http://korlingsord.se/feta-oppna-fragor
Related: tuvaliten • sezenmert • skolutvecklingPrata med ditt barn om krig och katastrofer Även barn som inte själva drabbats av katastrofen kan behöva hjälp att bearbeta det de hör om på förskola eller skola och tar del av genom tv och internet. Det är inte alltid enkelt att veta hur mycket man bör berätta för sitt barn när något hemskt har hänt. Våra behandlare på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer, ger sin syn på hur du som förälder eller annan vuxen i barnets närhet kan prata med barn om katastrofer. Barnen påverkas också av hur deras föräldrar eller omsorgsgivare själva reagerar och agerar. Det viktigaste som vuxen när ett barn är oroligt, är att förmedla lugn och trygghet. Svara så enkelt och konkret som möjligt på det barnet frågar om.
del 16 Mindmaps (tankekartor) är temat för del 16. Mindmaps kan bl a användas till att anteckna, att skapa en struktur innan man skriver en text eller till att brainstorma idéer. Popplet är ett lättanvänt verktyg. Finns som app till iPhone/iPad. Rekommenderas! Bubbl.us Gratistjänst. Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998).
Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på.
Presentationer och redovisningar - Monicas tankar om IKT i skolan Elever skall i olika sammanhang göra muntliga framföranden för att redovisa sina inhämtade kunskaper eller lära av varandra. I min klass har vi arbetat med detta på många olika sätt. De har gjort Powerpointpresentioner, pjäser, traditionella redovisningar och mycket annat, här kommer lite hur jag och mina elever tänker om detta.
Collaborative Problem Solving Ross W. Greene är klinisk psykolog och grundare till ”The Collaborative Problem Solving Institute” i Boston. Hans metod kan på svenska kallas ”Problemlösning i samarbete” eller också behåller man helt enkelt det engelska uttrycket och förkortar det till CPS. Greene har i svensk översättning skrivit Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar (2002, översättning Gunilla Gerland. Am. orig. 1998.) 2008 kom en bok inriktad på skolan: Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt.
Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Blås nytt liv i Powerpoint Har du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? Fick en energikick av Åsa Kronkvist som visade mig hur jag kan använda PowerPoint på ett nytt sätt i undervisningen. Kolla in denna film och är du inte lika peppad som jag efter den, kommentera gärna så jag får se hur du upplevde tipset. Jag såg flera bra användningsområden både för yngre och äldre elever, ett sätt att arbeta digitalt, med instruktioner tillgängliga för eleverna under tiden de arbetar. Ett sätt att hjälpa eleverna att strukturera arbetet och lättare komma igång med en uppgift. På detta sätt kan de läsa instruktionerna flera gånger och slipper fråga, eller missuppfatta uppgiften, det blir ett stöd för de elever som har koncentrationsproblem men också ett stöd för de elever som behöver ramar och guidning under arbetets gång.
The Big 5 Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Så här dukar jag fram Canvor Terminen är snart slut. Jag sorterar och gör bokslut. Så även i mitt klassrum. Det är dags att plocka ner gammalt material och sätta upp nytt för att de nya sjuor jag möter i höst. Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Just detta fenomen – hur olika saker börja leva sitt eget liv – har jag skrivit om i ett tidigare inlägg här, då om det eventuella orsakssambandet mellan hög likvärdighet och höga resultat. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning. På X arbetar vi med formativ bedömning.