Liste der Unterrichtsmethoden – Wikipedia Unterrichtsprinzipien[Bearbeiten] Unterrichtsprinzipien sind allgemeine Vorstellungen von Unterricht (z.B. lehrerzentriert oder schülerzentriert), die sich in unterschiedlichen Verfahren realisieren lassen. Unterrichtstechniken[Bearbeiten] Unterrichtstechniken dienen dazu, unterrichtliche Prinzipien in der Realität umzusetzen. Sozialformen[Bearbeiten] Medien[Bearbeiten] Die Wahl des Mediums ist ebenfalls eine methodische Entscheidung. Siehe auch[Bearbeiten] Literatur[Bearbeiten] Maiko Kahler (Hrsg.), Falko Peschel, Boris Pfeiffer: Selbstorganisiertes Lernen als Arbeitsform in der Grundschule: Situative Frischkost nach 40 Jahren Arbeitsblatt-Didaktik. Einzelnachweise[Bearbeiten]
Jag delar med mig: Utgå från författarna och modella meningarna! ELEVERNAS MEDVERKAN OCH PÅVERKAN I KLASSRUMMET, undervisar Anne-Marie Körling ständigt om. Det finns dagligdags ett samspel som är möjligt. Samspelet mellan de lärande och de fokus undervisningen har. Här har vi lagt ut blädderblock på golven i klassrummet. hur meningen ska läsas – och självklart läser vi meningarna högt och ljudligt tillsammansvi diskuterar hur vi kan förkorta meningen, vilka ord som vi kan ta bort om vi vill göra meningen kortare och tydligareVI HÖGLÄSER ALLA MENINGAR HÖGT TILLSAMMANS – jag modellar och ingår givetvis i detta sammanhangvi diskuterar hur vi kan göra meningen längre, fylligare, vilka ord vi kan förstärka och knyta an till.vi diskuterar om vi kan byta ut ord mot andra ord, varför och hur vi skulle göra och vad som händer med meningen om vi gör såvi diskuterar alla tecken, kommatecknet, frågetecknet, utropet och … semikolonet… och namnger dem, läser meningarna med betoningarna som tecknen framskapar och syftar till. Detta gör vi inte under en lektion.
En läsande klass Undervisning: Rubrikerna att härma genom Jag tycker mycket om Elin Lindells sätt att skriva kapitelrubriker till sina böcker. Jag har gjort undervisning av dem tidigare. Nu kan jag inte låta bli att göra något av ”Hemligt: Jördis hjärta Harry”, Alfabeta 2015. Låt oss skriva ned alla rubrikerna till kapitlen (så gör jag då jag förbereder min undervisning): H som i HarryVi som i VildaV som i vårtorS som i svarvP som i pyjamaspartyS som i spökeC som i Coca-ColaF som i femmans gångertabellL som i leverpastejS som i speciellD som i dansF som i friluftsdagP som i pungB som i blickarU som i utflyktF som i fönsterB som i boom-disch-kasch-dischT som i tisdagT som i tvåhundraåttiofyra kronorC som i chansL som i lördagK som i konsertE som i en månad senare Nu har jag skrivit ned alla rubriker till kapitlen. Vad kommer att hända i de respektive kapitlen? Det går att tänka platser, vilket gör att frågor om plats är viktiga. Jag kan alltså både samtala och ge infallsvinklar om vad att skriva samt väcka intresse för boken. Hej HOPP!
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film
Det pedagogiska samtalet och den kollegiala läsningen Eleverna samlas kring en bok som bara handlar om frågeställningar. Den blev en favorit. Vilka frågor är feta och vilka är inte det? De formulerade egna frågor under några minuter. Ur undervisningen, Körling 2002. De pedagogiska samtalen kan ha innehåll som kommer ur de böcker lärare läser vid kollegiet. PEDAGOGISK LITTERATUR diskussionsfrågor kan vara: Vad känner vi igen? Låt säga att vi gemensamt läser ett stycke ur de kursböcker eleverna ska läsa ur, kanske en matematikuppgift eller ett stycke ur kemiboken. LÄROBOKSTEXTER Frågor för diskussion: Hur förstod vi texten? Det är också nödvändigt att lärare får läsa barn- och ungdomsböcker för att få inblick i utgivning men också få lära sig av andra lärare hur man kan tänka och undervisa. LÄSNING av BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER Diskussionsfrågor: Hur gick det att läsa? Jag återkommer! Anne-Marie
4-6. Klasse, Muttersprachenunterricht: Weihnachten | Unser Deutschunterricht In unserem letzten Muttersprachenunterricht hatten wir noch einmal eine Übersetzungsübung. Hier mussten die Schüler anwenden, was sie während des Halbjahres gelernt haben, und gleichzeitig deutsche Weihnachtswörter üben. Ich füge die Übung mit Lösungsvorschlag bei: Heiligabend in D_Übersetzungsübung Was wir beim Lösen noch einmal besprochen haben: Perfekt/ImperfektPerfekt mit seinSatzbauWortschatz (”Weihnachtsgeschenkausteilung” wird im Deutschen z.B. nicht verwendet; das Wort ”Weihnachtsabend” gibt es, aber es bedeutet nicht ”julafton”, …) Außerdem gab es Stollen und ein bisschen Weihnachtsmusik. Ich wünsche euch fröhliche Weihnacht:
På föräldramötet: Modella högläsning och förklara varför Det är ett ypperligt tillfälle att tala om det vi gemensamt kan göra för varje barns språkutveckling – att tala om den på föräldramötet. Skolan har ett övergripande nationellt mål som säger att skolan ska ansvara för att varje elev: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” Lgr 11, s. 13. Att skolan ska berätta om hur detta språkutvecklande arbete ser ut och att språket och förmågan att berätta, lyssna, förklara, resonera och uttrycka sig finns med i varje ämnes kunskapskrav. Varje ämne är i sig språkutvecklande och har ett specifikt språk. Allt detta är skolans ansvar. Föräldrar vill naturligtvis hjälpa till. Jag brukar berätta hur jag högläser för eleverna. Jag skrev lite om en nödvändig skrämselhicka i min lilla bok om högläsning. Då barn får höra berättelser i högläst form får de: Böcker ska blänka som solar skrev någon. Ja, jag önskar er lycka till på vartenda föräldramöte där ni diskuterar språkutveckling och läsutveckling.