Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena | Förs... Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor: Vilken språknivå ligger mina elever på? Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. Begreppskort: Att diskutera:
Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang | Förstelärar... En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för. Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. BakgrundVi har under en period arbetat med temat “Allting börjar med solen” i biologi. StödstrukturFörst diskuterade vi i helklass vad ett resonemang var, när man gör detta och vad man har för nytta av att vara duktig på det. Nästa lektion inledde jag med att visa påhittade resonemang från elever i deras egen ålder. Fråga: “Varför tycker en del människor att vi bör äta mindre kött?” I diskussionen som följde var eleverna överens om att punkt 1 ville de kalla ett enkelt resonemang. Gemensam träning av välutvecklade resonemangEfter den inledande lektionen arbetade vi tillsammans på smartboarden. Att diskutera:
Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Skapa/använd kort med korta problem eller uppgifter. Strukturen kan användas i matematik vid problemlösning. Matematik: problemlösning med öppna svar där eleverna kan rita eller förklara lösningen. Svenska: rätta meningar med stavfel/innehållsfel. SO/NO: Beskriv begrepp eller skeenden. Struktur: Brainstorm Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA. I "Allmänt" Struktur: Sanningsjakten Om du vill få elever engagerade i undervisningen behövs ofta elevaktiviteter som gör att eleverna får en relation till undervisningen. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Struktur: Inspiratören
Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! Dela in eleverna i grupper om 3-4. Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.
Struktur: Se och lär – Kooperativt Lärande Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen. Du börjar med att förklara hela förfarandet för gruppen om det är första gången ni använder strukturen. Välj ut en förmåga du vill lära ut till gruppen.Definiera förmågan tillsammans och skapa ett T-kort (se nedan) där du fyller i kolumnen först i par eller tillsammans i helgruppen med exempelvis EPA vad elever GÖR när de utför förmågan effektivt. Exempel på förmågor att modella med Se och lär; Praktiska
Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande Struktur: Lyssna och skriv I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in. Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt. Dela in en text i 3-4 delar med 3-5 nyckelmeningar i varje avsnitt. Läraren läser del 1 av texten högt för hela klassen. Repetera fas 1-4 med de resterande textdelarna tills alla är lästa. Klassexempel Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen Att lära sig läsa är spännande både för elever och lärare. I "Allmänt" SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. Struktur: Runda bordet En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable.
Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå. Ett tips för att arbeta mer elevaktivt är att variera den vanliga handuppräckningen och använda sig av andra alternativ än det klassiska, just för att fler elever ska få möjlighet att svara och få sin röst hörd och göra aktiva val under lektioner. Att arbeta i grupper är något vi ofta använder oss av i undervisningen. Lycka till! Struktur: Inspireras
Struktur: Sekvenser – Kooperativt Lärande Ett sätt att strukturera ett ömsesidigt beroende mellan gruppmedlemmar och skapa positiva interaktionsmönster är att dela upp information i olika delar. Varje del av informationen ges då till olika elever så att de endast kan slutföra uppgiften genom att i en grupp kommunicera med varandra. Med hjälp av Struktur: Sekvenser ingår detta i själva uppgiften och eleverna kan bara lyckas med uppgiften om alla hjälps åt. Strukturen tränar grupper på att nå konsensus, att utvärdera framgångar och felaktigheter och att samarbeta. Strukturen går ut på att sätta sekvenskort i rätt ordning… men det finns en hake – Varje elev har ett eget kort och ingen annan kan se vad som finns på kortet förutom den som äger kortet. Du behöver först ha olika kortserie med ett sekvensinnehåll, en berättelse, information utifrån en tidslinje eller i ett sammanhang där det finns en naturlig ordning. Struktur: Kunskapsbanken I "Allmänt" Struktur: Karusellen Struktur: Inspiratören
Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar. Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Namnlekar Det finns mängder av olika sätt att lära varandras namn på. Sitt i en ring. Hitta likheter Sitt i en ring. Mina ord, dina ord Hitta en kompis Berättaren Hör vi ihop
Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Sociala roller: Utskriftsmallar: