Sanningen bakom svenska fraser: Därför heter det rubb och stubb! Gröten fick oss att komma upp i smöret.
Och en munfisk kunde göra ont. Många av våra vardagliga fraser och utryck kommer från det gamla bondesamhället. Land berättar historierna bakom 24 av dem. 1. ”Rubb och stubb” Detta uttryck som betyder hela rasket eller alltihop kommer från lantbrukets skördande. 2. ”Komma upp sig i smöret” Förr om åren åt man tillsammans från ett gemensamt grötfat. 3. ”Ha rent mjöl i påsen” Betyder att man inte har något att dölja. 4. ”Inte för allt smör i Småland” En gång i tiden var södra Sverige känt för sitt goda smör som ansågs vara överlägset andra smörsorter. 5. ”Ha många järn i elden” Förr hade alla byar sin egen smed. 6. ”Få eller ge betalt för gammal ost” Gammalost tillverkades förr i tiden i norra Sverige. 7. ”Koka soppa på en spik” Betyder att göra något av ingenting och kommer från en gammal folksaga där en tiggare ber en snål gumma om mat. 8. ”Ha häcken full”
Våga vara pluggis: Det där är ju ingen labbrapport! Olika slags texter skrivs på olika sätt.
Ett sms till kompisen ser långt ifrån likadant ut som det mitt-i-terminen-brev som rektor skriver till alla föräldrar exempelvis. I kursplanen i svenska pratar man om olika texttyper. Med ett finare begrepp kan man också säga att man anpassar en text efter dess genretypiska drag. Det betyder att texter anpassas beroende på syfte med texten och att sedan innehåll, uppbyggnad och språk förändras beroende på sammanhanget. Dagens uppgift handlar om detta. Skrivundervisning i Svenska 2 - tankar och konkreta exempel. Tankar om skrivundervisning En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR.
Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. Hur skrivandet kan stöttas på olika nivåer är viktigare än att hinna med så många skrivuppgifter som möjligt. Skrivprocessen är inte bara något som de mest ambitiösa, erfarna och högpresterande eleverna har i bakhuvudet när de skriver, utan den är något som är högst levande i klassrummet hela tiden. Vi fokuserar på olika delar av processen på olika sätt, ibland i helklass eller i grupper, ibland i par och enskilt. En annan stor förändring är att skrivandet tack vare 1-1 och Google Drive har förflyttat sig in i klassrummet i större utsträckning. På gymnasiet förväntas elever både läsa och skriva texter som är avancerade och utmanande både till innehåll, struktur och språk. Litteraturseminarium - förbereder eleverna innehållsmässigt. Åsa. Författartipsbloggen. Visst gör ett s skillnad. Heter det nålsudd eller nåludd?
Vagnsskada eller vagnskada? Det behöver vi inte längre bekymra oss om, för rättstavning är en föråldrad konstart. Nu kollar ju datorn att man stavar rätt! Efter att ha sysslat med stavningsprogram i femton år kan jag med en suck slå fast att det inte är så enkelt. Särskilt svårt är det faktiskt för svenska, eftersom det inte finns någon fullständig ordlista över svenska språket.
Ordväggar. Är du bekant med det?
Jo, det är ett (1) sätt att arbeta med elevers ordförråd. Jag fortsätter mina inlägg om ordförråd utifrån en artikel i Reading Teacher, ”Four practical principles for enhancing vocabulary instruction”. Artikelförfattarna och forskarna använde i sin studie något som de kallade MCVIP, Multifaceted Vocabulary Instruction Program. Samtliga MCVIP-projektets klassrum arbetade med så kallade ordväggar. Läraren förbereder ord och begrepp som denne anser att eleverna behöver arbeta med och lära sig.
Connect TwoTwo-in-OneCharacter Trait WritingConcept Word Précis Writing Conncet Two, eleven väljer två ord från ordväggen och förklarar hur dessa två ord är relaterade till varandra. Att utveckla ett resonemang i svenska. Grammatik med språklaboration i Svenska 2. (Uppdaterat 2018-04-05) Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper.
Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Sedan dess har jag varje år gått igenom och ytterligare anpassat hela mitt material samt kompletterat arbetsområdet med ett grammatikprov.
Språkbruk. Vem läser akademiska avhandlingar i dag?
Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande. En svensk akademisk ordlista. Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör jag! – Strategier för lärande. Hej på er!
Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig.
I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande.