Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Skapa/använd kort med korta problem eller uppgifter. Strukturen kan användas i matematik vid problemlösning. Matematik: problemlösning med öppna svar där eleverna kan rita eller förklara lösningen. Svenska: rätta meningar med stavfel/innehållsfel. SO/NO: Beskriv begrepp eller skeenden. Struktur: Brainstorm Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA. I "Allmänt" Struktur: Sanningsjakten Om du vill få elever engagerade i undervisningen behövs ofta elevaktiviteter som gör att eleverna får en relation till undervisningen.
Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne. Den fungerar också för att t.ex. hitta på olika lösningar för samma tal i matematik. Med Kunskapsbanken bygger eleverna hela tiden vidare på varandras kunskap. Variant 1 Dela in eleverna i grupper om 3-4.Dela ut ett papper till varje elev + ett extra papper som ligger i mitten.Varje papper har en rubrik. Variant 2 Dela in klassen i par eller grupper.Ha tillräckligt många papper med uppgifter så att det räcker till ett per grupp och blir ett över.Varje grupp/par tar ett papper, skriver ner en lösning/mening/svar och lägger sedan tillbaka det i mitten. Beroende på vad uppgiften var kan man när man använt strukturen Kunskapsbanken t.ex. lyfta vissa lösningar i helgrupp, använda Inspiratören för att titta på varandras lösningar eller så sätts alla delar ihop till en gemensam text eller ett collage. Struktur: Runda bordet I "Allmänt" Struktur: Karusellen
Talkort: Klassregler (Klassens plan) Vid skolstarten ser vi alltid till att uppdatera våra klassrumsregler. Men detta år har vi (efter att ha fått tips från kollegor) valt att kalla det för plan istället: En plan för hur vi ska få alla att må bra i klassen. En plan för hur vi vill ha det. För att skapa denna plan använde vi oss av elevernas egna idéer. För att alla elever skulle få bidra med sina egna tankar och idéer valde vi att använda strukturen Talkort. Jag började med att berätta för klassenatt vi skulle göra upp en plan för hur vi vill ha det för att alla ska må bra. Därefter delade jag upp eleverna i grupper om 3. Eleverna fick sedan fundera själva över hur de ville ha det i klassen för att må bra. När ca 30-40 sekunder gått pausade jag deras egna tankar. När jag märkte att eleverna började bli klara avbröt jag arbetet. Imorgon kommer vi att skriva ut vår plan och eleverna får sedan skriva under med sina namn.
111 variation | En blog om variation i undervisningen Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang | Förstelärar... En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för. Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. BakgrundVi har under en period arbetat med temat “Allting börjar med solen” i biologi. StödstrukturFörst diskuterade vi i helklass vad ett resonemang var, när man gör detta och vad man har för nytta av att vara duktig på det. Nästa lektion inledde jag med att visa påhittade resonemang från elever i deras egen ålder. Nu använde vi Padlet till att ha interaktiva lektioner.
Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema. Samma som grundstrukturen men tillsammans med strukturen Brainstorm. Variant 2 Roller Grafik: Martin Silfvast Struktur: Rondellen
Talkort: Klassråd Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Därefter modellerade jag Talkort tillsammans med två av eleverna. Efter det gick jag till första punkten på dagordningen. När de flesta grupperna lagt in en eller båda av sina markörer rundade jag av diskussionen. De flesta elever fixade detta superbra. Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. I "Allmänt" Hösten och våra sinnen I årskurs 2 arbetar vi nu med kroppen. Att bearbeta en text med frågor Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på.
