50 ord och en bild. Samlade skrivprojekt. Under den senaste månaden har jag skrivit en hel del och funderat på hur eleverna kan utveckla sitt skrivande på ett strukturerat, roligt och kreativt sätt.
Det har resulterat i tre längre skrivprojekt (om ca 25-30 sidor/projekt med övningar, inspiration och förebilder). Dessa skrivprojekt kommer att finnas med i ett kommande läromedel i svenska för mellanstadiet från Liber. Varje årskurs består av olika ämnes- och temaområden. Från dessa har jag hämtat inspiration till följande skrivprojekt; Skräck (åk 4), Fantasy (åk 5) och Nätet (åk 6). Kortskriva med notiser. ABC-bok med allitterationer. 16 rader. Vilse - skriva berättelse i sex delar.
Pål engagerar sina elever med interaktiva berättelser. Pål Sundkvist arbetar som IKT-pedagog och lärare i Sv och SvA på ESS-gymnasiet i Stockholm.
På hans lektioner använder eleverna inte papper och penna när det ska skrivas berättelser och levande texter, i stället åker datorerna fram och igång sätts kodprogrammet Twine. Twine är ett enkelt kodspråk som gör digitala texter mer spännande med spelmekanik, slumpmässiga händelser och multimedia. I programmet skriver eleverna vanliga brödtexter som länkas runt och i slutändan bildar olika versioner av en berättelse – allt beroende av läsarens tidigare val. – Om du arbetar med texter i undervisningen, finns här en uppsjö av möjligheter för att levandegöra skriftspråket, säger Pål Sundkvist. Idén om att använda verktyget väcktes då Pål Sundkvist gick en kurs för något år sedan. . – När vi gick kursen märkte vi att det som funkade bäst för oss svensklärare var just Twine, för det var textbaserat.
. – Man kan tillämpa det här (Twine) på många sätt i skolan. . – Att programmera kan vara frustrerande. Minnas klassrum: Twistorier blir till kortnoveller som leder till kamratrespons. Nu är vi inne i mitten på mars och allt oftare visar sig den värmande och energigivande vårsolen.
Att bo vid havet är en förmån som jag tyvärr ofta glömmer bort att värdesätta men som jag vissa dagar blir lite extra påmind om. Under de senaste veckorna har samtliga åtta klasser, samt en SVA-grupp, i årskurs 8 på Alpha ägnat sig åt att utveckla sina twistorier (noveller bestående av blott 140 tecken, se tidigare inlägg) till kortnoveller med 300-340 ord. Syftet med att skriva en twistoria var att med så få ord som möjligt skapa en text som fungerar som en novell. Nästa steg blev således att med utgångspunkt från densamma bygga ut dramaturgin samt innehållet till en mer ordrik och gestaltande novell, men att ändå fortfarande använda sig av ett begränsat "utrymme" för texten.
Syftet med det var att fokusera på formuleringar, beskrivningar och att inte inte sväva ut för mycket i själva handlingen. "Du har lagt till mer saker som händer. " "Vi får veta vad personen heter. " Blått - tankar 1. 2. Skriva mikronovell - flash fiction. 165 ögonblick. Bildspråket i balkongscenen. Youngtells. En dikt om kärlek. Referat och källhänvisningar. Backa tiden - kombinera texter med estetiska uttryck. Grafisk roman och poesi. Våga vara pluggis: Det där är ju ingen labbrapport! Olika slags texter skrivs på olika sätt.
Ett sms till kompisen ser långt ifrån likadant ut som det mitt-i-terminen-brev som rektor skriver till alla föräldrar exempelvis. I kursplanen i svenska pratar man om olika texttyper. Med ett finare begrepp kan man också säga att man anpassar en text efter dess genretypiska drag. Det betyder att texter anpassas beroende på syfte med texten och att sedan innehåll, uppbyggnad och språk förändras beroende på sammanhanget. Dagens uppgift handlar om detta. Hur vet du att detta inte är en labbrapport? Resonera genom att lyfta fram konkreta exempel och skillnader. Stödfrågor Vilken struktur/uppbyggnad har elevexempel 1, 2 och 3? Syfte och innehåll Anledningen till att du som elev skriver en labbrapport är att redovisa dina kunskaper, strukturera det du lärt dig och tolka resultaten av din laboration.
Struktur En labbrapport är mycket tydlig strukturerad med olika underrubriker. Mottagare. Min granne är en mördare. The Shovel är en krypande läskig mordhistoria med lysande dialog och oväntad dramaturgi som utspelar sig i ett grannskap.
Vi spenderar hela våra liv omgivna av andra människor utan att de allra flesta fall fundera så mycket på vad som försiggår i huset eller lägenheten bredvid. Våra närmsta grannar heter Harald, Anna-Karin, Ulf, Jenny, Micke och Malin och är de allra bästa. Men de som bor i nästa kvarter och som jag ser nästan varje dag vet jag ingenting om. Har du koll på alla dina grannar? En novellidé: Tänk om någon granne… är farlig… på riktigt… Mohahaha! Inledning För att fånga eleverna. Jenny på Wendes: Början är slutet och slutet är början...
Hur var det nu, det där med kronologi?
Jag ställde frågan till mina elever i samband med att vi hade läst en novell. Vi hade tidigare diskuterat begreppet kronologi och genom litteraturen försökt exemplifiera rak kronologi, bruten kronologi och parallellhandling. Elevernas svar vittnade om att de hade koll på läget. Det var helt enkelt dags att gå vidare. Just då trillade jag över Kortfilmsklubben på ur.se, en klubb med franska kortfilmer, tänkt för undervisning i franska på gymnasiet. Under tiden som jag tittade hade jag begreppet kronologi i huvudet. Vi kunde genom denna film på knappt 7 minuter få ytterligare ett begrepp i vår ryggsäck. Vid nästa lektion byggde jag vidare på det här med kronologi. Att beskriva ett ögonblick. Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi.
Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta!