Filterbubblan sluter sig allt tätare om oss | SvD
Internet har slagit massmediernas informationsmonopol sönder och samman. Alla med nättillgång kan i dag ta del av miljontals olika röster, från traditionella massmedier till nischade alternativa medier, enskilda bloggare och Twittertyckare. Men? Jo, det finns några men här. Inte minst har det vuxit fram en oro hos forskare och mediedebattörer kring att vi stängs in i slutna informationsekosystem eller, med Eli Parisers begrepp, filterbubblor. I boken ”The filter bubble” (2011) beskrev Pariser effekten av att webbsökningar personanpassas. Sedan december 2009 är alla Googlesökningar personanpassade, om man inte aktivt undviker det. ”The filter bubble” blev en omdebatterad varningsklocka som illustrerade de oönskade effekter som kan uppstå när algoritmer manipulerar våra sökresultat. Greg Marra, en 26-åring bosatt i Kalifornien, lyfts ofta fram som en av journalistikens främsta makthavare i dag. Personanpassade nyheter är inte utan risker. Ekokammare förekommer både på nätet och utanför.
Upphovsmän och deras uppsåt. | Skola 365
All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Vi läser gemensamt: Läs sedan själv följande två artiklar: Äkthet Tid Beroende Tendens
Att googla – är det så enkelt? | Mias klassrum
Mina 7or har fått varsin dator. Är det bra så? Sätt igång och jobba? Nej, vi måste faktiskt lära dem använda den också. Vad ska de lära sig? Lärplattformen? Tillsammans med min VFU-student har jag plockat fram lite grundläggande instruktioner kring informationssökning på nätet och källkritik. Efter en genomgång och några exempel fick eleverna parvis leta information om olika saker på nätet. Den första frågans syfte var att få eleverna att leta rätt på ett annat lands toppdomän. Här var syftet att hitta lgom många sökord, inte skriva in en hel fråga på google. Fråga tre var en typisk språklärarfråga. Fråga fyra är en liten flört med de elever som intresserar sig för internetflugor, för Church of the Flying Spaghetti Monster är onekligen ett populärt internetfenomen. Den sista frågan är svår på flera sätt. Då jag själv bara medverkade på en av de två lektioner då eleverna fick arbeta med detta vet jag inte riktigt hur det gick med de sista frågorna. Här finns övningen att ladda ner.
Tillägg till webbläsaren Chrome
Många är vi som alltmer börjar använda Google och Chrome i skolan. På min skola har vi nu börjat testa GAFE och Chromebook på några program. Det är spännande och skoj och vi försöker lära av varandra. Idag tänkte jag tipsa om några tillägg som kan vara guld värda när man arbetar med texter som ligger digitalt. Med detta tillägg skalas all reklam och sidoinformation bort och det som blir kvar är ren artikeltext och bilder som tillhör artikeln. Visst kan den upplevas som rörig med all reklam och sidoinformation. Vilken skillnad! Förutom Readability måste jag också tipsa om Google Translate som tillägg. Har du detta tillägg kan du enkelt få sidor på Chrome översatt till det språk du önskar. Om du är osäker på hur man drar ner denna typ av tillägg har jag gjort en film där jag visar steg för steg hur man går tillväga.
Anonymitet på nätet – ett måste för yttrandefrihet
Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Det är inte ett fenomen som föddes med internet, men debatten har förts under många år inom internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på internet, eller hur anonym en internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren. Så var står vi nu? Om bloggaren Anne-Marie Eklund-Löwinder Säkerhetschef, .SE Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Etiketter: Anna Troberg, Annie Johansson, anonymitet, demokrati, EU, Facebook, IP-adresser, Ipred, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Twitter Foto: venetians av Anjan Chatterjee (CC BY-NC-ND 2.0) På Internetdagarnas sajt skrev jag 2009 ett inlägg och ställde frågan om rätten att vara anonym på nätet var i farozonen. Allt fler svenskar väljer att vara anonyma Övervakning är inte vägen framåt Lästips
Här är tipsen som gör ditt googlande lättare | Digital livsstil
Känner du dig som en expert på Google? Eller är du en novis på att använda sökjätten? Var du än står inom det spannet så kan vi garantera dig att de här tipsen kommer revolutionera sättet du använder dig av Google. Är du redo för en lista som kommer få dig att se på Googles ensamma sökfält på ett helt nytt sätt? Huffington Post har satt ihop en lista med enkla knep som kommer hjälpa dig att hantera sökjättens motor. Sök efter citat Säg att du letar efter vem som är upphovsman till ett bra citat du har hört. Gör så här i stället: Sätt ditt citat inom citationstecken. Leta efter relaterade ord Ett vanligt problem när man sätter sig vid Google är att den sökning man ska göra oftast har flera olika synonymer, och på förhand är det svårt att veta vilket av orden som ger bäst sökträffar. Gör då så här: Sätt tecknet ~ framför "smärtor" och Google kommer söka på alla relaterade ord samtidigt. Exkludera vissa ord Sök då efter "recept på bröd" men skriv sen "- socker". Håll dig inom budget
Tema källkritik: Kan man lita på Mia Skäringer eller inte? » Mediekompass
Publicerad: 17 mars 2014 Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som driver kampanj under rubriken ”Det räcker” som syftar på alla människor som kör olika bantningsmetoder. Författaren och komikern Mia Skäringer flyttar sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari skriver hon sitt första inlägg på sin blogg som publiceras på Provivas site. Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. 1 Läs, lyssna och diskutera! Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips” Läs om Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig” Läs Mia Skäringers blogg på Provivas sida (läs inlägget ”Finkulturen och budskapet som försvann”) 2 Följ upp
Informationssökning | MIK-rummet
Att hitta relevant och riktig information handlar mycket om att ställa rätt frågor och att ställa dem på rätt sätt. Dessutom gäller det att kunna sålla i resultatet och att ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen man får fram. Nedan ger vi ett antal råd på vägen när det gäller informationssökning. Råden är baserade på vad Skolverkets Kolla källan rekommenderar. Här kan du ladda ner en checklista för informationssökning på nätet. Vad vill jag veta? Det första man bör göra när man söker information är att formulera frågeställningen – vad är det jag vill veta? Ibland har man inte tillräckligt med förkunskaper om ämnet för att kunna formulera relevanta frågor. Välj ut sökord När man ringat in frågeställningen är det dags att testa olika sökord. Välj källor Vilka källor som är bäst beror till viss del på vad du vill veta och din förkunskap om ämnet. Om det är historisk information som söks kanske det är bäst att leta i uppslagsböcker eller en historiebok. Anpassa sökresultatets omfång