Istället för prao under en pandemi I våras var Bjuvs kommun en av alla de huvudmän som valde att skjuta fram praon till hösten. Idag pågår istället arbetet för att ersätta praon med aktiviteter i skolan i syfte att ge eleverna möjligheter att utveckla samma kompetenser som de hade kunnat göra under två veckors prao. Önskan om att genomföra prao våren 2020 23 mars 2020 skulle många av våra elever i årskurs 8 ta sitt första steg in i yrkeslivet genom att påbörja sin prao. Veckan innan praon skulle starta ringde vi alla arbetsgivare som hade elever inbokade för prao för att se hur de ställde sig till att ta emot elever under de rådande omständigheterna. Handbromsläge Torsdagen den 19 mars drog vi i handbromsen. Beslut inför hösten 2020 Grundskolornas SYV, rektorer och huvudman träffades i maj för att fatta beslut inför hösten. Vilka kompetenser ska gå att utveckla under praon? SYV sammanställde tillsammans en lång rad kompetenser som vi i och med beslutet att ställa in praon behöver hitta sätt att ersätta arbetet med i skolan.
Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena | Förs... Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Vilken språknivå ligger mina elever på? För många år sedan kunde jag låta mina elever göra en ordlista med nya begrepp, slå upp vad dessa betydde och skriva en förklaring till dem i sina skrivböcker. För att eleverna på sikt ska utveckla ett ämnesspråk i NO räcker det inte med att eleverna slår upp begreppen eller att du som lärare förklarar dem muntligt. Förstå innebörden av begreppen.Kunna relatera begreppen till varandra.Använda begreppen i olika sammanhang.Använda begreppen i nya sammanhang. Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11.
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
Karusellen: Sommarlovet En återkommande fråga på höstterminen är hur vi jobbar kring sommarlovet. Eleverna kommer tillbaka med många intryck och upplevelser – positiva och negativa. En del elever vill berätta, andra inte. De flesta lärare är överens om att vi inte ska använda uppgifter som pekar ut elever eller där de känner sig tvungna att berätta om saker de inte vill. Många lärare har också skapat uppgifter som låter eleverna hitta gemensamma beröringspunkter kring sommaren utan att sortera ut vem som har kunnat resa och vem som bara varit hemma. Oavsett vad vi gjort på sommaren så har vi upplevt den på något sätt. Steg 1: EPA Ställ frågan: Hur kan man uppleva sommaren med sina ögon? Steg 2: Karusellen Lägg ut fem stora papper på fem bord. Steg 3: Upplev! Om det är fint väder ute – gå ut och använd ett sinne i taget för att försöka ta in det sista av sommaren! Så här såg det hur när vi gjorde denna uppgift. Kooperativt föräldramöte I "Allmänt" Karusellen - stämningshöjande ord Luktsinnet i lär-par
Vägrade dissekera lamm – nu portas han från läkarprogrammet i Lund Lund är en av läkarutbildningarna i landet som har dissektion av djur på schemat. Flera andra utbildningar tillgodoser den anatomiska kunskapen på annat vis genom digitala hjälpmedel eller genom att studenterna dissekerar donerade människoorgan. Vill undvika onödigt lidande för djur ”Min etiska ståndpunkt som vegan innebär att undvika onödigt lidande för djur och att inte ytterligare normalisera det icke-etiska förhållningssätt vi har till andra djur”, skriver Jasper Forfang Righard i sitt överklagande till universitetet. – Jag trodde inte att det skulle vara ett problem att vara vegan och bli läkare. ”Inga individuella anpassningar” I sitt överklagande ger han flera förslag på hur han kan tillgodose sig de missade kunskaperna genom att medverka på fler obduktioner av mänskliga organ bland annat. Men överklagandenämnden för högskolan ger kursansvariga rätt. Universitetet menar att det inte finns några alternativ, som är rimliga ur resursmässiga och etiska perspektiv, tillgängliga.
Grundprinciper för Kooperativt Lärande | Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer. Lärarens uppgift är att organiserar människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Grundprinciper för Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande är uppbyggd utifrån vissa förutsättningar och grundläggande principer. SamarbetsfärdigheterPositivt ömsesidigt beroendeEget ansvarLika delaktighet och samtidig stödjande interaktionFeedback, Feedup och Feedforward (3F) Samarbetsfärdigheter Som lärare behöver du skapa modeller i din grupp för hur fungerande samarbete ser ut så att du och eleverna kan utvärdera dessa och bedöma sin egen och andras utveckling. Eget ansvar Källor: