Kooperativt lärande. Vi är tre grundskollärare på Stora Hammars skola i Höllviken, Anne, Diana och Sara, som arbetar med kooperativt lärande.
Vi arbetar tillsammans i en årskurs 3 med 60 st elever. Under hösten i år 1 började vi arbeta med kooperativt lärande i ett försök att hitta ett arbetssätt som engagerade alla elever och där vi pedagoger kände att vi hann se alla elever och deras kunskapsutveckling. Vi startade med att prova enstaka kooperativa strukturer och snabbt insåg vi att detta arbetssätt gynnade våra elevers engagemang, ansvarstagande och delaktighet. Vi kände även att detta förhållningssätt skapade trygghet i gruppen och gynnade den sociala utvecklingen, vilket var extra viktigt för oss då vi tog emot en så stor elevgrupp. Detta ledde till att vi för 1,5 år sedan övergick till att arbeta helt enligt det kooperativa förhållningssättet.
Igår återupptog vi arbetet med berättande text från år 2. Vi la upp arbetet så här: Mötas på mitten – Kunskap, trygghet och studiero. Mötas på mitten är en kooperativ struktur som jag använde vid ett flertal tillfällen under vårterminen.
Strukturen kan förslagsvis användas när eleverna ska brainstorma, lösa problem eller t.ex sammanfatta vad de läst. Klassexempel. Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv.
Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen. Innehållet Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Gruppindelning 1 – skapa en fråga. Skolstart 2018. Nu är sommaren snart slut och det är återigen dags att börja tänka på terminen.
Några har kanske släppt en klass och ska få träffa helt nya elever, andra ska träffa samma elever som i våras. Några börjar sitt allra första jobb, andra har jobbat länge. Några har bytt arbetsplats, några jobbar kvar med samma kollegor. Några av er har jobbat med KL ett tag, andra har ingen aning om vad det är. Oavsett hur det ser ut för just dig så kommer här lite tips inför hösten, som vi hoppas kan hjälpa dig på vägen till att skapa ett samarbetande klassrum med hög elevaktivitet och delaktighet, vårdande relationer och elever som mår bra tillsammans.
Lärarens roll i kooperativt lärande. Som lärare finns det mycket att tänka på i en undervisningssituation.
Ibland kan det vara så att du som lärare inte alltid funderar kring de val du gör och hur det påverkar lärandet. Många val görs per automatik. I detta inlägg samlar vi tips och tankar kring hur din roll som lärare kan se ut när du jobbar med kooperativt lärande; hur du ska observera, stötta och modellera beteenden som stödjer samarbete i gruppen. Brainstorm: Engelska. Strukturen Brainstorm lämpar dig väldigt bra för att arbeta med ordklasser och språk. Vi använde den för att träna på engelska verb. Eleverna var indelade i grupper om 3-4.
De fick en penna per grupp och en hög med post-its. De fick sedan 3 minuter på sig att komma på så många engelska verb som möjligt. En elev började och skickade sedan pennan till nästa. När tiden var slut fick varje grupp välja ett verb de kommit på och visa det med hjälp av kroppsspråk, som charader. Mattepoker. Mattepoker är ett roligt sätt att repetera kunskaper där eleverna tydligt upplever och ser att det lönar sig att vara noggrann, kontrollera sitt gemensamma svar och lyssna på varandra i gruppen.
Övningen kan göras med alla typer av frågor och i alla ämnen. Reglerna är enkla. Alla grupper börjar på 31 poäng. Inför varje ny fråga får de välja hur mycket de satsar men som mest hälften av den poäng de har. Om de svarar fel svar får de subtrahera det de satsat från sina poäng, om de svarar rätt så adderar de det de satsade. Läraren ger en förvarning om temat kring frågan som kommer, grupperna satsar sina poäng. Lärpar skylt bänk. Tavelmysteriet. Global Education med kooperativt lärande. Jag heter Maj Stoddard och har arbetat med kooperativt lärande och Global Education de senaste 20 åren.
Under första hälften av nittiotalet bodde jag och min familj i Kalifornien. Där mötte jag både kooperativt lärande och Global Education i en fem-sexa på Skyline school i Solana Beach. Ansvarig för skolans Global program var Jackie Lawson. Hon kom senare till Sverige och utbildade fler lärare i Global Education och tematisk undervisning. Redan från början kändes som om jag hade hittat hem. Väl hemma i Sverige började vi på min skola att utveckla undervisningen med Global Education som ledstjärna. Ambitionen med kooperativt lärande.
På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever.
Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa? Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området. Grundprinciper för Kooperativt Lärande.
Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer. Lärarens uppgift är att organiserar människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Det är strukturer och principer för elevaktivt lärande där du som lärare styr grupper att lära sig sprida kunskaper, uttrycka sig och samarbeta. Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande. Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans.
I strukturen Huvuden ihop! Gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Numrera eleverna.Ge en öppen fråga.Säg: Huvuden ihop! Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande.
Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra.
De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det! Skapa/använd kort med korta problem eller uppgifter. Strukturen kan användas i matematik vid problemlösning. Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang. En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.
Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse.
Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena. Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna.
Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor: Vilken språknivå ligger mina elever på?
Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. Nottingham: Fokus på utveckling ger mer engagemang. Struktur: Se och lär – Kooperativt Lärande. Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen. Har du elever i din grupp som har problem med ett effektivt beteende eller en förmåga?
Du börjar med att förklara hela förfarandet för gruppen om det är första gången ni använder strukturen. Du kan spara ett gemensamt T-kort för klassen och påminna vid behov i framtiden för att eleverna ska komma ihåg vad en expert på förmågan GÖR och hur man kan se att någon VISAR förmågan. Praktiska Ämnen. Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande. Struktur: Lyssna och skriv I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in.
Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt. Vad ska bort - Djur. Teaching With a Mountain View - Journal. Puzzlet. Hitta_nagan_som. Sommarbingo. Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande. Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna.
De lär då känna varandra, tränar på samarbetsfärdigheter och ni lägger grunden för att kunna arbeta med kooperativa strukturer på ett effektivt sätt. Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå.
Struktur: Sekvenser – Kooperativt Lärande. Ett sätt att strukturera ett ömsesidigt beroende mellan gruppmedlemmar och skapa positiva interaktionsmönster är att dela upp information i olika delar. Varje del av informationen ges då till olika elever så att de endast kan slutföra uppgiften genom att i en grupp kommunicera med varandra. Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande. Vem eller vad ska bort? Struktur: Roller – Kooperativt Lärande.
I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Veckans forskning la_sa_ret 15_16 Blad1. Struktur: Inspiratören – Kooperativt Lärande. Inspiratören är en struktur där eleverna tillsammans i par eller grupper löser ett problem för att sedan gå runt i klassrummet och titta på hur andra grupper löst samma problem.
Denna struktur kan anpassas efter olika ämnesinnehåll. Vi har använt oss av inspiratören i allt från matematik vid problemlösning eller huvudräkning till svenska vid fri skrivning, sagoberättande, grammatik, ordkunskap och ordklasser. Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande. Denna struktur bör du använda varje dag i din undervisning! När du använt dig av EPA ett tag så kanske du har märkt att det trots påminnelser och spännande frågor från dig inte ger riktigt den effekt du vill ha i din grupp. Struktur: Multisvar – Kooperativt Lärande. Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Struktur: Rondellen – Kooperativt Lärande. I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals.
Eleverna turas om och låter en i taget få lyfta sina tankar inom gruppen. Du kan enkelt anpassa övningen för ditt syfte och/eller numrera eleverna för att skapa paruppgifter. Rondellen kan vara en grundstruktur för hemgruppen när du använder Pussel eller andra uppgifter där du behöver muntliga och/eller skriftliga svar från eleverna.
Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande. Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp. Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. Struktur: Pussel – Kooperativt Lärande. Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande. Struktur: Hörnsamtal – Kooperativt Lärande. Snöbollen. Struktur: Inre-yttre cirkel – Kooperativt Lärande. Mina ord, dina ord: NO/Teknik – Kooperativt Lärande.
Struktur: Mina ord, dina ord – Kooperativt Lärande. Struktur: Switcheroo! – Kooperativt Lärande. Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande. Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande. Struktur: Frågerundan – Kooperativt Lärande. Kunskapskedjan: Rymden – Kooperativt Lärande. Struktur: Kunskapskedjan – Kooperativt Lärande. Struktur: Trestegsintervju – Kooperativt Lärande. Karusellen: Matematik – Kooperativt Lärande. Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande. Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande. Struktur: Bingo – Kooperativt Lärande. Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande. KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande. Kunskaper och färdigheter – Kooperativt Lärande. Struktur: Rondellen – Kooperativt Lärande. KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande. EPA: Matematik – Kooperativt Lärande. Struktur: Brainstorm – Kooperativt Lärande.