"Att planera och strukturera undervisning" Vilka elever planerar du för?
”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe. I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag genom positiv förstärkning och tydliga förväntningar försöker skapa lugn och arbetsro i mina klasser.
Jag brukar också använda mig av ytterligare några knep, vilka jag tänkte berätta om i detta inlägg. Dessa knep brukar vara till mycket hjälp i de lågstadieklasser jag har arbetat i. Tydlig början/avslut på skoldagen Det allra viktigaste att tänka på är att hålla en tydlig, återkommande struktur på skoldagen och lektionerna. Det kan t.ex. vara genom att varje dag börja och avsluta dagen på samma sätt. Strukturerade lektioner Jag brukar också inleda och avsluta lektionerna enligt en återkommande struktur.
Lyssna aktivt Redan första skoldagen i åk. 1 brukar jag börja träna eleverna i att lyssna aktivt. Bestämda platser och grupper. Feta öppna frågor. Feta frågor är öppna frågor.
De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning. För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid.
Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om. Att förbereda för lektionen i klassrummet. Då jag förbereder mina möten med elever, lärarkandidater eller lärare jag håller seminarier för brukar jag göra en klassrumspromenad.
Då gör jag detta: ställer i ordning bord och stolar så att de håller en linje, håller ihop, ställer in stolar, tar ned stolar från bord, gör linjerna vilsamma. Det betyder att borden sitter ihop och inga glipor finns. Det gör rummet vilsammare.plockar bort skräp om detta finns. Ställer i papperskorgar på strategiska platser.torkar av whiteboard eller rengör andra skrivytor, tar fram ett nytt blädderblockspapper, gör mig beredd för kollektiva anteckningar.skriver något ord på tavlan, vilket som helst ur den text jag ska läsa. The Classroom Experiment (Ep.2) Medkänsla i ledarskapet lönar sig – mer än du tror. Det är lönsamt att vara snäll som chef.
Både välbefinnandet och effektiviteten ökar. Det menar forskaren Daniel E Martin, professor på Stanfords center för altruism och medkänsla, och som just nu reser världen över och föreläser om ”compassion leadership”. Det är en ständig stress att flyga för Ryanair och det finns en skrämselkultur inom bolaget. Det får massor med effekter, bland annat att man inte sjukskriver sig när man är sjuk eftersom man dels inte får lön, dels riskerar att få sparken om man är sjuk mer än någon enstaka gång.”
Nu har jag testat "No hands"! Nu har jag testat "No hands" i en vecka i de två klasserna jag undervisar i.
Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt. I läroplanen står det att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.
Ordvalet är noga avvägt: organisera och genomföra arbetet. Ändå pratar vi fortfarande om att planera lektioner, sällan hör jag att lärare säger “nu ska jag ta och organisera arbetet inför veckan!” Vad är det för skillnad kanske du tänker, det är väl inte hela världen vad man kallar det? Som språknörd tänker jag att orden är viktiga. Det spelar roll om jag kallar det planering eller organisering. En välplanerad lektion har också ofta EN elev i fokus. What makes great teaching (a global perspective)? London Festival of Education. Assessment for Learning. Klassrumsmöblering – rummets berättelse. Vi möblerar klassrum av gammal tradition.
Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande. Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum? Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande. Ledarskap i klassrummet. Här hittar du förslag på program om hur du kan förbättra din roll som ledare i klassrummet.
Vill du fördjupa dig ytterligare i olika ledarskapsfrågor finns här även klipp, analyserande texter, övningar och tips ur tv-serien Dr. John. I denna serie diskuterar och analyserar John Steinberg lärarens uppgift som ledare utifrån filmade klassrumssituationer. Klippen och texterna visar bland annat hur du med ett medvetet ledarskap i klassrummet kan påverka din arbetssituation. Innehållet riktar sig till dig som ansvarar för grupper inom förskolan, särskolan, fritids, grundskolan, gymnasieskolan och alla vuxenutbildningar. Komplettera med en bok. Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser.
Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter.