Forskningsutblick:Lärare och elever är överens om vad framgångsrik undervisning innebär. Forskarna Åsa Hirsh och Mikael Segolsson skriver utifrån resultaten av deras forskningsprojekt att didaktisk skicklighet är viktigt, men inte tillräckligt för att nå framgång i undervisningen.
Såväl lärare som elever beskriver övergripande att närvaro, trygghet och relationer är centrala förutsättningar för att skapa möjligheter för elevers lärande, utveckling och välmående. I forskningsprojektet ”Framgångsrik undervisning” studerades särskilt skickliga lärares och elevers beskrivningar av vad som möjliggör inkluderande och kunskapsutvecklande undervisning. Studien genomfördes i skolår nio och år ett och två på gymnasiet där 20 lärare och 102 elever intervjuades under perioden mars 2017 – november 2018.
Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap. En klassisk utmaning för lärare är att inte bara förmedla information på ett begripligt och intresseväckande sätt, utan att också få eleverna att komma ihåg informationen.
Att dessutom lyckas nå ut till alla elevgrupper är ännu en utmaning där spannet mellan elever kan vara stort, både kognitivt och personlighetsmässigt. Genom att använda testbaserat lärande kan pedagogen uppnå goda resultat när det gäller båda dessa utmaningar.
Dagens Nyheter: ”Lärare och rektorer verkar leva i skilda världar” Skolan.
Med en ny undersökning kan vi visa på anmärkningsvärt stora skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärares förutsättningar för att förbereda och efterarbeta undervisning. Lärare har svårt att hinna med, rektorer menar att tid finns. Lärare säger sig ha svårt att arbeta ostört, medan rektorer säger att det är möjligt, skriver fyra forskare vid Karlstads universitet. Grundläggande för elevers lärande är väl strukturerad undervisning och uppföljning.
The skolverkstan's Podcast - För att lyckas med skolförbättring behöver man titta på sig själv. Lärande och digitalisering. Hem - Bättre skola. Kaos är kreativitetens barnkammare. Det originella tänkande som barn leker fram är detsamma som kommer till uttryck i konst, musik, dans, teater och andra kulturyttringar.
Och de härrör från samma plats i hjärnan: det som Matti Bergström kallar barnhjärnan, den mer primitiva del som utvecklas före den "kvinnliga" högerhjärnhalvan och den "manliga" vänsterhjärnhalvan. Han är professor emeritus i hjärnfysiologi vid Helsingfors universitet, och i går besökte han den konferens kring "Skapande skola" som hölls i Sundsvall. Ett helt livs forskning kring hjärnans funktion har övertygat honom om att kreativitet, idérikedom, förutsätter att vi väl vårdar våra barnhjärnor; den del i oss där sagor, drömmar och andra världar springer fram, de där allt är möjligt. Det som han kallar "möjlighetsmolnet", där kaos möter ordning och där det inte får bli totalt kaos, men inte heller för mycket ordning. – Vi säger till barnen "du bara leker", "du bara dagdrömmer", det där är "bara sagor".
Lärmiljö. Supporting Stories & Networking Narratives. Often, at the end of my training sessions, I invite people to create a circle and imagine that they each hold ribbons and threads in their hands, enough for each person in the group.
I then ask them to think about who in the group they had known or worked with before and imagine a thread going to that person, across the circle and one coming back to them, from that person. I then ask others, 'who did you know or work with? ' and I move around the circle helping them visualise the connections. Of course many of the group will not have worked closely with each other before, would not have shared stories or ideas, even if they worked in the same school, same business or the same office! I then ask them to imagine a student, child or work colleague resting on top of these threads of communication and connection.
It is a very powerful exercise and for me it sums up the power of shared stories and the power that comes into play when they interconnect.
All tid läggs på fritids. Heja, heja, heja!
Ropen skallar över Hammarkullsskolans skolgård. Eleverna bakom stafettens startlinje hejar entusiastiskt på de två vars tur det är att springa, krypa, hoppa och bygga. Christian Lundahl och Germund Larsson: Historielöst med ordningsomdömen i skolan – Skola och Samhälle. Opinionsundersökningar och politiker förespråkar återinförandet av ordningsbetyg i skolan.
Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider. Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning (red.). En majoritet av ledamöterna i riksdagen är för införandet av ett ordningsomdöme i skolan och under torsdagen (2/5) fattades ett beslut i utbildningsutskottet om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Opinionsundersökningar har också visat att det finns en majoritet för ordningsomdömen bland allmänheten och bland lärarna, ca 70 procent i en SIFO-undersökning respektive 60 procent då Lärarnas tidning intervjuade grundskolelärare. Om vi låter opinionen styra verkar det rimligt att införa ordningsomdömen. Skolan kan visst stoppa mobbning. Den 25 april 2005 tog Måns Jenninger, 13 år, sitt liv.
Skolverket utredde och berättade om sex år av mobbning i skolorna i Lerum. Ett inferno vi föräldrar inte fick veta något om. Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se ”Jag älskar er alla, men jag orkar inte längre”, skrev han i sin dator.
Att lyckas eller misslyckas i skolan? · Lärarnas Riksförbund. Vad är delaktighet?
För att förstå vad delaktighet är behöver vi utgå från en definition. Special pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) definierar delaktighet utifrån delaktighetsmodellen. Till modellen hör sex aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. För att förklara aspekterna närmre följer här en kort genomgång: Kreativiteten och läroplanerna – På jakt efter det kreativa i dagens skola! Bild över "Öppen för lärande samtal - Google Slides.
ResearchED Haninge 9/2. Leveraging the Lore of 'Dungeons & Dragons' to Motivate Students to Read and Write Students who play are intrinsically motivated to exercise a host of complex and interwoven literacy skills, which they may be more reluctant to practice without the incentive of the game. Strength through diversity’s Spotlight Report for Sweden. Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress. Runt om i landet pågår en rad olika försök med att avlasta lärare för att freda undervisningsuppdraget.
På Linnéskolan i Älmhult valde man för drygt ett år sedan att anställa sex heltidsmentorer, och satsningen har lett till att lärarna kan koncentrera sig ordentligt på undervisningen – vilket har minskat stressen. I dag ansvarar heltidsmentorerna bland annat för utvecklingssamtalen och kringuppgifter som ledighetsansökning, överblick över de enskilda elevernas behov, och kontakten med kuratorerna på skolan. Katarina Ek undervisar i engelska och svenska på Linnéskolan i Älmhult och är nöjd med mentorsupplägget.
Visa din bild av skolan! SANT ELLER FALSKT? Bland alla braskande rubriker och heta debattinlägg om svenska skolan idag, vad är sant, vad är falskt? Tillsammans med Lärarstiftelsen bjuder vi in Sveriges alla skolor, lärare och elever, att diskutera, fundera och skapa sina egna bilder av skolan. Så kan du hantera relationen med eleverna. Lek. Katalys no. NZ explores the impact of design on learning outcomes and stress symptoms - Learning Environments Australasia: Enhancing the Educational Experience. Ett lyft för det metakognitiva tänkandet. F-3-lärarna på Vallaskolan har gnuggats i metakognition för att kunna stärka den viktiga förmågan hos sina elever. Samtidigt har de bidragit till ökade kunskaper i ämnet.
För femte och sista gången under det gångna året träffar pedagogerna i åk F-3 på Vallaskolan Petri Partanen för att lära sig mer om metakognition. Petri Partanen, som är psykolog och FoU-sakkunnig på Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun, har tidigare forskat kring metakognition och startade för ett år sedan ett pilotprojekt på Vallaskolan om metakognitiva arbetssätt i undervisningen. Metakognition är förmågan att reflektera över sina egna tankar och en av de stora underliggande förmågorna i allt lärande. Det har också stor betydelse för förmågan att kunna planera och lösa problem. . – Det har varit en vardagsnära utbildning som syftar till att de ska föra in mer av metakognition i klassrummet. Att stötta elevens metakognitiva tänkande. Forskare: Fostra pojkar som flickor så lyckas de bättre i skolan. Resurser på OECD-snittet räcker inte – Lärarförbundets utredarblogg.
Sverige borde, av befolkningsstrukturskäl, lägga större resurser på utbildnign än vad vi gör. I diskussionen brukar det då och då påstås att Sverige lägger väldigt mycket resurser på utbildning jämfört med andra länder. Frågan är dock om det stämmer? Man kan på goda grunder misstänka att vi av demografiska skäl borde lägga mer än många andra länder. Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt. Den är dags att slöjden står upp för sitt värde. Vid den här tiden på året brukar frågorna dyka upp i krönikor. Tyckare har fått hem sina barns scheman, ser slöjden och tycker att något annat är viktigare. En svarv använder de ju inte så ofta. ”Varför ska barnen fortfarande lära sig det här?” Frågar de. 57 mio. til nyt projekt med fokus på leg i dagtilbud og skole. 28. august 2018 Pressemeddelelse. Ideas worth spreading. Teaching Methods for Inspiring the Students of the Future.
”Den som hoppas på nya kursplaner kommer bli besviken” Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt om kursplaner och kunskapskrav i skolan. Föräldrar, lärare och elever har kritiserat dem för att vara svårbegripliga, abstrakta – och ligga på för hög nivå. Något som såväl Lärarnas tidning som Sveriges Radio rapporterat om. I en debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter under onsdagen stämde skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad in i kritiken. Med hänvisning till interna dokument anser de sig kunna visa att en grupp tjänstemän på Skolverket medvetet struntade i regeringens uppdrag om att ta fram tydligare kursplaner.
Om det fanns de som såg problem med kunskapskraven redan för tio år sedan, hur kommer det sig att ni lyfter det här just nu? – Det fanns de som såg problem redan då – och har också funnits under åren som gått. It’s about time we take our education into our own hands. Life is the most difficult exam. Let me explain. Problemlösarna - lektionsmaterial för teknik i åk 8-9. Per Kornhall: Den svåra (men gyllene?) medelvägen. Boken ”Learning To Improve: How America’s Schools Can Get Better at Getting Better” har precis kommit ut på svenska på med titeln ”Förbättra skolan för alla”. Per Kornhall manar till eftertänksam läsning och menar att parallellerna till svenska förhållanden är många och slående (red). I boken How America’s Schools Can Get Better at Getting Better målar författarna Bryk, Gomez, Grunow och LeMahieu upp en alternativ och forskningsbaserad bild av hur skolor verkligen kan bli bättre.
Så fångar vi eleverna ute på kanten. Björklund (L) vill ändra sin egen läroplan. Gruppsykologi. På span i Nya Zeelands skolor – 4. ”Lärmiljön har blivit lugnare med lågaffektivt bemötande” Litteratur. Change your mindset, change the game. Dela-kulturen på Facebook: Stöd, inspiration och samarbete – Pedagog Trelleborg. Slöjd. Ingrid Carlgren: En bildningsskola för alla – eller ”olika för olika”? Vad handlar debatten om skolans kunskapssyn om, egentligen? Ingrid Carlgren ser en underliggande agenda där kunskap åt vissa – snarare än kunskap åt alla – verkar vara målet.
(red.) Under hösten 2017 har en alltmer intensiv kunskapsdebatt tagit form. Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster. Det finns många åsikter om karriärlärarreformen och en vanlig synpunkt är att den splittrat lärarkåren. Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas.
Todayonline. Bildning. Därför är nyttofixeringen bildningsfientlig – Isobel Hadley-Kamptz om vikten av en gemensam kunskapsbas. 2017 12 08 Pedagogik tre roster om hur vi lar oss - NE. Mot nya höjder! Kronoberg Association of Space Explorers. Specialpedagogik. Slöjd i en digital skola - Lärarförlaget. Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt - Friends. Google Image Result for. NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte” Formulera summativa omdömen med fokus på relationer och helhet. Vill du bli smartare? 10 Trends Transforming Education as We Know It. ”För vissa elever passar ingen skola” ”För vissa elever passar ingen skola” Grit är grejen – om du vill lyckas i skolan.
Barn gör rätt om de kan. Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd. Snabb hjärna kräver utmaningar. Modell för lärares professionsutveckling / fortbildning. Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd. Undersöker varför vissa skolor lyckas - Göteborgs universitet. ”Skolan riskerar att bli lågpresterande – inte eleverna” E-kurser: en fara för en svensk kunskapsskola? - Mikael Bruér. Mind the gap – återkoppling i praktiken. Skit i framgångar, det är misslyckanden vi lär oss av - Förbättringsarbete, Forskning, Kvalitetsmagasinet live, Verksamhetsutveckling. Kooperativt Lärande. Inkludering och kooperativt lärande. En bok, en författare: Göran Lundborg - UR Skola. Får alla elever uppleva The Wow Factor? Svt. Utbildningsstyrelsen - Blogg. Ledare: Skolan på skolbänken. Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering.
Alle ser mod Finland for inspiration til gode skoler. Men måske kan vi lære mere af dette land? Language play in a second language: Social media as contexts for emerging Sociopragmatic competence. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan. Grundskoletidningen. Lärares profession och praktik. Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande. SpråklIKT - En till Pedagogen Gbg-webbplatser webbplats. Edward och Skolutvecklingen.