En kväll för vårdnadshavare om kompensatoriska verktyg – matteochno. 21 Nov I går kväll var det äntligen dags för premiär för vår workshop om kompensatoriska verktyg för vårdnadshavare.
Förberedelse: Jag har, i egenskap av någorlunda digitalt intresserad lärare, suttit ihop med speciallärarna för f-3, 4-6 och 7-9 och tittat igenom vilka kompensatoriska verktyg vi har tillgång till, vilka vi använder och vilka vi saknar. Sen har vi letat rätt på verktyg för de funktioner vi saknat, köpt in dem och lärt oss dessa verktyg. Inbjudan skickades ut: Vi skrev ihop en inbjudan och fick hjälp av klasslärarna och mentorerna med vilka elever som vars vårdnadshavare borde bjudas in. Så här såg inbjudan ut: VH kompensatoriska verktyg Kvällen: En halvtimme innan starten var en klass med klassföräldrar där och sålde kaffe och kakor. Vi hälsa välkommen och sen gick vi (ganska överskådligt) igenom de program vi använder oftast. Sen fick alla testa själva med stöd av ett dokument där vi samlat alla länkar och guider. Här hittar ni vår sammanställning.
Delaktighetsmodellen. Ledning och STIMULANS – grunden för design av undervisning – specialpedagogen. Att lyckas eller misslyckas i skolan? · Lärarnas Riksförbund. Vad är delaktighet?
För att förstå vad delaktighet är behöver vi utgå från en definition. Special pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) definierar delaktighet utifrån delaktighetsmodellen. Till modellen hör sex aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. För att förklara aspekterna närmre följer här en kort genomgång: Tillhörighet innebär formellt att tillhöra en klass eller grupp och informellt att elever känner att de tillhör en klass. I rapporten, samt tidigare granskningar, har det visat sig att skolan inte gör tillräckliga anpassningar utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Viktiga framgångsfaktorer Men hur skapas delaktighet? Hans metod fick Nils att delta i klassen. I dag går det inte längre att se att Nils har haft beteendeproblem, han sticker inte ut i klassen. Det berättar specialpedagogen Niclas Fohlin som arbetat med Nils (som egentligen heter något annat) sedan han gick i fyran. Nils problem att delta aktivt i undervisningen började redan vid skolstarten och han fick tidigt en elevassistent.
Det var en vanlig lösning då skolan hade bestämt att man inte skulle ha särskild undervisningsgrupp. När Niclas Fohlin jobbade med Nils i fyran satt han och hans elevassistent i klassrummet i ett hörn och Nils skrek ut svar eller hånande kommentarer till läraren och klagade på undervisningen. Han undvek att delta i arbetet och skapade en negativ motkultur mot läraren. Debatten om extra anpassningar. Augusti 30, 2018 av klalin Det nya är att elever i behov av extra stöd skall vistas i ett annat klassrum.
Enligt doktrinen mår dessa elever bäst av detta. Dessutom blir undervisningen i de ordinarie klassrummen mer effektiv och lärmiljön lugnare. Mot denna doktrin står Skollagens skrivningar om inkludering. Dessa stadgar att en elev, så långt det är möjligt, bör erhålla undervisningen inom ramen för sin ordinarie skolplacering. För det första; måste en fruktbar diskussion, vilket ämnet än är, bäras upp av transparenta premisser eller utgångspunkter. För det andra; måste en fruktbar diskussion intressera sig för relationen mellan karta och landskap. Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov. ”Jag upplever att många lärare verkligen vill få inkludering att fungera, de försöker, men vet inte riktigt hur de ska gå tillväga”.
Orden är Joanna Lundins, lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge, som under SETT-mässan berättande om hur man får inkludering att fungera i praktiken. – Många gör ett jättebra jobb i sitt eget klassrum, men hur kan vi få det att fungera överallt? Det får inte vara fantastiskt bra bara på vissa ställen. Men vad är egentligen inkludering? Absolut inte att lägga ner alla särskilda undervisningsgrupper och säga att precis alla ska gå i stora klasser, menar Joanna Lundin. . – Bra inkludering är att utgå ifrån det eleven behöver. . – Jag möter ofta en slags tanke att man absolut inte ska ha elever i mindre grupper, för att det exkluderar, men jag tänker tvärt om. Inkludering, sa Joanna Lundin under föreläsningen, handlar om skolutveckling. . – Npf-elevers agerande går inte att fostra bort eller skälla bort. Lågaffektivt bemötande – När och varför. Att vissa elever i skolan kräver ett extra bra bemötande för att inte hamna i bråk och/eller problemskapande beteende är inget nytt.
Men varför kan “vissa” elever lättare och på ett mer adekvat sätt hantera alla de sociala, inlärningsmässiga och beteendemässiga krav som ställs på dem i skolan? – Jo, enligt forskningen för att de kan. De har de färdigheter som krävs för att göra det. Kids who can behave, will behave. (Greene) Barn som kan uppföra sig gör det. Med detta som utgångspunkt och efter en förändringsprocess, för det är en process att förändra ett synsätt, kan vi börja med att på ett professionellt sätt ta reda på vad det är en elev inte kan i situationer där eleven uppvisar ett problemskapande beteende. Varför – Eleven saknar färdigheter. När – När kraven överstiger deras faktiska förmåga. Greene benämner det som en av anledningarna till varför vi ofta inte klarar av att lösa de problem som elever med utmanande beteende har.
Att diskutera Länkar och litteratur Elvén, B. Greene, R. Didaktorn: Den glömda tårtbiten i cirkelmodellen. Webbinarium om Specialpedagogik för lärande 2017-12-05.