Barn berättar: Så hatas och kränks vi på nätet ○ Barn hatar barn på nätet, varje dag. Tusentals kränkningar, hat och hot cirkulerar på anonyma forum. ○ Utsatta barn och unga som DN talat med känner sig svikna av både skolan och polisen. ”Vissa rektorer undviker att göra polisanmälan, de inte vill att skolan ska få dåligt rykte”, säger polisen Andreas Glingfors, som arbetar med näthat. ○ Just nu undersöker regeringens utredare möjligheten att göra forumen ansvariga för spridningen av nätmobbens hat. ”Döö ditt fula svin!!! Du är så ful så att ja vill spy!!”. Evelina Rova var tolv år när nätmobben nådde hennes chatt-app Kik. ”Hora HORA du ska dö av att jag slår ihjäl dig. ”Du ska gå och dö fuling”, skrev en okänd användare på fjortonåriga Angelina Berges konto på samma forum. De tre flickorna känner inte varandra. Stiftelsen Friends nätrapport 2015, gjord av Sifo, visar att var tredje ungdom mellan 10 och 16 år har blivit utsatt för kränkningar i sociala medier. På sin hemsida förklarar de varför anonymitet genomsyrar hela affärsidén:
Läsförståelsestrategier Här har du de 10 mest högfrekventa orden från 28 ämnesområden och omkring totalt 3,5 miljoner ord: Analysis (analys), benefit (fördel), concept (begrepp), derived (härleda), established (faställd), factors (faktorer), indicate (indikera, tyda på), legal (laglig, rättslig), method (metod), and occur (inträffa). Högfrekventa ord är sällan något problem. Det är däremot lågfrekventa ord samt ord och begrepp som tillhör skolspråket. RAVE, Robust Academic Vocabulary Encounters, är en del i en större amerikansk undervisningssatsning, instructional intervention, med fokus på att utvidga studenters ordförråd av så kallade akademiska ord och förbättra deras förståelse av akademiska texter; när det gäller yngre elever talar vi om skolspråk. Forskning (Perfetti 2007; Reichel & Perfetti 2003; Perfetti & Hart 2002) pekar på att allteftersom jag möter och erfar ord så ackumuleras mängden ord hos mig och jag bygger nya representationer av orden och vad de står för.
Digital läsförståelse: Ny analys av PISA-studien Vad betyder tillgången till och användandet av datorer i undervisningen för elevernas läsförståelse? Att det första inte automatiskt gynnar det andra blev tydligt idag när OECD presenterade sin analys av 2012 års PISA-resultat (där 4700 svenska 15-åringar deltog). Läs gärna Skolverkets pressmeddelande här om du inte har hunnit göra det än! Eleverna får alltså inte bättre digital läsförståelse bara för att vi plockar in datorerna i klassrummet och börjar läsa på skärm. Att bli en 1:1-skola handlar alltså inte enbart om inköp av teknik, utan i allra högsta grad om att utveckla pedagogiken så att de möjligheter som datorn erbjuder kan tas tillvara. Jag rekommenderar alla att läsa Stefan Pålssons tydliga sammanfattning av OECD-rapporten på Omvärldsbloggen. ”Schleicher pekar på två möjliga tolkningar av resultaten. Med ovanstående i åtanke kommer jag att fortsätta driva detta arbete på skolan och i ämnesgruppen. (Maria Rasmusson, Det digitala läsandet). Åsa Edenfeldt Relaterat I "Adrienne Gear"
Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder
"Läxor är meningslösa" – What we should be looking at is the progress students are making, säger han apropå betygsdebatten. James Nottingham från Storbritannien är en väl anlitad föresläsare och skolutvecklare. Han har en bakgrund som lärare och skolledare och har skrivit ett flertal böcker om undervisning. I veckan besökte han Ånge där 200 lärare från Sollefteå, Härnösand, Bräcke och Ånge fick lyssna till hans råd och exempel från olika delar av världen. – Han har mycket positiva tankar, konkreta tips och idéer. Föreläser i många länder Häromdagen var han i Bahrain, nu i Ånge och nästa vecka Mellanöstern. – När jag själv jobbat i skolan har jag varit frustrerad över hur många människor som gjorde saker utifrån instinkt eller tradition. Tveksam till betyg Mer av undervisningen borde baseras på vad erfarenheten och vetenskapen säger, menar han. – Inlärning handlar om att göra framsteg, inte bara visa upp vad du kan. "Läs varje kväll" Viktigt med feedback De som var på föreläsningen fick lyssna till fler råd.
Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Här kommer några exempel från artikeln. Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Referenser:
Det digitala läsandet I somras läste vi i det pedagogiska läslyftet avhandlingen Det digitala läsandet av Maria Rasmusson. Det är en avhandling som är väl värd att läsa. Genom det prdagogiska läslyftet lästes det, diskuterades i facebookgruppen och via en hangout samtalade vi om den. Det fanns många saker jag tog med mig från avhandlingen men det som jag tycker är intresant är vad fördjupad kunskap direkt leder till i klassrummet. Mina elever skull skapa inloggningar på vår fantastiska resurs avmkr.se. Det var intressant. Det blev ett bra tillfälle att prata om olika typer av sidor. För att kunna hantera de digitala texterna behöver vi även undervisa så att eleverna utvecklar ” […] färdigheter som att söka, sammanföra och tolka information och skapa sammanhang mellan löpande text, icke löpande text, visuell och verbal information.” Den viktigta frågan till mig som pedagog är; hur utvecklar jag min undervisning så att eleverna ges möjlighet till detta?
Vägledd läsning – så gick det! - När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget! Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Egentligen brukar man ju inte läsa andras dagböcker ( en av eleverna hade smygläst storebrorsans dagbok…) och de diskuterade kring varför just denna dagbok blev läst av andra människor. Därefter satte vi igång att läsa. Alla läste tyst och alla använde en linjal och när de hade läst klart stycket (som jag hade markerat på papperet) sköt de upp linjalen till toppen av papperet, för att på så sätt markera att de läst klart. Därefter fick de turas om att inleda samtalet. När vi hade läst en stund, bad jag dem fundera på vilka strategier vi använder och de pratade en stund två och två. dagbokvärldskrigockupationförföljdakoncentrationslägerfirmaöverleva
untitled Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Textsamtalen kan ske i par, smågrupper eller helklass. Referenser:
Sätt digital läsning på schemat Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet. – Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Maria Rasmusson har gjort egna studier på ca 200 elever samt gått igenom resultat från PISA i Sverige och Norge. Lättare med papper och pennaTestet gjordes både på papper och på skärm för att undersöka om det påverkade vad eleverna förstod av innehållet. – Min hypotes är att pappret kan hjälpa till att strukturera läsandet. Generellt sett är alltid flickor bättre på att läsa än pojkar, inte bara i Sverige utan över hela världen. – Vi vet att pojkar spelar mycket mer datorspel än flickor och min hypotes är att det gör dem bättre på att navigera i den digitala miljön och därigenom lättare tar till sig innehållet.
Undervisning i svenska och psykologi på gymnasiet: Lässtrategier i kursen Svenska 2 De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Både skönlitteraturen och faktatexterna blir mer utmanande i tvåan och jag vet att många även har svårt för de ämnesspecifika texterna i till exempel Psykologi 2a, som jag själv undervisar i. I årkurs ett har vi arbetat utifrån följande mallar: I sammanställningen av strategierna har jag och min kollega Jenny Bergman utgått ifrån Barbro Westlund, Marie Trapp och Josefin Nilsson. Åsa
Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! Forskning visar att om vi har höga förväntningar på våra elever och tror att de kan lära sig kommer våra elever att prestera bättre. 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad