Lektionsförslag: Skapa-en-fråga. Lektionsförslag – Skapa-en-fråga Denna lektion är en variant av Stationssamtal där eleverna får fundera och skapa frågor utifrån ett tematiskt innehåll, besvara dem och även bedöma sina svar inom mindre grupper.
Påbörja övningen genom att ha en genomgång, se en film eller läs en text med ett tydligt innehåll enskilt eller gemensamt. Dela därefter in eleverna i grupper om 4st elever där varje elev har en siffra (1-4) eller använd färdiga grupper du använt tidigare. Fet stil är moment utifrån kooperativa grundprinciper. Gemensamt mål: Be grupperna skapa en gemensam fråga riktat till innehållet, frågorna ska vara öppna! I korthet: Ha ett innehåll. 2. Lycka till! Att bearbeta en text med frågor. Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på.
Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Jag berättade sedan att de ibland när vi läst en text får svara på frågor som jag har skrivit. Vi gick kort igenom att de kunde skriva olika sorters frågor – frågor där svaret stod i texten och frågor där man fick tänka efter mer själv. Eleverna satte sig sedan i sina lärpar och började skriva frågor. Jag höll koll med min kollega hur långt de hade kommit och efter en stund samlade jag in frågorna och bytte med den andra halvklassen.
Eleverna turade om att dra frågan och skriva. PPT – Par På Tid. Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Här kan Par på tid hjälpa att fördela talutrymmet jämnt och även träna på att ha korta fokuserade samtal. Par på tid passar väl när du vill ha fokus i samtalen och där eleverna ska berätta om sina tankar för varandra om ett innehåll. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld.
Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Mötas på mitten. Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. Mina ord, dina ord: Personbeskrivning. Gästinlägg av Kristin som är mellanstadielärare i Kristinehamn Bakgrund I min femma läser vi just nu Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik).
Vi har kommit ungefär halvvägs in i boken och har gjort kortare eller längre stopp efter varje kapitel då eleverna fått diskussionsfrågor eller rituppgifter för att bearbeta innehållet. Basgrupper i åk 2: Stavning. Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt.
De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre. Vi gjorde detta med stavning. De flesta morgnar när eleverna kommer in i klassrummet tar de fram en miniwhiteboard och skriver av ord från tavlan.
När eleverna kom in efter rasten var borden utplacerade enskilt och det låg ett litet papper, en penna och ett sudd på varje bord. Jag samlade sedan in lapparna. När tiden var slut bröt jag, bad eleverna göra high five och säga bra jobbat, städa undan och sätta sig på samma platser de satt på under test 1. De fick nu ett nytt papper. Här nedan syns några av elevernas framsteg: Utvecklingspunkter: Dagen efter pratade vi lite om testen igen.
Fråga, fråga, byt: Ordklasser. Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv.
Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Eleverna fick sitta tillsammans med sin lär-kompis. Varje par fick 2 lappar med en ordklass på. De fick i uppgift att komma på varsitt ord som passade till sin ordklass och skriva det på baksidan av lappen. Man får inte visa sidan där ordklassen står för sina kompisar utan att man visar sidan där man har skrivit sitt ord.Man ska sträcka upp sin hand när man är ledig.Man får inte high-fivea för hårt.Man går lugnt i klassrummet. Därefter fick barnen börja arbeta i strukturen. Ordkunskap: förhör eller träning? Hur gör du för att träna in nya ord och öka elevernas ordförråd?
Hur ofta funderar du kring varför du gör som du gör och vilka effekter det ger? Här följer lite tankar och tips kring hur du kan stötta eleverna i träning av stavning och ordkunskap samt hur du kan variera det traditionella ”veckans ord”. När det gäller inlärning av nya ord – stavning och betydelse – tror vi att träning ger mer än förhör, och att träning i skolan ger mer än träning hemma. Här är varför: Hemmets förutsättningar skiljer sig stort åt. Hur kan vi göra detta? Välj ord som eleverna kommer att möta under veckan, t.ex. några ord ni jobbar med i matematik, NO/SO och några ord från läsläxan/boken ni läser. När det gäller förhöret kan även detta bli ett träningstillfälle.