Forskaren: Så kan du hantera stökiga elever. Debatten mellan psykologen Bo Hejlskov Elvén och läraren och skoldebattören Isak Skogstad slutade i ett bråk efter ett inslag i TV4.
På Storvretskolan i Botkyrka skapade felaktigt användande av Bo Hejlskov Elvéns program ett elevvälde som fått lärare att kapitulera. Lågaffektivt bemötande (LAB) väcker känslor. Och det kan få konsekvenser för lärare. – Debatten förs i ett ganska högt tonläge. Risken med detta debattklimat är en ökad polarisering där lärare väljer sida och tror att det ena är rätt och det andra är fel. Han började som lärare, och redan tidigt intresserade han sig för utmanande elever. . – Det finns faktiskt många likheter mellan tillämpad beteendeanalys och LAB. Teorierna bakom skiljer sig emellertid åt, säger Martin Karlberg. Lågaffektivt bemötande splittrar den svenska skolan. Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser” En förklaring till att många lärare nappat på de lågaffektiva principerna gissar psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén beror på att metoderna fokuserar på själva hanterandet medan andra metoder handlar om att förändra ett beteende, vilket är mycket svårare. – När jag kom till skolan och sa, så här ska ni göra om en elev börjar kasta möbler, blev alla jätteglada för ingen annan hade någonsin sagt det tidigare.
Man kommer från lärarhögskolan – en elev hamnar i affekt – och man har noll verktyg för att hantera det. Jag skulle säga att mycket av det som rör hantering har varit amatörmässigt och så får det inte vara. Som professionella måste vi veta vad vi sysslar med. Så hanterar du ditt barns utbrott – expertens fyra råd. Arbetsblad för kartläggning. Att kartlägga problemskapande beteenden och arbeta systematiskt med anpassningar kring dessa är centralt när man arbetar enligt Lågaffektivt bemötande.
Detta kan man göra på många sätt, man kan använda appen ”Lågaffektivt bemötande” eller papper och penna. I böcker av Bo Hejlskov Elvén finns beskrivet hur man arbetar systematiskt med kartläggning av belastningsfaktorer, analyserar situationer och kartlägger signaler för vardag, eskalering, kaos och deeskalering, samt hur man lägger upp en handlingsplan eller avledningshierarki.
För att underlätta kan man använda sig av dessa arbetsblad, de använder samma begrepp som Bo gör i sina böcker. Arbetsbladen i pdf-format är fria att ladda ned, kopiera, sprida och använda. Det här inlägget postades i Orsak/verkan, Problemskapande beteende och har märkts med etiketterna analys, arbetsblad, kartläggning, pdf. Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel. Lågaffektivt bemötande har kört i diket - Sara Bruun. Eleven tar fram sin mobiltelefon och spelar spel. Läraren ber vänligt eleven att lägga undan sin telefon och påminner om att på skolan råder mobiltelefonförbud och att mobilerna ska ligga i lådan på katedern lektionstid. Eleven går muttrande och motvilligt och lämnar sin telefon för att sätta sig på sin plats. Läraren återgår till sin genomgång och ger instruktioner kring vad eleverna ska göra. Eleven avbryter läraren, pratar rakt ut i luften, tar sina nycklar och skramlar med dessa. Läraren säger till eleven igen.
Eleven tystnar för stunden och läraren vänder sig om till en grupp elever som behöver mer hjälp för att förstå uppgiften. ”Din plats är där. Eleven tittar lite lojt upp och svarar: ”Eh, vad fan tror du att du ska göra åt saken? Nu blir läraren riktigt arg och ryter åt eleven att sätta sig på sin plats eller lämna klassrummet. Läraren går efter lektionen till lärarrummet och berättar om händelsen och möts då av följande: Om tassande pedagogik – Bo Hejlskov Elvén. Efter 15 års arbete med personer med autism har jag upptäckt att de feltramp och misstag jag själv har gjort under åren inte är unika för mig.
Jag upplever hela tiden personal som gör precis de fel jag själv gjort genom tiden. Och det är ju trevligt att uppleva; mina fel är inte unika, utan vi gör allihopa fel när vi börjar jobba i ett komplext fält. På samma sätt ser jag att de fel jag begick som förälder till ett barn med särskilda behov ständigt begås av föräldrar till barn med särskilda behov. Om curlingföräldraskapets resultat och konsekvenser För många år sedan formulerade danska psykologen Bent Hougaard begreppet curlingföräldrar.
Han beskrev föräldrar som sopade framför sina barn i vardagen, körde dem vart de ville, hjälpte dem med läxorna och såg till att ingenting var jobbigt. Han ansåg att den typen av barnuppfostran inte förberedde barnen på vuxenlivet, och förutsade att dessa barn skulle ha svårt att möta motstånd i livet och därför inte genomföra utbildningar och klara sig själva som vuxna. Dessa antaganden byggde på absolut ingenting, eller kanske mest en känsla. Danska statens forskningscenter om välfärd bestämde sig för att ta reda på om Hougaard hade rätt. Så de använde en såkallad prospektiv studie, där de följde 6000 barn födda i 1995. Forskarna har delat upp de 6000 barn i fyra grupper: Punkt: Barn som fått mycket hjälp av sina föräldrar och hjälpt mycket till hemma. Grupperna har jämförts utifrån olika faktorer. Om irritationen när föräldrar tror på sina barn. I min vardag träffar jag på olika fenomen.
Vissa av dem är lätta att förstå, andra lite svårare. Genom åren har jag utvecklat ett stöd för tänkandet så att jag inte hamnar i onödiga moraliseringar eller i att på annat sätt placera ansvar som gör os som har ansvaret maktlösa. Det stödet, Bosses bilverkstad, har jag skrivit om tidigare på denna blogg. Orsaken till att ett sådant stöd behövs är att vi bara kan påverka om vi tar ansvar.