10 Weird Things Brits Do in America. A Union Jack teapot might just be an essential purchase for a British expat in America.
(Photo: Fotolia) So we come over here and assimilate nicely (so we think), but there are some things we British expats find ourselves doing that may raise American eyebrows anyway. Half the time we’re not even conscious of our oddities. Watching old British television shows just to get a taste of the Mother country. Many of them we never watched back in Blighty or, worse, we thought them utter tripe, but watching those funny little cars driving on the other side of that British-looking road, or seeing people popping down the pub, just warms the cockles. Eating British food we’d never touch in the U.K. Changing our speaking voice at the drop of a hat (or the ring of a phone). Staying “friends” with Brits on social media simply because, well, they’re British. Meeting Brits for coffee or drinks we’d probably avoid in the U.K. Offering tea as a show of sympathy, support or celebration.
Eddie Izzard. Försök att påverka betyg ofta pinsamma. Nu i avslutnings- och studenttider kommer verkligheten ikapp både elever och lärare, när terminer och i vissa fall år av arbete ska avslutas, sammanfattas och betygsättas.
Stressen ökar, liksom risken för missförstånd, irritation och konflikt. För många är det mycket som står på spel, och hur närmaste framtiden blir avgörs av betygen. Kommer man in på den attraktiva gymnasieskolan man så gärna vill till? Blir det läkarlinjen i Sverige, eller får man ta sig någon annanstans, till exempel Östeuropa?
Lärares betygssättning och myndighetsutövning är ett ämne som diskuterats i ett antal artiklar på SvD Debatt under de senaste veckorna, och det finns fler dimensioner av situationen. Om vi börjar med kunskapssynen så har den förändrats över tid och styrdokumentens intentioner likaså. Mot bakgrund av ovanstående brukar det när betygen beslutas och sätts, uppkomma en del intressanta situationer. En annan är den allmänna synen på svensk skola och på dem som arbetar där. Fredrik Skog. Henrik Dorsin om ungdomskultur. Vem äger svenskan? I över två veckor har min fritid handlat om svenska språket.
Människor har sökt upp mig för att vittna om språkets betydelse i deras vardag. Språket som verktyg att inta verkligheten, språket som inre klangbotten, språket som identitetsmarkör, språket som utsorteringsinstrument (kan du inte svenska får du inget jobb). Jag visste inte att språkfrågor fyller människors vardag och är avgörande för deras självbild. SMS-språket hotar psyket - Nyheter - m.hn.se. Svenska språket håller på att bli lika platt som en plattskärm.
Som relativt nyutbildad lärare oroas jag över det själlösa, på gränsen till döda, språk som många elever i gymnasieskolan uppfattar som riktig svenska. Många ungdomar riskerar att hamna i besvärliga livssituationer om förflackningen av språket får fortsätta. Språket är basalt och det är en inträdesbiljett till ett rikt liv. I tidigare debatter angående språkutveckling kontra teknikens under, bra eller dåligt, har bland annat SMS-språket debatterats utifrån aspekten fördumning. Men jag vill ta diskussionen ett steg längre, till den psykiska hälsan. Språket är basalt, äger vi ett ordfattigt språk kan vi inte kommunicera med andra optimalt, vi kan inte göra oss förstådda, kan inte försvara oss utan att slåss eller uttrycka alla våra känslor fullt ut och då kan vi inte heller läka oss själva, eller andra, när vi går sönder.
Bananen kostar typ fem kronor. Typ i betydelsen 'ungefär, sisådär' är inget modeord.
Det har överlevt ett kvartssekel och nästan tio generationer av gymnasieelever. Vi gjorde ett test på en skola i Stockholms närhet. Trehundra gymnasister fick svara på tre öppna frågor, som det inte var så lätt att ge exakt svar på, till exempel Hur mycket kostar en banan? Tanken var att locka fram så många uttryck som möjligt för ungefärlighet, utan att det framgick att detta var vår avsikt. Vi ville veta hur vanligt typ är. Håna de inte för att dem skriver konstigt.
Språkets förfall. Tala med bönder på bönders vis - Ung - nynashamnsposten.se. Visste du att det finns ett sätt många individer agerar efter, utan att de själva är medvetna om det?
En handling som växer fram. Till en början tror man sig vara för oberoende av omvärlden för att bry sig. Men med åren lär man sig hur det ska gå till, man börjar sköta det snyggare och smidigare. I vuxen ålder är man i princip proffs på det. Det som dessa intelligenta individer gör är att de varierar sitt sätt att kommunicera beroende på vem de för en konversation med. De har koll på vem de kan prata slarvigt med, vilket ordförråd och tonfall de kan använda, och med vem det är dags att skärpa till språket. För sina föräldrar kan man tydligt visa vilket humör man är på, till exempel med korta och otrevliga meningar för att så snabbt som möjligt avsluta samtalet.
Samtal med bekanta är en aning mer ansträngande. Värna det svenska språket! - Trelleborgs Allehanda. Jag undrar hurlänge ”engelska sjukan” ska få härja och sprida sig?
Sjukan att blandat in engelska ord, namn och uttryck i alla sammanhang. Varför ska vi göra det? Jag tycker att vi borde värna om vårt svenska språk! Har till och med hört gymnasister säga: ”Jag är så fucking trött i dag.”