Nyfiken på Sverige. Appar och hjälpmedel - Logopedbyrån Dynamica. ?u= Rätt verktyg gör skillnad. Lathund för elever med svårigheter. Dyskalkyli - aktuell information. Checklista för god klassrumsmiljö för elever med grav språkstörning. Jag har länge önskat mig en slags checklista för en god klassrumsmiljö för elever med grav språkstörning.
Självklart är det av största vikt att alltid se till den enskilda elevens behov, och hitta de lösningar som fungerar för varje individ, men jag tror ändå att många elever med grav språkstörning kan ha gemensamma behov och därmed vara hjälpta av liknande åtgärder. Det finns också gott om litteratur kring vad språkstörning är, och vad det innebär för inlärningen, men de praktiska metodböckerna är få till antalet. Detta inlägg är ett försök att skapa en sådan checklista, där man med hjälp av punkterna nedan kan se över elevens klassrumsmiljö och lärsituation, och hitta inspiration och ideer för att ytterligare stötta eleven.
Ett tips till alla som bedriver undervisning är att filma sig själva i klassrummet. Vi tror ofta en massa saker om vår egen kommunikation och undervisningsstil, men det är inte säkert att dessa antaganden om oss själva stämmer. Ljudmiljö 1. Möblering 1. Utredningar – Pedagogiskt Utrednings- & Resurscenter. Vi genomför flera olika typer av utredningar efter önskemål och diskussion utifrån beskrivna svårigheter av beställaren.
Utredningar utför vi åt skolor, andra myndigheter och instanser som t.ex. BUP och sociala myndigheter, samt åt privatpersoner. Prisuppgift lämnas vid beställning av utredning. Vad ska vi göra sen? – om att använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner. I min inläggsserie om bildstöd här på skollogopedbloggen har jag tidigare tipsat om att det går att ladda ner 100 svenska ord med bildstöd översatta till arabiska och somaliska, om tjänsten bildstod.se där du kan skapa enkla bildstödsmaterial gratis och hur man kan använda bildstöd som ett led i att tillgängliggöra lokaler.
Levla - Umeå. Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal.
Öva med Fidget. Fidgetens vara eller inte vara – det är frågan, eller inte frågan?
Pedagogisk Kartläggning/Utredning – Pedagogiska utredningar/kartläggningar och handledning. Den pedagogiska kartläggningen/utredningen baseras på tester, intervju med eleven, intervju med undervisande lärare samt intervju med vårdnadshavare.
Vad är DLS? DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga) är ett screeningmaterial för läs- och skrivdiagnostik och som ger information om elevens färdigheter i läsning och skrivning. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. DLS finns för skolår 2 och skolår 3, för skolår 4-6 samt för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet.
Rättstavning innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. Ordförståelse innehåller mellan 34 och 40 (beroende på ålder) uppgifter där eleven får välja ett av fyra alternativ till varje ord. Caroline anderssons forelasning 16. Språklekar » LEKDATABASEN. 2014 10 42. Untitled. Stödmaterial för inkludering i grundskolan.
Att undervisa elever med autismspektrumtillstånd (AST) - www.regionuppsala.se. Både generell kunskap kring autismspektrumtillstånd (AST), och specifik kunskap om den enskilda eleven, är avgörande för att förstå och kunna möta de utmaningar man som pedagog ställs inför i skolan.
Det är vanligt att elever med AST har en ojämn begåvningsprofil, som gör att eleven kan vara förvånansvärt stark i vissa ämnen samtidigt som hen har stora svårigheter i andra. Detta kan vara svårt att hantera pedagogiskt. Man bör också känna till att elever med AST har en betydligt senare social och känslomässig mognad än klasskamraterna. Det gör att det lätt kan bli missförstånd i den sociala interaktionen och eleven med AST kan riskera att hamna i en utsatt situation.
Under mellan- och högstadieåren får många en ökad medvetenhet om sin funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, www. spsm.se, har mer information kring stödinsatser för elever med AST, samt studiepaket med inriktning NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Individuella scheman Behov av förberedelse. 7585 522 6.
FonoMix - Hem. Läs 1. Intensivläsning - med läslistor Materialet riktar sig till lärare som är involverade i elevers lästräning och bygger på användning av strukturerade läslistor.
Modellen kan med fördel användas för att träna: Första veckan i åk 1: Samarbetsfärdigheter – Kooperativt Lärande. Efter inlägget om hur vi arbetade kring positivt bemötande av andras idéer fick jag förfrågan om hur vi arbetat med andra samarbetsfärdigheter under veckan.
Jag försöker i det här inlägget beskriva det. Övningarna vi gjort är anpassade för årskurs 1 då både jag (Jennie), Lisa och våra två kollegor precis tagit emot nya ettor. Även äldre elever kan dock behöva träna på dessa samarbetsfärdigheter. Anpassa då övningarna efter dem. Struktur: EPA – enskilt, par, alla – Kooperativt Lärande. Tugghalsband-dodskalle-bla. Trafikljus ljudvolym tyst. Extra anpassningar inom ramen för undervisningen. Fonologisk träning gynnar läsinlärningen. Det är nu tredje gången jag har en etta.
De två tidigare gångerna har jag tvekat lite kring läsinlärningen. Gammal traditionell ljudmetod eller helordsläsning och LTG (Läsning på Talets Grund)? Eller båda? Jag försökte nog använda båda eftersom jag inte hade tillräcklig erfarenhet för att göra ett medvetet val. Hemliga rutor. ALSUP sid1 0127. ALSUP sid2 0127. Blanketter för Grundskolan & Grundsärskolan. Pedagogisk utredning (UtbF8633) 14 07.
Lathund för Åtgärdsprogram. 9. app tips tidig las och skrivtraning 0. Hemsidor - KIS gruppen. Vänskap-arkiv - Tecken som stöd - Toppbloggare på Womsa. Artikel 12 vad ar collaborative problem solving. Swedish Back Materials.9 19 11. Free visual supports you can make for your child. Specialpedagogen (Helena Wallberg) Skolinspektionens rapport om skolans arbete med extra anpassningar visar att det verkar finnas en del att göra för att utveckla skolans förmåga att möta behoven i klassrummen.
Rapporten tar upp att generaliserade lösningar används, kanske för att skyndsamt se till att något görs, men att dessa inte alltid matchar elevens behov. Skolans arbete med extra anpassningar. PP Skolutvecklingsprojekt del 2 160518. Pia och Pernilla bilder. Fem steg till formativ bedömning i klassrummet. Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen. Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering.
De fem strategierna är: Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt. PP Skolutvecklingsprojekt version 2. Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande. Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Här kan Par på tid hjälpa att fördela talutrymmet jämnt och även träna på att ha korta fokuserade samtal. Par på tid passar väl när du vill ha fokus i samtalen och där eleverna ska berätta om sina tankar för varandra om ett innehåll. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld.
Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Att välja strukturer för Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande består av stor samling samarbetsformer, så kallade ‘strukturer’. Varje struktur kan användas för flera olika syften, så kallade lärprocessdomäner. Samtliga strukturer inom Kooperativt Lärande baserar sig på ett antal grundläggande principer. Strukturerna i sig själv är innehållslösa och kan användas i samtliga ämnen. När du som pedagog ska välja en struktur utgår du från det tänkta syftet med lektionen – d.v.s. vilka lärproccessdomäner du vill använda (Leppilampi & Sahlberg, 1998). Lärprocessdomäner: Specialpedagogen spekulerar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Recension av Ritprata 2 - Skapa sociala berättelser. Recension av Pixter - Skanna en text med ocr, bearbeta och översätt. Konferensen kring extra anpassningar. Oj, vad tiden går fort när man har skoj.... Seriesamtal. Sociala ber%C3%A4ttelser.