Helhetstänk med tematiskt arbetssätt och språk i matematiken - Pedagog Skåne Nordväst På Drottninghögs skola träffar jag en förmiddag Susanne Jönsson som är matematiklärare i arbetslaget för årskurs 2. Mitt emellan två klassrum sitter vi bland tusenfotingar, chromebooks och äppeltryck och pratar om helhetstänk, 2:2 och genrepedagogik. Susanne berättar att de arbetar med genrepedagogik genom att de arbetar med olika genrer i det svenska språket, som beskrivande, instruerande och argumenterande texter. Den återberättande texten och den narrativa. – Vi bygger arbetet på en upplevelse, säger Susanne och berättar vidare att det kan handla om en film, ett studiebesök, om att bygga eller undersöka någonting.
C är det nya godkänt? Det finns många svårigheter med kunskapsbedömning. En del av dem är av ren praktisk natur (som tidsbrist), en del är sådant som man behöver träna sig för att bli bra på (som att skapa bra uppgifter), och en del kräver att man har bra kunskaper om styrdokument (som vad som ska bedömas). Och så finns det svårigheter som verkar olösliga. Ett problem med kunskapsbedömning som följt med mig från de första kurserna jag undervisade är hur man ska behandla kunskap som (endast) uppvisas tidigt i kursen.
Sannolikhetslära - en möjlighet till praktiska övningar - Nicklas Mörk Nu i slutet av terminen arbetar jag med området sannolikhet och statistik i både åk 7 och 8. Det som är särskilt bra med innehållet är att det går att genomföra en hel del praktiska och laborativa moment som berör begrepp, metoder och olika uttrycksformer inom området. Det passar speciellt nu i slutet av terminen när eleverna, helt förståeligt, är ganska trötta. I åk 7 fokuserar jag på att eleverna ska kunna rita, avläsa och tolka tabeller och diagram av olika slag samt vara säkra på olika läges- /spridningsmått. Här handlar det till stor del om att lära eleverna att behandla data på olika sätt men också grundläggande källkritik.
Vinna mark För 2-4 spelare Ni behöver 2 tärningar, rutigt papper och pennor i olika färger (överstrykningspennor är bra!) Förbered spelet genom att rita upp en spelplan på det rutiga papperet. En lagom storlek är en rektangel som är 20 x 15 rutor stor. Ju fler spelare desto större spelplan. Alla linjer behöver inte fyllas i, det räcker att göra en ram.
Effektiv matematikundervisning – Om man börjar matematiklektionen med att berätta, så här gör man, det här är lösningen, då har man så att säga förstört lärandetillfället för eleven. Det är egentligen inte så stora saker som måste till men läraren måste ändra lite i sin inställning kring hur eleverna lär sig, säger Yvonne Liljekvist som är lektor i matematikdidaktik och lärarutbildare vid Karlstad universitet. I våras disputerade hon med avhandlingen ”Lärande i matematik – om resonemang och matematikuppgifters egenskaper”. Skolvärlden ringde upp henne för att ta reda på mer om hur bra matematikundervisning kan se ut.
Ensam- par – alla Igår var det dags att repetera och redovisa areaarbetet. Eftersom det varit lov emellan arbetet och redovisningen fick vi chans att först komma ihåg innan de skulle berätta om begreppet area. Först mindes vi tillsammans vad vi gjort: Texten Kvadrater 10×10 Kvadratmetern Geometriarbetet forsätter med stort engagemang Eleverna i mina två fyror är nu mitt uppe i arbetet med geometri enligt följande planering som jag tidigare berättat om: Engagemanget är fortfarande stort och det bästa är att uppgifterna verkligen utmanar alla elever på deras nivå. De som tycker att det är svårt väljer lite enklare figurer att beskriva och jämföra. De som vill utmana sig väljer lite svårare och de beskriver också mer noggrant och exakt.
Lära genom misstag och missuppfattningar - Nicklas Mörk I åk 8 arbetade jag för någon vecka sedan med området potenser. I ett blogginlägg av Andrew Stadel från 2013 stötte jag på en intressant lektionsidé som jag bestämde mig att använda mig av. Själva idén är egentligen inte avancerad alls och kanske inte heller kan betraktas som något revolutionerande men min upplevelse är att begrepp/innehåll hamnade i fokus, att alla elever i klassen kunde ta sig an uppgiften på olika sätt och att elevernas olika missuppfattningar kunde lyftas upp till ytan och utredas gemensamt.