”Tydliggöra mål och kriterier för framgång” KvUtiS. Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke.
De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte. – Anders Jönsson vid Malmö högskola, ur artikel Tydlighet med målen en balansgång, Skolverket.se Moment A - individuell förberedelse I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Läs Skolverkets – Tydlighet med målen en balansgång Moment B - kollegialt arbete Diskussion På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Planera Under en egen lektion ska ni göra noteringar.
Moment C - aktivitet. Tydliggör mål och kunskapskrav med hjälp av IT. För min – och kanske din – skull kommer jag att i ett par blogginlägg att sammanfatta hur man kan använda IT för att stötta arbetet med formativ bedömning.
Jag baserar mina sammanfattningar på GR Utbildnings webbplats Bedömning för lärande och Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande”. I skolan är det viktigt att visualisera helheten, eleverna behöver ha målet i sikte för att förstå vad skolan går ut på. Om man inte vet var man är på väg känns resan meningslös. Det är också viktigt att fokusera på lärandemål snarare än prestationsmål eftersom detta utvecklar en inre drivkraft till lärande hos eleven som också kan förstå att även motgångar är en del av lärandeprocessen.
Arbeta med bedömningsanvisningar Till de nationella proven följer det med bedömningsanvisningar som är en mycket värdefull källa till kunskap, även för eleverna. Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion. ”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig.
Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkt för lärandet. När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det, samt känner till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter. Bedömning för lärande - Tydliggöra kunskapskrav och synliggöra lärandet. Bedömning - Tydliggöra kunskapskrav och självbedömning. Flippa pedagogiska planeringar. I början av året fick jag inspiration att förändra presentationen av de pedagogiska planeringarna.
Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är så oehört lätt att sväva iväg och upptäcka att när bedömningen ska göras är det nästan omöjligt. Bedömning för lärande i praktiken. På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över.
Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Det är viktigt att eleverna förstår varför de är i skolan och vad de förväntas kunna, säger skolans rektor Henrik Almér. Det är utvecklingsenhetens rekommendation att rektorn engagerar sig i processen om BFL verkligen ska få fäste och bli ett förhållningssätt på skolan. Delar målen för undervisningen Filmar undervisningen Camilla fördelar ordet Sofia får ordet. Christian Lundahl - 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov. Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås. Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa.
Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling. Provfri matematik – bedömning i praktiken. Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget.
Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”
Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet. Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text.
En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza.