Mammadamm Det osynliga barnet och andra berättelser Av Tove Jansson Ett bra sätt att närma sig Muminvärlden är att läsa några noveller ur denna den femte boken i Muminserien. Bland de nio underfundiga novellerna är titelnovellen - Det osynliga barnet - och Granen särskilt älskansvärda. Ninni är ett mycket litet barn som vuxit upp hos en kylig och ironisk dam och med tiden bleknat bort och blivit helt osynlig. När hon kommer till Muminfamiljen vet man var hon finns enbart tack vare en liten bjällra hon bär om halsen. Från 8 år. 167 s. www.tove.jansson Hcf
Fem undervisningar i läsförståelse Läsundervisning är inte en enda undervisning. Det är en alltid undervisning. Om eleverna ska förstå text, varhelst den finns, i boken eller i datorn, så måste man förstå, kunna läsa mellan raderna och analysera och grubbla på den. Man behöver tänka, sätta egna ord på det man läst, och man måste förstå. GEMENSAM LÄSNING – det är den lilla text vi alla arbetar med, analyserar, lägger oss i, förklarar och undersöker. VÄGLEDD UNDERVISNING – Då alla elever har börjat arbeta undervisar jag i mindre grupper. ENSKILD UNDERVISNING – Då sitter jag med en elev och läser. ELEVLÄSNING – Eleverna ska och får alltid högläsa texter för varandra. HÖGLÄSNING – Skolan är generös tänker jag alltid. Högläser med inlevelse utan elevmedverkanHögläser med inlevelse och låter eleverna få utveckla förståelse för ord och uttryck genom att avbryta mig och göra texten textrörlig. Och det allra minsta man kan göra för skolbarn är att läsa högt för dem.
Det osynliga barnet Den sista text vi läste gemensamt i Hjärtat i år var Tove Janssons novell Det osynliga barnet. Vi började gemensamt genom att titta på framsidan och samtala om vilke associationer titeln och bilden väckte. Nästa lektion fick eleverna det här pappret som stöttning: Det innehåller både de två helt centrala orden bjällra och veranda och de för handlingen helt oviktiga svampnamnen. Ibland kan det vara lika viktigt att hjälpa eleverna med det som inte är centralt, för att de inte ska fastna där utan kunna gå vidare i texten. Efter hand som eleverna läst klart skrev de en sammanfattning av handlingen med inledning, problem, någon viktig händelse, lösning av problemet och avslutning. ”Budskapet är att om du ser ett problem lösningen är skratta med din kompis eller med din familj.
Bli bästa läspedagogen på 5 minuter En del barn som börjar skolan har fått sagor varje dag. En del har nästan inte fått några alls. Ett av skolans uppdrag är att utjämna skillnader och kompensera barn i underläge. Kombinationen av kraftigt försämrad läsförmåga hos våra elever och bristande tillgång på välutbildade lärare känns alarmerande och därför behöver vi hjälpas åt. Grundläggande lästräning bör i stor utsträckning handla om kopplingen mellan bokstav och ljud. Följ upp noga vilka barn som behärskar fonem – grafemkopplingen (ljud – bokstav) och har knäckt koden. Läs från förskola till gymnasiet med barnen varje dag! Förutspå – prata med barnen om bokens utsida, bilder, rubriker, format m.m.och aktivera gissa-hjärnan. Den här modellen (Reciprocal Teaching) kommer ursprungligen ifrån några forskare som heter Palincsar & Brown och har senare blivit utklädd till Spågumman m.fl. Andra modeller (variation är viktigt!) Ett barn behöver utveckla sitt ordförråd med flera ord varje dag. Lycka till – du äger Sveriges framtid!
