Istället för elevärenden till elevhälsan – samarbeta kring uppmärksammad oro. Det är många som kämpar med att få till en både korrekt och effektiv, hjälpsam arbetsgång för arbetet med elever som riskerar att inte nå godkända betyg.
Jag får ofta frågor om hur man kan göra, konkret, för att både se till att elever får stöd och för att inte drunkna i “elevärenden”. Det är ett dilemma, å ena sidan har elever rätt till stödinsatser och å andra sidan vet vi att svårigheter ofta kan avhjälpas med förändringar i lärmiljön. Hur är det tänkt? Jag ger mig på att konkretisera den arbetsgång som beskrivs i de allmänna råden för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd – de två individuella stödinsatser som vi har i skolan.
Styrdokumenten jag hänvisar till är skollag, läroplan och allmänna råd liksom rapporter från Skolinspektionen och propositionen till skollagen samt vägledning för elevhälsan. Extra anpassningar – del 2 i processen med uppmärksammad oro för en elev. I förra veckans blogginlägg redogjorde jag för styrdokumentens skrivningar vid uppmärksammad oro kring en elev.
Man uppmärksammar och undersöker organisationen kring eleven innan man sätter in individuella stödinsatser. Ibland är det såklart nödvändigt att sätta in individuella stödinsatser direkt men som regel ska man först se om det räcker med förändringar i lärmiljön, annat arbetssätt, annan organisation av undervisningen, annat bemötande eller annat material för att ta några få exempel på sådant man kan undersöka. Kartlägg barnets kunskapsnivåer och behov så här – pedagogisk kartläggning – bedömningsstöd – mallar – krav. För att en elev ska kunna få undervisning utifrån sina behov, behöver skolan kartlägga elevens kunskapsnivåer, lärsätt och behov.
Formellt heter det kartläggning, men det kallas av många för pedagogisk kartläggning. Här har jag samlat några material som kan och bör användas för kartläggningen. Längre ner på sidan kan du också läsa ett användbart utdrag från Skolverkets riktlinjer. Allvarligt, ta dig tid och läs utdraget. Det är en viktig text. Ditt liv blir också bättre och lättare, om du förstår barnen omkring dig bättre, och ger mer av det de behöver.
Resultat av Googles bildsökning efter. Resultat av Googles bildsökning efter. De farliga ärendegångarna. Många skolor har ärendegångar för elever som inte når målen.
Dessa ärendegångar är ofta grundade tanken om att olika personer ansvarar för olika delar i elevens lärande. De är också ofta uttryckta utifrån tanken om att det finns en progression i insatserna för eleven men att lättare insatser måste prövas först innan mer omfattande stödinsatser får sättas in. I detta inlägg vill jag resonera om varför detta är farligt för elevens rätt till kunskap och varför det blir ohållbart för både lärare, mentorer och elevhälsan samt rektor. ja alla som jobbar på en skola. Den specialpedagogiska kompetensens möjligheter att använda sin kompetens blir i ärendegångarna ofta bortdribblad.
Elevhälsans möjligheter att arbeta förebyggande omintetgörs av dessa ärendegångar som av någon anledning ändå finns på väldigt många skolor. En vanlig ärendegång uttrycks så här (intentionen är förstås att tydliggöra olika personers ansvar i “elevärendet”): Jättetydligt kan tyckas. Varför används ordet “elevärende? Extra anpassningar: ett metodstöd för specialpedagog och förstelärare. Överallt hör jag att det finns många frågetecken och även missuppfattningar kring detta med extra anpassningar.
Grunden till alla frågetecken är att man inte använder specialpedagoger, övriga kompetenser i elevhälsan och förstelärare till att undersöka hur undervisningen påverkar elevernas lärande i den egna skolan, alltså de elever vi faktiskt har. Dessutom finns en del missförstånd kring hur lagtexten är formulerad och hur den hänger ihop med andra lagtexter kring undervisning och stödinsatser. När lärare lämnas ensamma att själva göra bedömningar av elevers skolsvårigheter utifrån psykologiska, specialpedagogiska eller till och med medicinska perspektiv blir extra anpassningar främst en fråga om att hitta en sådan, och det snabbt som sjutton för eleven blöder!
