Jenny på Wendes: Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg
Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter. I Den digitala bokcirkeln läser medlemmarna just nu ungdomsboken Lögnernas träd av Frances Hardinge och under sin läsning använder de modellen "Text och tanke".
Fråga, fråga, byt: Ordklasser
Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Eleverna fick sitta tillsammans med sin lär-kompis. Varje par fick 2 lappar med en ordklass på. Man får inte visa sidan där ordklassen står för sina kompisar utan att man visar sidan där man har skrivit sitt ord.Man ska sträcka upp sin hand när man är ledig.Man får inte high-fivea för hårt.Man går lugnt i klassrummet. Därefter fick barnen börja arbeta i strukturen. Ordkunskap: förhör eller träning? Hur gör du för att träna in nya ord och öka elevernas ordförråd? I "Allmänt" Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen Att lära sig läsa är spännande både för elever och lärare. Basgrupper i åk 2: Stavning
Avhandling om ordförrådsutveckling och språktillägnande av Christine Cox Eriksson
I denna spännande avhandling studeras hur föräldrars språkliga input påverkar barns språkutveckling. Christine Cox Eriksson har bland annat tittat på hur föräldrars tal påverkar storleken på barns ordförråd. Barnen som studerades var 12-30 månader gamla. Att som förälder prata fort och/eller otydligt med sina barn sågs också som negativt för barnets ordförråd. Författaren lyfter också fram att det är stor variation inom grupper av barn med högutbildade föräldrar. En tanke jag får när jag läser avhandlingen är att förskolans kompenserande uppdrag bekräftas i och med denna studie. En länk till avhandlingen hittar du här! Filed under babytecken, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, forskning, nyfödd, ordförråd, ordsamlare, samla ord, språk, språkförståelse, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK, tecken, Tidiga insatser
Strategi: Lär-par | Kooperativt Lärande
Strategi : Lär-par – träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och utveckla kunskaper! Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur kan detta tränas på ett strukturerat sätt? Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? VARFÖR använda sig av lär-par? Kärt barn har många namn! Att använda sig av lär-par är ett arbetssätt som på ett strukturerat sätt tränar och utvecklar elevernas samarbetsfärdigheter där de över tid bygger upp en relation till alla i klassen. I all typ av samspel är det viktigt att gruppen upprätthåller ett ömsesidigt beroende av varandra. När eleverna arbetar tillsammans i olika aktiviteter eller när de i klassrummet samarbetar kring en uppgift kan det positiva ömsesidiga beroendet ofta saknas. Lärpar som arbetar med en faktatext och tar ut det som är viktigast ur texten. HUR gör man vid arbete med lär-par?
Självständigt läsande föds ur högläsning
Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Högläsning är något annat än talspråket eftersom det är en skriven text som läses upp. ”Berätta vad det står här”, kunde hennes elever säga. – Om jag läser något som min son tycker är kul kanske han skrattar till.
Basgrupper i åk 2: Stavning
Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt. De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre. Vi gjorde detta med stavning. När eleverna kom in efter rasten var borden utplacerade enskilt och det låg ett litet papper, en penna och ett sudd på varje bord. Jag samlade sedan in lapparna. När tiden var slut bröt jag, bad eleverna göra high five och säga bra jobbat, städa undan och sätta sig på samma platser de satt på under test 1. De fick nu ett nytt papper. Här nedan syns några av elevernas framsteg: Utvecklingspunkter: Då detta var första gången vi arbetade så här och vi hade kort om tid är det några saker jag ska förändra till nästa gång, vilka nog är lättare att göra med äldre elever på en gång. Basgrupper i åk 2: Läsning I "Allmänt"
Ordsamlare
”Mamma, vad betyder grandios?” ”Varför sa du lika som bär?” Pappa, varför var det nära ögat?” ”Vad är sekatör?” Fyraåringen hemma är nyfiken och frågar, funderar och kommenterar. Ingenting vi säger lämnas obesvarat, och förmågan att förklara orden på ett tydligt sätt prövas. Hos skolbarn är det inte så ovanligt att bristen på ord gör att inlärningen påverkas negativt, både i form av bristande språkförståelse och läsförståelse, men också i form av svårigheter med att själv uttrycka och redogöra för sina kunskaper. Jag kommer alltid att minnas Hanna, Jonathan, Ebba, Vilda, Jakob, Amir och alla de andra eleverna. Ebba tyckte om musikgruppen Kent. Jonathan och jag kom överens om att han alltid skulle skriva ner svåra ord han hörde i ett anteckningsblock, och prata med mamma och pappa om orden på kvällen. Jakob blev en fena på att bildgoogla och slå i ordböcker. Varje elev fick, eller skaffade sig, en mängd strategier. Ord är coola.
Aktivera eleverna som lärresurser för varandra | Kooperativt Lärande
Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt? Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? I veckan har vi introducerat bråk. Jag förklarade att de snart skulle få arbeta i grupper om 4, två lärpar tillsammans. Innan jag gav instruktionerna till uppgiften skulle de få hitta sina grupper och gruppbord. Eleverna började genast fundera och prata med varandra. På borden finns allting ni behöver. Jag gav sedan instruktionen till själva uppgiften. Kom ihåg: hjälp varandra, ni är inte klara förrän alla är klara, ta det lugnt med materialet och prata lugnt med varandra. Eleverna delade upp materialet mellan sig och började arbeta. Det här är vad jag såg. En grupp gjorde ett steg i taget och väntade in varandra för att sedan gå vidare tillsammans.Eleverna frågade varandra: Vad skulle vi göra nu? Efter en stund ropade jag Stopp! I "Allmänt"
