Mammadamm Det osynliga barnet och andra berättelser Av Tove Jansson Ett bra sätt att närma sig Muminvärlden är att läsa några noveller ur denna den femte boken i Muminserien. Bland de nio underfundiga novellerna är titelnovellen - Det osynliga barnet - och Granen särskilt älskansvärda. Ninni är ett mycket litet barn som vuxit upp hos en kylig och ironisk dam och med tiden bleknat bort och blivit helt osynlig. När hon kommer till Muminfamiljen vet man var hon finns enbart tack vare en liten bjällra hon bär om halsen. Från 8 år. 167 s. www.tove.jansson Hcf
Det osynliga barnet Den sista text vi läste gemensamt i Hjärtat i år var Tove Janssons novell Det osynliga barnet. Vi började gemensamt genom att titta på framsidan och samtala om vilke associationer titeln och bilden väckte. Nästa lektion fick eleverna det här pappret som stöttning: Det innehåller både de två helt centrala orden bjällra och veranda och de för handlingen helt oviktiga svampnamnen. Ibland kan det vara lika viktigt att hjälpa eleverna med det som inte är centralt, för att de inte ska fastna där utan kunna gå vidare i texten. Efter hand som eleverna läst klart skrev de en sammanfattning av handlingen med inledning, problem, någon viktig händelse, lösning av problemet och avslutning. ”Budskapet är att om du ser ett problem lösningen är skratta med din kompis eller med din familj.
Kollegialt lärande på Klågerupskolan - förstelärare i Svedala Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse. Omorganisation Efter sommaren gjordes en omorganisation på Klågerupskolan F-5. Förutsättningar för samarbete Skolledningen involverade oss i diskussionerna och vi gavs förutsättningar för mer samarbete och kollegialt lärande. Efter ett år med matematiklyftet, ville arbetslaget nu fokusera på svenska. Att undervisa i läsförståelse – läsförståelsestrategier Vi arbetade hela hösten med att tillsammans fortbilda oss i läsförståelsestrategier. Vi använde oss av cirkelstödet för kollegialt lärande som finns på en ”En läsande klass” hemsida. Vi behöver föra läsförståelseundervisningen till en högre nivå. Att bedöma läsförståelse Vad gjorde fralkrylingen? Kanadensiska lärare bedömer förmågorna att:
En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. Ofta är flerspråkiga elever duktiga på fonologisk medvetenhet och har ett flerspråkigt barn problem med nonord skall man också se det som en varningssignal. På SPSM - hemsida står följande om språkstörning och flerspråkighet vilket stämmer bra överens med det budskap som Salameh förde fram på föreläsningen. Hur arbetar vi språkinriktat?
Kontextrik undervisning med film Just nu läser sjuorna Annika Thors En ö i havet. Av en slump ramlade jag över dokumentären Varje ansikte har ett namn och tänkte att den borde passa till det aktuella temat Människor på flykt. Aningen för svår kanske, men tanken var att visa några av mötena för att levandegöra karaktärernas livsöden och därefter fortsätta läsa och bearbeta boken. Men… eleverna ville annat! När jag smög fram efter 20 minuter för att stänga av utbrast flera elever: – Nämen, vad gör du?! Okej. Tysta elever. Lektionen öppnar upp elevernas medvetande och höjs till en inte tidigare nådd nivå. Har ni inte sett filmen finns den här: Varje ansikte har ett namn. Fyra stödstrategier vid närläsning Som framgick av förra inlägget så presenterar och beskriver artikelförfattarna fyra sätt för läraren att ge stöd. Det som var speciellt för studien, som artikeln bygger på, är att stödet läggs in under olika faser av närläsningen; de distribueras. Stödstrategierna som författarna talar om benämns distributed scaffolds och de inkluderar: Upprepad läsningTextanknutna frågorSamverkande konversationer och samarbeteAnnotationer; anteckningar som eleven för i marginalen under läsningen Upprepad läsning (Repeated Reading) Begreppet upprepad läsning är alldeles säkert bekant för de flesta av er läsare. upprepad läsning rekommenderas för att hjälpa elever att träna upp ordigenkänning och läsflyt. Artikeln ger begreppet upprepad läsning en annan innebörd. Textanknutna frågor (Text-Dependent Questions) Arbetet med frågor visade sig vara en kritisk del i undervisningen. Vad säger texten? Samverkande samtal (Collaborative conversations) Annotationer (Annotations) Du känner igen strategierna?! Referenser:
Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Adrienne Gear arbetar som lärare på en grundskola i Kanada, men som lärare på gymnasiet är det ändå ”hög igenkänningsfaktor” att lyssna på henne. Adrienne Gear berättade om vad hon kallade för ”The Big Shift” i British Columbia och hur lärarna har gått ifrån ”comprehension questions” till ”comprehension instruction”, det vill säga från att mäta läsförståelse till att verkligen på djupet undervisa i läsförståelse. Adrienne berättade om en övning som hon använde med yngre elever för att diskutera vad som händer i oss när vi läser. Låna gärna! Åsa Edenfeldt
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboke... Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad När du läser långsamt kan det liknas vid en spårvagn, som kommer då och då.
Hört talas om Reading Power? Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa: Connect/ göra kopplingarQuestion/frågaVisualize/visualiseraInfer/göra inferenserTransform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något) Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Vem är då Adrienne Gear? Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Här kommer återigen länkarna till: Adriennes egen webbsida: Reading Power.Adriennes blogg: readingpowergear. PS.