Kollegialt lärande på Klågerupskolan - förstelärare i Svedala Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse. Omorganisation Efter sommaren gjordes en omorganisation på Klågerupskolan F-5. Förutsättningar för samarbete Skolledningen involverade oss i diskussionerna och vi gavs förutsättningar för mer samarbete och kollegialt lärande. Efter ett år med matematiklyftet, ville arbetslaget nu fokusera på svenska. Att undervisa i läsförståelse – läsförståelsestrategier Vi arbetade hela hösten med att tillsammans fortbilda oss i läsförståelsestrategier. Vi använde oss av cirkelstödet för kollegialt lärande som finns på en ”En läsande klass” hemsida. Vi behöver föra läsförståelseundervisningen till en högre nivå. Att bedöma läsförståelse Vad gjorde fralkrylingen? Kanadensiska lärare bedömer förmågorna att:
Vårbyskolans elever släpper ny app för boksamtal | IT-Pedagogen.se Igår släppte mellanstadieelever på Vårbyskolan i Huddinge ett digitalt läromedel i form av en app för boksamtal. Barn, lärare och föräldrar i hela Sverige kan ha nytta och glädje av appen. Appen ”Boksamtal” är resultatet av ett språkutvecklande och entreprenöriellt projekt som pågått under flera månader. Syftet är att stärka läskulturen och öka intresset för skönlitteratur. – Eleverna har skapat applikationen på lektionerna för elevens val, i något som vi kallar för Författarskolan. Appen är ett digitalt läromedel som både svensklärare, föräldrar och barn över hela Sverige kan ha nytta av. Projektet är ett bra exempel på entreprenöriellt lärande, där man tar tillvara på elevernas kunskaper och låter dem vara delaktiga i undervisningen. – Genom att sätta upp ett skarpt och konkret mål med undervisningen blir eleverna mer motiverade. Kostnadsfri nedladdningAppen ”Boksamtal” riktar sig i första hand till lärare men även till föräldrar som läser tillsammans med sina barn. Relaterade Artiklar
En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
Vad hittar vi bakom masken? Vem skruvade av cykelventilen på Mimmis mammas cykel? Och vem har stulit fröken Annikas röda cykel? Ja, det är frågor som Mimmi, Fredde och Zacki ska ta reda på i boken Bakom masken som årskurs 4 på Kyrkskolan läser för att utveckla sina lässtrategier för en djupare läsförståelse. Utifrån kartläggning av våra nya elevers läsflyt och läsförståelse, i årskurs fyra, stod det klart för oss att eleverna behöver utveckla sitt läsflyt (avkodning) samt sin läsförståelse av skönlitterära texter och faktatexter av olika typer. Val av metod och material Eleverna var sedan tidigare bekanta med lässtrategierna eller ”läsfixarna” från En läsande klass av Martin Widmark, vilket till stor del underlättade min planering. Jag har därför valt att använda mig av materialet Bakom masken och använt mig av läsfixarna från En läsande klass som eleverna sedan tidigare var väl bekanta med. Minneskarta från Bakom masken, där jag lagt till läsfixarna från En läsande klass. Spågumman – gör förutsägelser Vad ser du?
Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. Ofta är flerspråkiga elever duktiga på fonologisk medvetenhet och har ett flerspråkigt barn problem med nonord skall man också se det som en varningssignal. På SPSM - hemsida står följande om språkstörning och flerspråkighet vilket stämmer bra överens med det budskap som Salameh förde fram på föreläsningen. Hur arbetar vi språkinriktat?
Fem frågor till Barbro Westlund, - Lärarutbildningar vid Stockholms universitet Barbro Westlund föreläste på Skolforum utifrån sin senaste bok i serien "Aktiv läskraft". Var femte svensk elev har inte grundläggande kunskaper i läsförståelse, enligt Pisa-mätningen. Vad är det som utmärker svaga läsare? – God läsförmåga innebär att både ha god avkodning och förståelse. Du har i din forskning jämfört kanadensiska lärares undervisning i läsförståelse med svenska lärares. – Jag tycker inte man kan säga att kanadensiska lärare undervisar bättre än svenska lärare. – Det är också skillnad i yrkets status. Du använder dig i dina böcker av begreppet ”aktiv läskraft”. – Det är ett försvenskat begrepp från engelskans ”reading power”, som jag refererade till i min avhandling. Hur kan då lärare stötta sina elever att ta makten över sitt eget språk? – Ett tecken på aktiv läskraft är när läraren ställer sådana frågor till sina elever att eleverna själva ställer frågor. Till sist, vad kommer årets Pirls-resultat att visa, tror du? Läs mer om Barbro Westund.