Det digitala läsandet | Pedagog Östersund Läsförståelse av komplexa, digitala texter kräver speciella förmågor som kan främjas av datorspelande. Det visar Maria Rasmusson i sin avhandling i pedagogik. Samtidig påpekar hon att den traditionella, övergripande läsförståelsen aldrig får glömmas bort. Digital läsning ökar i samhället och i skolan. En stor del av svenska ungdomars läsning sker idag i datorer surfplattor och i mobiltelefoner. Texterna de möter på skärmarna är både traditionella och av mer komplexa slag med bilder, hyperlänkar och animationer. Maria Rasmusson, doktor i pedagogik vid Mittuniversitetet, har undersökt hur läsförståelse av digitala texter skiljer sig från läsförståelse av tryckta texter. Papperets betydelse I en studie jämfördes elevresultat från ett traditionellt läsförståelsetest som samma elever gjorde på papper respektive dator. – Generellt är det så att om man får sjunka in i en tryckt text, så blir förståelsen bättre. Den digitala faktorn Likvärdighet Text: Mi Edvinsson Läs Maria Rasmussons avhandling
Being a Better Online Reader Soon after Maryanne Wolf published “Proust and the Squid,” a history of the science and the development of the reading brain from antiquity to the twenty-first century, she began to receive letters from readers. Hundreds of them. While the backgrounds of the writers varied, a theme began to emerge: the more reading moved online, the less students seemed to understand. There were the architects who wrote to her about students who relied so heavily on ready digital information that they were unprepared to address basic problems onsite. Certainly, as we turn to online reading, the physiology of the reading process itself shifts; we don’t read the same way online as we do on paper. The screen, for one, seems to encourage more skimming behavior: when we scroll, we tend to read more quickly (and less deeply) than when we move sequentially from page to page. The online world, too, tends to exhaust our resources more quickly than the page. Wolf’s concerns go far beyond simple comprehension.
Digital läsning | Strategier för lärande I svenska, precis som i många andra kurser på gymnasiet, förväntas elever att söka upp, använda och förhålla sig till källor av olika slag. Personligen anser jag att just arbetet med källor är en kritisk punkt i undervisningen, då elever utan goda strategier i hur en sådan sök- och användningsprocess kan gå till, riskerar att falla mellan stolarna. Här kan jag se med kritiska ögon på min tidigare undervisning där jag lämnat eleverna med för stort ansvar i att både hitta, värdera och använda källor själv, och detta är något som jag hela tiden försöker att utveckla. Astrid Roe ägnar ett avsnitt i sin bok Läsdidaktik åt den digitala läsningen, och trycker på följande: ”Internet erbjuder texter om det mesta och utgör ett värdefullt komplement till undervisningen i alla ämnen” och ”goda lässtrategier fungerar lika bra på digitala texter som på pappersbaserade texter. I Svenska 3-gruppen arbetade vi i början av lektionen tillsammans efter följande struktur: Åsa
Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right. Frank Schembari loves books — printed books. He loves how they smell. He loves scribbling in the margins, underlining interesting sentences, folding a page corner to mark his place. Schembari is not a retiree who sips tea at Politics and Prose or some other bookstore. He is 20, a junior at American University, and paging through a thick history of Israel between classes, he is evidence of a peculiar irony of the Internet age: Digital natives prefer reading in print. “I like the feeling of it,” Schembari said, reading under natural light in a campus atrium, his smartphone next to him. Textbook makers, bookstore owners and college student surveys all say millennials still strongly prefer print for pleasure and learning, a bias that surprises reading experts given the same group’s proclivity to consume most other content digitally. “These are people who aren’t supposed to remember what it’s like to even smell books,” said Naomi S. “I don’t absorb as much,” one student told Baron.
Going Digital: Using e-Book Readers to Enhance the Reading Experience ReadWriteThink couldn't publish all of this great content without literacy experts to write and review for us. If you've got lessons plans, videos, activities, or other ideas you'd like to contribute, we'd love to hear from you. More Find the latest in professional publications, learn new techniques and strategies, and find out how you can connect with other literacy professionals. More Teacher Resources by Grade Your students can save their work with Student Interactives. More Home › Classroom Resources › Lesson Plans Lesson Plan Overview Featured Resources From Theory to Practice Digital readers, or e-book readers, are devices that can host hundreds of electronic books. back to top Digital Reader Tools and Features Anecdotal Record: Teachers use this form to record students’ use of tools and features on a digital reader. Larson, L.C. (2010). Larson, L.C. (2009). e-Reading and e-Responding: New Tools for the Next Generation of Readers.
Why Reading On A Screen Is Bad For Critical Thinking | Naomi S. Baron "Think fast!" As kids, that's what we used to say at school recess when tossing the ball around. Is "Think fast!" what we're now saying when we read? Historically, thinking and reading have gone hand-in-hand. Eric Havelock argued years back that development of alphabetic writing in Greece enabled a level of analysis not earlier possible. Today there's much talk about what goes by the lofty name "critical thinking." However you dice it, we want young people to delve into materials with a mindset prepared to take a reasoned, objective stand rather than memorizing or shooting opinions from the hip. You have to be Rip Van Winkle not to be part of the migration from words in print to words onscreen. But when reading long, serious text on digital screens, do we think critically? Like all technologies, print books and digital screens come with their own affordances, that is, things they're particularly well suited to do. Which brings us to thinking fast and critical thinking. Naomi S.
Läsning på papper ökar förståelsen - Kultur & Nöje Läsa på papper eller i datorn? För en webbhängande tonåring är valet inte svårt. Men sanningen är att digitalläsning ger sämre läsförståelse. – Jag blev överraskad, säger Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik. I dag sker en stor del av ungdomars läsande på internet och kombinationen av text, bild, ljud och länkar gör att det ställs delvis andra krav på läsaren än när det gäller traditionellt tryckta texter. I avhandlingen, som bygger på fyra delstudier med bland annat data från PISA-undersökningen och egna studier av 230 åttonde- och niondeklassare, visar Maria Rasmusson hur eleverna hade något lättare att sammanställa och dra slutsatser när informationen fanns på papper än på skärm. I en av delstudierna fick eleverna göra exakt samma läsförståelsetest på dator och på skärm och klarade testet på papper något bättre än på dator. Hon menar att resultatet tyder på att läsning på skärm med till exempel skrollande kräver mer av läsaren än man tror. Men det stötte också till andra problem.
Emanuel Karlsten: Jag läser tidningen i mobilen – okej? Måste du sitta med telefonen?” Det var häromdagen och vi sitter i soffan när det plötsligt frågas från andra sidan. Jag tittar upp. Hon sitter med en kopp te och ett magasin i knät. Kvällen gick vidare, men händelsen skavde. Jag är pappaledig just nu, vilket är en ständig källa till dåligt samvete för att inte göra tillräckligt. Då satt vi på golvet i dotterns rum. Jag reagerade på det där, började jämföra med andra situationer och såg plötsligt ett digitalt stigma löpa som en röd tråd genom min vardag. När jag är på möte och plockar upp min smartphone för att anteckna känner jag alltid hur jag genomborras av blickar runt bordet. ”Ska han sms:a nu? Jag antar att känslan härstammar från samma inre röst som ger dåligt samvete för att man tittar på film inne när det är fint väder ute. Allt det där kan väl vara sant. Vi kanske behöver göra upp med en kultur som stigmatiserar vissa sätt att läsa, viss kommunikation.
Att läsa nu och då | Fröken Bagares funderingar Det raljeras med jämna mellanrum över att skolan drabbas av frälsningsmetoder som ska rädda skolresultaten och varje tid har sin egen frälsningsmetod. 90-talets experimentskola brukar beskyllas för att oförsiktigt anammat nya metoder. Men faktum är att många av metoderna som lanserades då bekräftas av de stora forskarna Fullan, Timperly och Hattie. Problemet på 90-talet ligger snarare i kombinationen av en oreglerad skola med färre undervisningstimmar och osäker ekonomi. Därför lämnades barnen ensamma med allt färre lärarledda lektioner. Det finns de som proklamerar en tillbakagång till en skola från förr där eleverna klarade av att tolka mer komplicerade texter och kunde recitera de stora diktarna utantill. Jag tror att bristen på helhetsgrepp om skolorganisationen och den riktning den bör ta gör att vi stället för att låta olika kompetenser samverka istället skapar en polarisering i skoldebatten. I en lärobok om dikttolkning från 50-talet beskrivs tolkningen i detalj. Like this:
Vilka förmågor är viktiga för digital läsförståelse? Medielandskapet förändras snabbt i en digital riktning och läsning på skärm blir en allt större och viktigare del av det dagliga läsandet. Vad innebär det för kraven på läsförståelse? Är traditionella läsfärdigheter och -förmågor tillräckliga, eller behöver vi utveckla nya för att verkligen dra nytta av de nya medier som växer fram på nätet? Avhandlingen, som består av fyra delstudier, strävar efter att besvara fyra övergripande forskningsfrågor: Skiljer sig elevers prestation på ett läsförståelsetest på papper respektive skärm? Den första delstudien visar att eleverna presterar något bättre när läsförståelsetestet genomförs på papper. Läsningen blir helt enkelt annorlunda när datorn ersätter pappret som strukturerande resurs. I den andra delstudien används data från de svenska elever som genomförde det digitala läsförståelsetestet i PISA 2009. I den fjärde delstudien identifierar Maria Rasmusson fem kategorier av färdigheter och förmågor som är viktiga för den digitala läsförståelsen:
Nya förmågor krävs för digital läsning Läsförståelsen av digitala texter skiljer sig från traditionella tryckta texter. En kombination av text, bilder, ljud och länkar ställer delvis andra krav på läsaren. Det visar en ny avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet som också visar att datorspelande kan främja digital läsning. Idag sker en stor del av ungdomars läsande på internet. Speciella förmågor och kompetenser krävs för läsförståelse av digitala texterI en av avhandlingens delstudier, med data ur PISA-undersökningen, visade resultaten att ett digitalt läsförståelsetest krävde delvis andra förmågor än ett traditionellt läsförståelsetest. – Könsskillnaden kunde förklaras av den mertid som pojkarna använde till datorspelande. Förståelsen påverkas av sammanhanget som texterna presenteras iNär eleverna i en annan av avhandlingens delstudier fick göra exakt samma läsförståelsetest på papper och på dator så klarade de testet på papper något bättre än på dator.
Elever som kan läsa i bok och på skärm Fokus på undervisningens mål och syfte Frida Monsén, foto: Christina Fischer Godin Fjällenskolan är en F-9-skola där alla lärare och elever i årskurs 4 till 9 har varsin dator sedan 2011. De yngre eleverna har ipads och de äldre har laptops. Här arbetar Frida Monsén som digital utvecklingsledare. Det innebär att hon är involverad i allt som rör det pedagogiska arbetet med att internet och digitala medier ska bli en del i den dagliga undervisningen. − Det är hög tid att vi slutar fokusera på tekniken. I Järfälla kommun är det en uttalad ambition att alla skolor ska utveckla undervisningen i en digital riktning. Digital läsförståelse som samlande begrepp − Själva grunden ligger i att kunna söka, värdera, skapa och dela information, och att ha en grundläggande förståelse för hur nätet och de digitala medierna fungerar. Digital läsförståelse är ett ganska nytt område inom pedagogisk forskning och praktik, men det blir allt viktigare efterhand som läsning och kommunikation via skärm tar över.
Läsa på internet kräver speciella förmågor – Läsförståelse av digitala texter har unika aspekter jämfört med läsförståelse av traditionella texter. Det handlar om multimodal läsförmåga, som till exempel att förstå symboler, tecken och kunna hantera kombinationer av text; en förmåga att navigera för att kunna hitta information; att kunna hantera och tolka information källkritiskt samt mer generella IT-förmågor som att hantera datorn, veta hur en webbläsare fungerar, men även om traditionell läsförmåga som att skriva, stava och förstå pappersbaserade texter, säger Maria Rasmusson. Digital läsning i relation till annat Syftet med Maria Rasmussons studie var att dels undersöka och beskriva läsförståelse av digitala texter i sig, i relation till läsförståelse av traditionella texter och dels göra det utifrån bland annat könsskillnader, datorspelande och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. – Som universitetslärare på lärarutbildningen har jag delvis arbetat med hur digitala redskap kan användas i undervisningen. Övriga referenser:
An Update to the Upgraded KWL for the 21st Century In 2011, I wrote a blog post, titled Upgrade your KWL Chart to the 21st Century. It described how I learned about a new version of the traditional KWL (What do I Know, What do I Want to know and what have I Learned) via Chic Foote as it snuck in an “H“(How will I find out). That “H” seemed to make the increased importance of the information literacy visible. I ended up on Maggie Hos-McGrane’s blog, which, according to John Barell’s book Why are School Buses always Yellow?, added yet two other abbreviations (“A“- What action will I take and “Q“-What further Questions do I have?) Interested in learning even more about Upgrading the KWL chart to the 21st Century? The blog post included the visual chart below, which seemed to have made it the most popular blog post searched for and shared on Langwitches of all times. I have also used the KWHLAQ chart as one framework to promote Reflection as Part of the Learning Process, Not as an Add-on. What do you think?