Filterbubblan sluter sig allt tätare om oss | SvD
Internet har slagit massmediernas informationsmonopol sönder och samman. Alla med nättillgång kan i dag ta del av miljontals olika röster, från traditionella massmedier till nischade alternativa medier, enskilda bloggare och Twittertyckare. Men? Jo, det finns några men här. Inte minst har det vuxit fram en oro hos forskare och mediedebattörer kring att vi stängs in i slutna informationsekosystem eller, med Eli Parisers begrepp, filterbubblor. I boken ”The filter bubble” (2011) beskrev Pariser effekten av att webbsökningar personanpassas. Sedan december 2009 är alla Googlesökningar personanpassade, om man inte aktivt undviker det. ”The filter bubble” blev en omdebatterad varningsklocka som illustrerade de oönskade effekter som kan uppstå när algoritmer manipulerar våra sökresultat. Greg Marra, en 26-åring bosatt i Kalifornien, lyfts ofta fram som en av journalistikens främsta makthavare i dag. Personanpassade nyheter är inte utan risker. Ekokammare förekommer både på nätet och utanför.
Can you google that? – informationssökning på engelska
Att internet flyttat in i våra klassrum är det ingen som har missat, men att det smugit sig in bland kunskapskraven är det många som missat, försöker låtsas om att de inte sett eller helt enkelt tycker är riktigt jobbigt. Men det finns ju där, vad vi än tycker om det. Det ska undervisas och bedömas, säga vad man vill om det. Att gå in på hur relevant och effektivt eleverna återanvänder sina sökresultat i sin egna produktion är en diskussion i sig, men nu tänkte jag fokusera på själva undervisningen. Jag har satt ihop ett material för att undervisa mina 9or i informationssökning. Materialet baserar sig till stor del på Skolverkets bedömningsstöd i digital läsförståelse, vilket man kan hämta hem från Skolverkets bedömningsportal. Can you google that? Som en del av övningen gör eleverna en självskattning, hämtad från bedömningsstödet. Efter genomgång och självskattning får eleverna öva på att söka information. Filen med övningen kan ni hämta här.
Tonåringar världen runt – bedömning av realia
Så, hur ser det ut egentligen? Ur Lgr11, kursplanen i engelska: Syfte: I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används. Centralt innehåll (7-9): Kommunikationens innehåll Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används. Kunskapskrav (7-9) E: Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. C: Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Att googla – är det så enkelt? | Mias klassrum
Mina 7or har fått varsin dator. Är det bra så? Sätt igång och jobba? Nej, vi måste faktiskt lära dem använda den också. Vad ska de lära sig? Lärplattformen? Tillsammans med min VFU-student har jag plockat fram lite grundläggande instruktioner kring informationssökning på nätet och källkritik. Efter en genomgång och några exempel fick eleverna parvis leta information om olika saker på nätet. Den första frågans syfte var att få eleverna att leta rätt på ett annat lands toppdomän. Här var syftet att hitta lgom många sökord, inte skriva in en hel fråga på google. Fråga tre var en typisk språklärarfråga. Fråga fyra är en liten flört med de elever som intresserar sig för internetflugor, för Church of the Flying Spaghetti Monster är onekligen ett populärt internetfenomen. Den sista frågan är svår på flera sätt. Då jag själv bara medverkade på en av de två lektioner då eleverna fick arbeta med detta vet jag inte riktigt hur det gick med de sista frågorna. Här finns övningen att ladda ner.
Lathund i källkällkritik på internet
Internet - en guldgruva eller soptipp? Det finns gott om information att hämta från internet men allt är inte guld som glimmar. En del webbplatser är rena guldgruvor medan andra ger oseriös information eller rent av falska fakta. Det finns webbplatser som samlar och granskar länkar för att du lätt ska hitta pålitlig information, men när du söker själv på internet, granskar du också själv informationen. Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Finns det någon kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du letat på andra ställen? Vem som helst kan lägga ut information på internet! Texten är hämtad ur Kolla källans broschyr Källkritik på internet - en lathund. Källkritik på Internet - lathund från Kolla Källan
Betygssamtal utifrån checklistan i ESP
Hur lägger man då upp samtalen? Jag har valt att utgå från de checklistor som finns som en del iden europeiska språkportfolion . Eleverna fick fylla i checklistan vid terminsstarten i augusti och fick sedan fylla i den igen vid terminsstarten i januari. När jag träffar eleven börjar vi med att titta på hur eleven fyllt i checklistan och samtalar om det vi ser. Eleven har fyllt i olika nivåer på olika förmågor. Som lärare ser jag enbart fördelar med att använda mig av checklistan, till exempel kan jag se att någon enstaka förmåga utmärker sig. Även om eleverna inte tycker att själva ifyllandet är det mest spännande momentet under läsåret upplever jag att eleverna får en större förståelse för ämnets uppbyggnad när vi använder dem. Checklistorna finns för de olika stegen i GERS-skalan.
Anonymitet på nätet – ett måste för yttrandefrihet
Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Det är inte ett fenomen som föddes med internet, men debatten har förts under många år inom internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på internet, eller hur anonym en internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren. Så var står vi nu? Om bloggaren Anne-Marie Eklund-Löwinder Säkerhetschef, .SE Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Etiketter: Anna Troberg, Annie Johansson, anonymitet, demokrati, EU, Facebook, IP-adresser, Ipred, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Twitter Foto: venetians av Anjan Chatterjee (CC BY-NC-ND 2.0) På Internetdagarnas sajt skrev jag 2009 ett inlägg och ställde frågan om rätten att vara anonym på nätet var i farozonen. Allt fler svenskar väljer att vara anonyma Övervakning är inte vägen framåt Lästips
Agape English Language Institute » Make Your English Reading Twice as Effective
By Darren J The Problem: You Read and Forget “I told my complaint to the teacher, but it went in one ear and out the other!” Maybe you have had an experience like that: you tell someone something, but he or she either doesn’t listen to you or fails to act on what you said. Or maybe your English study feels like that. The Solution: Look Up and Say There is actually a way to force your new English sentence patterns to drop by your brain to stay. Reading English is a great way to learn of course. How to Do It Read the sentence silently first. You don’t have to memorize the whole article or paragraph. If it takes you several tries to be able to say a sentence fluently from memory, it means that your brain is still not able to process some vocabulary or grammar in the sentence. So get a book and try the “look up and say” technique.
