska diagnoser. Klockan är 14.35 torsdag eftermiddag på Kulturamas mellanstadium vid Danvikstull i Stockholm. Lektionerna är slut för dagen och Maya Roca Ahlgren i klass 5B kommer utsläntrande tillsammans med sina klasskamrater. Maya visar skolans vilrum som hon kan gå till om hon har sovit dåligt och behöver en paus under skoldagen. Hon berättar att hon får använda dator som hjälpmedel och att hon sitter längst fram i klassrummet för att lättare kunna koncentrera sig på lektionerna. – ADHD innebär att man lätt blir missförstådd och kan bli irriterad på småsaker.
Maya säger att hon tycker mest om ämnena bild, slöjd och teater. Efter en överenskommelse mellan hemmet och skolan har Maya inga läxor. Mamma Malin Roca Ahlgren, håller med. Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang.