DE DEM DET. Grammatik. Digitala spåret - Länkar för SFI - Svenska för invandrare - Språkövningar och grammatik. Svenska Dagbladet. Stor eller liten bokstav?
Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet. Grammatikbolaget: Något nytt - subjekt och predikat.
Digitala spåret - Länkar för SFI - Svenska för invandrare - Språkövningar och grammatik. Att läsa, skriva och kommunicera bättre. Grammatik i Svenska 2. Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut.
Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades?
Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? – utgående från en egen text. Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 ”Korsordet” jag använde var ett sk ”skärmkorsord”, något man enkelt tillverkar själv via webben. Lektion 3. Charlottas klassrum. Grammatiklaboration: svårt, men upplysande. Inspirerad av de grammatikområden Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin har presenterat i sina bloggar, har jag sjösatt en språklaboration i min Svenska 2-grupp på BA- och EE programmen.
Killarna har nu påbörjat arbetet med att undersöka sina egna texter språkligt, för att se hur de kan göra sitt skriftspråk mer formellt och sakligt. De flesta har utgått från en argumenterande text de skrev i höstas, någon har valt en litteraturuppgift eller en faktatext i historia. De har formulerat frågeställningar i stil med:Varierar jag meningslängden? Varierar jag mina fundament och bisatsinledare? Bygger jag ut mina nominalfraser? "Jag har varierat mig ganska mycket faktiskt. I början av detta arbetsområde var jag orolig för om arbetssättet skulle ge eleverna tillräckligt, om de skulle förstå upplägget eller om det skulle kännas meningsfullt. Här är en presentation med mål och slutuppgift. Vad är attribut? Hur använder man dem?
"Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord. Det var en liten, söt flicka! Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Till detta ord kan man lägga hjälpande eller beskrivande ord. Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen. Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel. Språkpolisiära insatser. ...Dagens språkpolisiära insats blir ganska snäv.
Eller, vad den tar utgångspunkt i är i alla fall ganska snävt. Språkpolisen bevittnade nämligen användandet av ordet "artefakt" om ett naturligt existerande föremål (närmare bestämt var det någon som kallade stjärnor, såna man ser på himlen, för vackra artefakter). Nu är det förvisso så att somliga artefakter (till exempel satelliter) kan förväxlas med stjärnor (men om man tittar en stund brukar man se att de förra rör på sig, så förvirringen brukar inte vara så långvarig), men stjärnor som faktiskt är stjärnor är inga artefakter. Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du.
De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Institutet för de inhemska språken. Reuters ruta 12/12 1986 I Hbl 24.11 står att läsa: ”...betalningssättet i Kinahandeln är...”
I ÅU står det (enl. Dagens diskussion i Hbl 23.11): ”...som under Sverige-besöket...” Den 21 november skriver Hbl i en rubrik: ”Fem månader kvar till Hbl:s Hollands-resa”. Nu undrar jag: är det korrekt att använda versal i dessa ord – Kinahandeln, Sverigebesöket, Hollandsresa – då de står inne i en mening. I finlandssvenska tidningar har jag märkt en vacklande praxis i fall som dessa, en del skriver motsvarande ord med liten begynnelsebokstav.
Gällande skrivregler för svenskan ger ganska klara besked för användning av stor respektive liten bokstav i sammansättningar som innehåller egennamn, men visar samtidigt att det finns gränsfall. I sammansatta substantiv eller adjektiv med ett egennamn som förled kan både stor och liten begynnelsebokstav förekomma, men enligt bestämda regler. De exempel som frågaren nämner är klart sådana där stor bokstav bör användas. Charlottas klassrum. Grammatik - Ordklasser och fraser - Google Slides. Grammatik - Satsdelar - Google Slides. PM-uppgift om de, dem och dom. Efter att en ny debatt blossat upp under hösten 2016 har vissa källor till uppgiften bytts ut.
Plötsligt händer det! Svenska 3: Skriv ett pm om språk i förändring Språk förändras ständigt. Talspråket förändras oftast snabbare än skriftspråket, och när skillnaden blir stor uppstår det en spänning. Ett tecken på denna spänning är att allt fler skriver ”fel”, dvs de skriver som de talar. Uppgift Skriv ett utredande pm utifrån minst tre av källorna förutom läroboken. Presentera din frågeställning. Källor. Språket. Språkets byggstenar.