Tips: kooperativa moment i lektioner. Ofta får vi frågor i vår facebook-grupp om hur man lägger in kooperativa moment i färdiga lektioner med ett kunskapsinnehåll.
I vår bok: Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi att det är ett förhållningssätt att arbeta utifrån samarbete. När man väl förstår hur samarbetet struktureras och när samarbete kan användas för att förstärka lärandet är det enkelt att skapa kooperativa moment. Finns det en kunskapsklyfta mellan det eleverna vet och det de ska veta? Våga börja! Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur?
Det här inlägget är till dig! Y-kort: rast. Ett helt nytt klassrum – Kooperativt Lärande. Nu börjar vi bli klara med våra klassrum!
På måndag kommer eleverna. Det ska bli så spännande att se hur det kommer gå. I år har vi tänkt om helt när det gäller hur vi utnyttjar våra utrymmen. Vi är två lärare som ska använda två klassrum tillsammans med två klasser i åk 1. Vi har därför valt att ha ett klassrum som fokuserar på svenska och SO, och ett klassrum som fokuserar på matematik och NO/Teknik. Här ser ni vårt SV/SO klassrum, som vi kallar Ängen. Här ser ni vårt MA/NO-klassrum som vi kallar Havet. Vi ska börja med att introducera dessa två strukturer. Vi har de fem förmågorna uppe. Karusellen: Läsläxa – Kooperativt Lärande. När vi denna vecka lyssnade på läsläxan i våra läsgrupper fick den starkare läs-gruppen som vanligt läsa läsläxan tillsammans med sin läs-kompis medan jag gick runt och lyssnade.
Därefter använde jag mig av strukturen Karusellen. Jag fotade av bilder från veckans läsläxa i vår läsebok Den magiska kulan och skrev ut dessa. Bilderna stoppade jag sedan i våra clearboards. Jag förklarade och modellade hur strukturen Karusellen går till så att alla elever skulle veta vad som förväntades av dem. Sedan delade jag upp eleverna i par som fick stå vid varsin bild. Varför arbetar vi kooperativt? – Röster från åk 1 – Kooperativt Lärande. I fredags frågade jag mina elever i åk 1 om de visste varför vi jobbade så mycket med samarbete och att lära tillsammans.
Vi gjorde en EPA där de först fick fundera själva, sedan viska med kompisen bredvid och sist dela med hela klassen. De kom på otroligt viktiga och bra saker – saker jag inte sagt till dem rakt ut men som de förstått genom vårt arbete. Att arbeta kooperativt förändrar elevernas upplevelse av skolan och av varandra. Det är inte bara vi lärare som märker skillnaden; eleverna känner den. Detta sa mina elever: Jag och mina elever märker vinsten med att jobba kooperativt på oerhört många olika sätt. Stödjande interaktion - en grundprincip! Vid Kooperativt lärande ska elever dela kunskaper med varandra och stödja varandras ansträngningar.
Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande. Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande. Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne.
Den fungerar också för att t.ex. hitta på olika lösningar för samma tal i matematik. Med Kunskapsbanken bygger eleverna hela tiden vidare på varandras kunskap. De inspireras av varandras lösningar och ser att alla har något att bidra med. Tillsammans kan vi med hjälp av Kunskapsbanken få syn på vår kunskap genom att skapa en bank av information kring ett ämne eller skapa en gemensam text. Variant 1 Dela in eleverna i grupper om 3-4.Dela ut ett papper till varje elev + ett extra papper som ligger i mitten.Varje papper har en rubrik. Variant 2 Dela in klassen i par eller grupper.Ha tillräckligt många papper med uppgifter så att det räcker till ett per grupp och blir ett över.Varje grupp/par tar ett papper, skriver ner en lösning/mening/svar och lägger sedan tillbaka det i mitten. Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande. I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev.
Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar.
Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen.
Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. I fas 1 utgår läraren från elevernas förkunskaper och bygger från dem upp ny kunskap.
Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. Fas 2 Fas 3 Fas 4. Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande. När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra.
Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande. En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable.
Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande.
Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Skapa grupper – Kooperativt Lärande. Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL).
Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. Vi har hämtat inspiration från Wendy Jolliffe, Sahlberg & Leppilampi och Karin Forslund Frykedal. 1.