Lyssna till en språkets källa Den första svenska lagtexten, Västgötalagen, har kommit i ny utgåva. Översättaren och författaren Erik Andersson njuter av karga ord och lakoniska formuleringar. Med lagarna börjar den svenska litteraturen, och först bland dessa var Västgötalagen på 1220-talet. Det är så tidigt att det knappt fanns ett Sverige och knappt något svenskt språk heller: det är just från Västgötalagen som fornsvenskan räknar sin början. I denna arla ordgryning tycks det som om västgötarna besinnade allvaret i sitt företag. Eskil var visserligen östgöte, av Bjälboätten, brorson till Birger Brosa och äldre bror till Birger jarl, men han hade stora egendomar i Västergötland och var bosatt i Long strax norr om Vara. Oc innurlika spurdhi oc letadhi han all Lums lagh. Detta storverk i ord har givits ut flera gånger tidigare, både i faksimil och i översättning till såväl svenska som andra språk. Föreningen för Västgötalitteratur har gått att reparera detta, och de har gjort det med allt nit.
Fantastiska förnamn åt folket! Efter ett uppmärksammat beslut i Regeringsrätten godkänns nu fler förnamn än tidigare. Annat var det i begynnelsen, då barnen gavs namn som Holmger, Åfast, Siglög och Torborg. Allt lunkade på, och namnen förblev enkla genom seklerna, även om modet skiftade och vi fick namn som Margareta, Erik, Johan och Karin. Så kom 1800-talet och alla fördämningar brast. Axel Bernhard Conrad. Dagobert Edvin Frithiof. Gustaf Harald Julius. Knut Leonhard Matildus. Nelly Olivia Paulina. Qwelia Rosalia Sophia. Therecia Urania Wilhelmina. Xecia Yrsa Zefonia. Åbertha Ägir Östgötha. Nio barn och ett helt alfabet. Vad fick sjötullvaktmästaren Per August Conrad Carlstedt och hans hustru Maria Christina Thulin att döpa sina barn på detta sätt under 1850- och 60-talen? Paret i helsingborg var ovanligt konsekvent, men långt ifrån ensamt om att hitta på nya namn till sina barn. Tidigare hade man gett sina barn ett enda förnamn. Modet med flera dopnamn kom i slutet av 1700-talet från kontinenten. I sin bok Jag heter Serudia.
The Tree of Languages Illustrated in a Big, Beautiful Infographic Click image, then click again, to enlarge Call it counterintuitive clickbait if you must, but Forbes' Pascal-Emmanuel Gobry made an intriguing argument when he granted the title of "Language of the Future" to French, of all tongues. "French isn’t mostly spoken by French people and hasn’t been for a long time now," he admits," but "the language is growing fast, and growing in the fastest-growing areas of the world, particularly sub-Saharan Africa. The latest projection is that French will be spoken by 750 million people by 2050. One study "even suggests that by that time, French could be the most-spoken language in the world, ahead of English and even Mandarin." I don't know about you, but I can never believe in any wave of the future without a traceable past. "When linguists talk about the historical relationship between languages, they use a tree metaphor," writes Mental Floss' Arika Okrent. Would you like to support the mission of Open Culture? via Mental Floss Related Content:
Anders Piltz: Språkmakt blir maktspråk Ord har inga orubbliga betydelser. De laddas med den innebörd vi ger dem när vi använder dem. Ibland måste nya ord uppfinnas för nya ting och tankar. Språket speglar världen men formar den också. Varje samhälle skapar värdeord för sådant som anses eftersträvansvärt och sådant som bör bekämpas. Våra egna honnörsord som folkhem, solidaritet, likavärde, feminism och demokrati är begrepp som vill uppamma och upprätthålla värderingar. Ord kan som sagt laddas om. Den som har den politiska makten har också makten över språket. Ord kan döda och ge liv. Språket formar verkligheten. Originalhandskriften - Uppsala universitetsbibliotek - Uppsala universitet Codex argenteus, eller "Silverbibeln" i Uppsala universitetsbibliotek, är den mest omfattande texten på gotiska som överlevt till våra dagar.Lyssna på Fader vår på gotiska Codex argenteus innehåller kvarlevorna av en praktfull evangeliebok, ett evangeliarium, som skrevs på tidigt 500-tal i Norditalien, förmodligen i Ravenna och förmodligen för den ostrogotiske konungen Theoderik den store. Texten utgör en del av Wulfilas översättning av bibeln från grekiska till gotiska på 300-talet. Glimtar från Theoderiks Ravenna, där Codex argenteus troligen blev skriven Codex argenteus är skriven med silver- och guldbläck på mycket tunt pergament av hög kvalitet. Kolonner och valvbågar i Theoderik den stores palatskyrka och i Codex argenteus. Silverbibeln var känd på 1500-talet då den fanns i ett benediktinkloster i Werden vid Ruhr. Silverbibeln bestod från början av åtminstone 336 blad. Det har givits ut flera editioner av Codex argenteus text. lyssna på fader vår på gotiska Mer om silverbibeln
”Hen”-kulturer är inte mer jämställda | Mikael Parkvall Det finns inget påvisbart kulturellt samband mellan pronomen som ”hen” och jämställdhet. Inte heller finns det några belägg för motståndarnas argument om problem med diffus könsidentitet i en ”hen”-kultur. I kölvattnet av publiceringen härommånaden av barnboken ”Kivi och monsterhund” har diskussionen blossat upp om det könsneutrala pronominet hen. I andra språk har liknande lanseringsförsök gjorts, och det äldsta belagda i engelskan är från 1884. Vad är det då striden står om? Som så många gånger förr är det vetenskapliga stödet ganska bräckligt. Men medan hypotesen var populär bland fackfolk i mitten av det förra århundradet, och trots att den (i modererad form) upplevt några smärre renässanser, är lingvister i allmänhet skeptiska till sådana kopplingar mellan språket och tanken. Ett möjligt sätt att testa sambandet skulle kunna vara att undersöka jämställdheten i kulturer med könsneutrala pronomen. Stäng KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen
How Languages Evolved Bonjour! Namastē! Hyālō! However you say “hello,” it might surprise you to learn that over 400 Indo-European languages may have come from one single language spoken mainly in ancient Anatolia, which is now modern-day Turkey. Indo-European languages are a specific language group of over 400 languages, including Spanish, German, Hindi, Portuguese and Urdu. Created by the Business Insider Science team, the video animation below shows how languages could have spread from modern-day Turkey to Europe and Asia via the growth of farming, eventually evolving and becoming the languages we hear today. A 2012 study published in Science, led by evolutionary biologist Quentin Atkinson from University of Auckland, New Zealand, was the basis of the animated map. Check out the animation in the video below to see how we could all be essentially speaking the same language. Read this next: Experiment Provides Further Evidence That Reality Doesn't Exist Until We Measure It
Revolutionerande enkel svenska För trehundra år sedan, den 29 augusti 1708, kom en liten pojke till världen i prästgården i halländska Vinberg. Fadern Jonas Dalin, var kyrkoherde, och i både mammans och pappans släkter fanns gott om präster, och ingen hade väl blivit förvånad om även Olof, som gossen döptes till, hade valt den yrkesbanan. Men nu ville det sig annorlunda. I stället blev Olof von Dalin – med dagens titulaturer – journalist, språkkonsult och ståuppkomiker. - Hans storhet ligger i att han bryter mot barockens överdåd och lärdomsspråk. För att lyckas med detta konststycke var Dalin tvungen att göra både en social och en språklig resa, och den första anhalten var prästgården i Vinberg. Böckman såg till att barnen fick undervisning i hemmet, och 1721 skickade han den trettonårige Olof och hans bror Johan till Lund, där de studerade vidare vid universitetet. En som tog sig an den unge Dalin i Lund var filosofen Andreas Rydelius. Språksituationen i Sverige var minst sagt splittrad på den här tiden.
Tips för att visa arvord Hon vill knäcka en av ”vetenskapens största olösta gåtor” De indoeuropeiska språken kan spåras tillbaka till 5 000 år sedan. Nu har arkeologer, språkforskare, genetiker och religionshistoriker gått samman för att försöka få ett svar på en av vetenskapens största olösta gåtor. – Om vi någonsin ska kunna knyta det här språket till en specifik tid och plats behöver vi varandra och det är därför som vi nu har gått samman från olika forskningsfält, säger Jenny Larsson som är ledare för forskningsprojektet LAMP, Languages and Myths of Prehistory. Ungefär hälften av jordens befolkning talar i dag ett indoeuropeiskt språk. Men det finns ingen exakt kunskap om hur dessa språk spreds och kom till. Med ny DNA-teknik har nya dörrar öppnats och nu hoppas man kunna lösa gåtan. – Det är lite av en jakt att försöka hitta spår av de människor som en gång talade språket, säger Jenny Larsson. En del av det förhistoriska ordförrådet kan vi faktiskt känna igen i dagens ord och fraser. I videon får du höra hur det kan ha låtit när man pratade väder för 5000 år sedan.