Tryckta texter ger bättre läsförståelse. Det blir i det här sammanhanget intressant att fundera över om det kan vara någon skillnad på läsförståelse mellan digitalt format och pappersformat?
Tryckta texter ger bättre läsförståelse. 0ce3d5e75744de3d0ddacfaf6861fe928b9e. Literacy Today - teacher inspired Secondary ELA resources. The Future of Literacy. I always knew that I would find my calling among books.
From my childhood bicycle trips straight across town to fill up a bag at the local library, to the constant book in my hands asking for my attention, the nights spent reading under the covers after my lights should have been out. Books seem like they have always been a constant in my journey and now, as a literacy teacher, I feel like I have come home. Right now is an exciting time to be doing anything with reading and writing.
Testa hur snabbt du kan läsa. Tryckta böcker och tidningar, läsplattor, datorer, smarta mobiltelefoner och e-böcker – aldrig tidigare har det funnits så många olika sätt att läsa på.
För att kunna ta del av all information och alla berättelser vill många människor ”speeda” upp sin läsning. En del betalar stora summor för att lära sig bli snabbläsare. Digital läsförståelse på mellanstadiet – med jultema. Ni som följer min blogg vet att jag brinner för att fördjupa elevernas kompetens när det gäller att ta sig ut på internet.
Ff2017 nyhetsvarderaren lararhandledning. The Reading Brain in the Digital Age: The Science of Paper versus Screens. In a viral YouTube video from October 2011 a one-year-old girl sweeps her fingers across an iPad's touchscreen, shuffling groups of icons.
In the following scenes she appears to pinch, swipe and prod the pages of paper magazines as though they too were screens. When nothing happens, she pushes against her leg, confirming that her finger works just fine—or so a title card would have us believe. Gästblogg Frida Monsén: Det digitala läsandet - möjligheter och utmaningar 2016-02-03. Idag skriver Frida Monsén på vår gästblogg om digital läsning.
Frida arbetar på Rektorsakademien Utveckling med att utveckla det innovativa lärandet. Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. Högskolan Väst - Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år. Det här forskningsprojektet handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år.
I dagens medietäta samhälle gestaltas information inte bara genom skriven text, utan även genom rörlig bild, ljud och andra uttrycksformer i samma digitala format. Man talar om ett vidgat textbegrepp, där traditionell skriven text endast är en del av sättet att anteckna och förmedla. Ur skolans perspektiv innebär den snabba teknikutvecklingen delvis andra förutsättningar för elevers läs- och skrivlärande. Nya arenor för läsning och skrivande som bloggar, nätgemenskaper och wikis medför ett nytt sätt att tänka, handla och skapa mening och öppnar vägen till en omdefiniering av undervisning och lärande.
Vi saknar dock kunskap om vad en sådan omdefiniering innebär och hur den påverkar elevers kunskapsutveckling. Sätt digital läsning på schemat. Hur går det egentligen till när vi läser på internet?
Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Sätt digital läsning på schemat. Digital och traditionell läsning. Analys av olika elevgruppers läsning utifrån PISA 2009. Läsa på internet kräver speciella förmågor. – Läsförståelse av digitala texter har unika aspekter jämfört med läsförståelse av traditionella texter.
Det handlar om multimodal läsförmåga, som till exempel att förstå symboler, tecken och kunna hantera kombinationer av text; en förmåga att navigera för att kunna hitta information; att kunna hantera och tolka information källkritiskt samt mer generella IT-förmågor som att hantera datorn, veta hur en webbläsare fungerar, men även om traditionell läsförmåga som att skriva, stava och förstå pappersbaserade texter, säger Maria Rasmusson. Att vara källkritisk mot inlägg som delas på facebook. Förmågor: källkritik, samtala, lyssna Att göra: 1.
Gränslöst digitalt lärande. En anledning till att det verkar vara svårare att minnas texter man har läst digitalt, kan vara att vi använder fel teknik. När vi läser i böcker är vi vana att anteckna i marginalen eller på anteckningsblock, att stryka under eller att helt enkelt vika ett litet hundöra vid en viktig sida. Med låneböcker har jag använt post-it lappar av olika storlekar för att kunna anteckna och markera. En fördel av att själv vara studerande, är att jag ser vilka svårigheter jag själv möter och då lättare kan leva mig in i elevernas svårigheter. Why Reading On A Screen Is Bad For Critical Thinking "Think fast! " As kids, that's what we used to say at school recess when tossing the ball around. Is "Think fast! " what we're now saying when we read?
Building School-Based Student Digital Book Clubs. Going Digital: Using e-Book Readers to Enhance the Reading Experience. ReadWriteThink couldn't publish all of this great content without literacy experts to write and review for us. If you've got lessons plans, videos, activities, or other ideas you'd like to contribute, we'd love to hear from you. More Find the latest in professional publications, learn new techniques and strategies, and find out how you can connect with other literacy professionals. More Teacher Resources by Grade Your students can save their work with Student Interactives. An Update to the Upgraded KWL for the 21st Century. Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right. Frank Schembari loves books — printed books. He loves how they smell.
Vilka förmågor är viktiga för digital läsförståelse? Medielandskapet förändras snabbt i en digital riktning och läsning på skärm blir en allt större och viktigare del av det dagliga läsandet. Läsa på internet kräver mer än läsa på papper. Emanuel Karlsten: Jag läser tidningen i mobilen – okej? Måste du sitta med telefonen?” Det var häromdagen och vi sitter i soffan när det plötsligt frågas från andra sidan. Jag tittar upp. Hon sitter med en kopp te och ett magasin i knät. Nya förmågor krävs för digital läsning. Läsförståelsen av digitala texter skiljer sig från traditionella tryckta texter. En kombination av text, bilder, ljud och länkar ställer delvis andra krav på läsaren. Det visar en ny avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet som också visar att datorspelande kan främja digital läsning. Idag sker en stor del av ungdomars läsande på internet. Strategier för lärande. I svenska, precis som i många andra kurser på gymnasiet, förväntas elever att söka upp, använda och förhålla sig till källor av olika slag.
Personligen anser jag att just arbetet med källor är en kritisk punkt i undervisningen, då elever utan goda strategier i hur en sådan sök- och användningsprocess kan gå till, riskerar att falla mellan stolarna. Här kan jag se med kritiska ögon på min tidigare undervisning där jag lämnat eleverna med för stort ansvar i att både hitta, värdera och använda källor själv, och detta är något som jag hela tiden försöker att utveckla. Astrid Roe ägnar ett avsnitt i sin bok Läsdidaktik åt den digitala läsningen, och trycker på följande: ”Internet erbjuder texter om det mesta och utgör ett värdefullt komplement till undervisningen i alla ämnen” och ”goda lässtrategier fungerar lika bra på digitala texter som på pappersbaserade texter.
Det digitala läsandet. Läsförståelse av komplexa, digitala texter kräver speciella förmågor som kan främjas av datorspelande. Det visar Maria Rasmusson i sin avhandling i pedagogik. Samtidig påpekar hon att den traditionella, övergripande läsförståelsen aldrig får glömmas bort. Digital läsning ökar i samhället och i skolan. En stor del av svenska ungdomars läsning sker idag i datorer surfplattor och i mobiltelefoner. Läsning med digitala verktyg - Vad är egentligen läsning idag? Being a Better Online Reader. Soon after Maryanne Wolf published “Proust and the Squid,” a history of the science and the development of the reading brain from antiquity to the twenty-first century, she began to receive letters from readers.
Hundreds of them. Fröken Bagares funderingar. Det raljeras med jämna mellanrum över att skolan drabbas av frälsningsmetoder som ska rädda skolresultaten och varje tid har sin egen frälsningsmetod. 90-talets experimentskola brukar beskyllas för att oförsiktigt anammat nya metoder. Men faktum är att många av metoderna som lanserades då bekräftas av de stora forskarna Fullan, Timperly och Hattie. Problemet på 90-talet ligger snarare i kombinationen av en oreglerad skola med färre undervisningstimmar och osäker ekonomi. Därför lämnades barnen ensamma med allt färre lärarledda lektioner. Det finns de som proklamerar en tillbakagång till en skola från förr där eleverna klarade av att tolka mer komplicerade texter och kunde recitera de stora diktarna utantill.
Jag tror att bristen på helhetsgrepp om skolorganisationen och den riktning den bör ta gör att vi stället för att låta olika kompetenser samverka istället skapar en polarisering i skoldebatten. I en lärobok om dikttolkning från 50-talet beskrivs tolkningen i detalj. Like this: Läsning på papper ökar förståelsen - Kultur & Nöje. Elever som kan läsa i bok och på skärm. Teaching Kids Skills For Deep Reading on Digital Devices. Läskompetens i digital läsning. Everything Science Knows About Reading On Screens.
Läsa på internet kräver speciella förmågor. Sätt digital läsning på schemat. Det digitala läsandet. Läsning i en digital miljö. Digital läsförståelse: Ny analys av PISA-studien.