Bilder. Teater. Enneagram-testet » Framtid.se. Svenska språkets historia , källkritik. Vad behöver jag fortbilda mig i inom it? (del 3) I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras.
I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver. Svenska I syftestexten finns följande ändringar. I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. Engelska Jag hittar inga förslag för engelskan. Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling? Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg.
För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på: För engelskan: Så här tänker jag:
Diagnos. Dialekter för dig i skolan. Nyheter. Källkritik. Retorik. Cv. Skriva. Sommarprat. Roliga lektioner. Respons. Läsa. Film. Noveller läsa. Ordkunskap och språkhistoria, dialekter. Dikter. ❤️ 4. Exempel på textanalys. För att visa hur man kan analysera en skönlitterär text presenterar jag här min egen analys av Hjalmar Söderbergs novell Pälsen.
Läs novellen först, innan du läser min analys. Då blir det lättare för dig att hänga med i mina resonemang, och du kan också själv ta ställning till mina synpunkter: håller du med mig eller inte? Läs novellen här först! A) Fabeln Berättelsen handlar om doktor Henck, som råkar ut för en olycka när han är på väg hem. B) Konflikter och problem Det finns ett konkret problem i berättelsen, nämligen att doktor Hencks rock går sönder. Även de här problemen verkar lösas när han får låna pälsen av Richardt. C) Personerna Huvudpersonen är doktor Gustav Henck, som verkar vara en rätt nedstämd figur.
Häradshövding John Richardt beskrivs som Hencks motsats: han är förmögen och framgångsrik. Hustrun Ellen har ganska lite utrymme i berättelsen: vi får egentligen inte reda på så mycket om henne. D) budskapet a) Berättarperspektiv Novellen berättas ur doktor Hencks perspektiv.
Litteraturhistoria. 2. En analysmodell - textanalys_SA12GJ. Följande analysmodell brukar presenteras som "den klassiska dramaturgiska modellen", och det beror på att den har sitt ursprung i det antika grekiska dramat.
Genom att använda denna modell kan vi på ett mer systematiskt sätt gå igenom, diskutera och bättre förstå olika slags berättelser. Modellen går att tillämpa på såväl litteratur som film och teater. Anslag Här väcks våra förväntningar. Vi anar en huvudkonflikt, och berättelsen börjar så smått rullas framåt. Presentation (kallas ibland också exposition) Här får vi mer fakta kring huvudkonflikten, och vi får information om berättelsens huvudpersoner och deras roll i berättelsen/sammanhanget.
Fördjupning Nu får vi mer ingående presentationer av huvudpersoner, både av hjältar och eventuella skurkar. Läsförståelsestrategin - Att skapa inre bilder. Goda, självständiga läsare. Respektive svaga, osjälvständiga läsare!?
Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning.
Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. PS. Litteraturhistoria. .Litteraturhistoria handlar om... hur människans sätt att förstå och beskriva verkligheten växlar hur genrer och litterära grepp uppstår och utvecklas hur olika stilgrepp formar och skapar förutsättningar för skapande om de villkor under vilka utvecklingen sker – hur författarna levde och hur människan och samhället skildras Litteraturhistoria är TEXTER Det är bara en bråkdel av all litteratur som hamnar i den västerländska litterära kanon (kaaaanon).
Kanon betyder: urval och bevarande av betydelsefulla texter som ska förmedlas till kommande generationer. Urvalet ligger hos inflytelserika personer och urvalet bygger på att förmedla texter som säger något om mänsklighetens historia. Mansdominerad litteraturkanon Feministisk litteraturkanon * Epik - ordet epik kommer från det det grekiska ordet epos. Man brukar dela in tiden i olika litterära epoker. Till grund för arbetet är en övergripande sammanfattning av de litterära epokerna.
Vill du ha hjälp med Power Point - klicka här . Klicka här .
Novel. Dialekter för dig i skolan.