Rättssäkra extra anpassningar. Vi i skolan tränar fortfarande på extra anpassningar som stödinsats.
De frågor om extra anpassningar som uppstod i de kollegier jag mötte förra veckan är sådana jag möter ofta i olika skolor. Å ena sidan jobbar alla mycket med extra anpassningar, å andra sidan verkar det finnas en viss osäkerhet om hur man ska göra. Det funkar om någon sitter bredvid! Man har prövat allt och ingenting funkar om man inte sitter bredvid eleven.
Det är den enda lösning som tycks ge eleven det stöd som leder framåt. Vissa skolor har många elever som verkar fungera bäst när de har en vuxen som sitter bredvid och ser till att arbetet påbörjas, utförs och avslutas. Ge exempel på en extra anpassning! Uppmaningen har kommit från alla de kollegier jag har träffat under augusti månad.
Var går gränsen mellan vanlig undervisning och extra anpassningar? I detta blogginlägg återger jag i skrift den föreläsning jag gav i samband med Skolverkets inspirationsturné under december och januari.
Syftet med turnén var att informera om och inspirera till att söka statsbidrag för deltagande i Specialpedagogik för lärande. Nu har tiden för att söka statsbidrag gått ut (1 februari) men jag tänker att innehållet ändå kan vara intressant som underlag för kollegiala reflektioner. Materialet på Skolverket ligger ute för alla att använda även om man inte söker statsbidrag för det. Så här resonerade jag under min föreläsning: Det är bara du som jobbar på en skola som kan svara på den frågan. Vi har inte längre en skola där det är möjligt att driva sin egen undervisning som ett eget företag. Hatties forskning som nu är uppdaterad visar att kollegiala reflektioner kring den egna praktiken påverkar elevers lärande positivt. Hur tänker ni kring extra anpassningar?
Fråga.
Snabba råd för dig som vill lyckas med extra anpassningar. Extra anpassningar är mindre ingripande åtgärder som inte kräver formella beslut. Vad betyder det för lärare och rektorer? Resultat av Googles bildsökning efter. Resultat av Googles bildsökning efter x-raw- Resultat av Googles bildsökning efter. Resultat av Googles bildsökning efter. Resultat av Googles bildsökning efter. Extra anpassningar - S k p Google. Elevhälsan - Elevhälsan - Helena Wallberg - Rättssäkra extra anpassningar. Ge exempel på en extra anpassning! Skolans arbete med extra anpassningar. Elever som inte når målen eller som riskerar att inte nå målen ska få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar är ofta insatsernas omfattning och varaktighet. Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. Extra anpassningar och särskilt stöd. Så funkar särskilt stöd.
Det finns många krångliga ord inom specialpedagogiken och det är inte alltid lätt att hänga med i vokabulären. Tidigare pratade man om integrering, att elever i behov av särskilt stöd ska gå i vanlig grundskola. Wern Palmius är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Han säger att man numera använder ordet inkludering, eftersom integrering bara är en fysisk benämning. Wern Palmius– Inkludering är ett sammanhang där man kan vara den man är och känna sig delaktig.
Det betyder att undervisningen ska anpassas efter eleven, snarare än att eleven ska anpassa sig. Det har blivit allt vanligare att elever med funktionsnedsättning går i grundskolan vilket ställer krav på kompetens hos lärare och skolledare. – Skollagen kräver mycket av lärarna, särskilt om de har väldigt många elever, vilket är vanligt i estetiska ämnen, säger Wern Palmius. De vanligaste funktionsnedsättningarna hos elever i dag är läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism.