Barn berättar: Så hatas och kränks vi på nätet ○ Barn hatar barn på nätet, varje dag. Tusentals kränkningar, hat och hot cirkulerar på anonyma forum. ○ Utsatta barn och unga som DN talat med känner sig svikna av både skolan och polisen. ”Vissa rektorer undviker att göra polisanmälan, de inte vill att skolan ska få dåligt rykte”, säger polisen Andreas Glingfors, som arbetar med näthat. ○ Just nu undersöker regeringens utredare möjligheten att göra forumen ansvariga för spridningen av nätmobbens hat. ”Döö ditt fula svin!!! Du är så ful så att ja vill spy!!”. Evelina Rova var tolv år när nätmobben nådde hennes chatt-app Kik. ”Hora HORA du ska dö av att jag slår ihjäl dig. ”Du ska gå och dö fuling”, skrev en okänd användare på fjortonåriga Angelina Berges konto på samma forum. De tre flickorna känner inte varandra. Stiftelsen Friends nätrapport 2015, gjord av Sifo, visar att var tredje ungdom mellan 10 och 16 år har blivit utsatt för kränkningar i sociala medier. På sin hemsida förklarar de varför anonymitet genomsyrar hela affärsidén:
Digital läsförståelse: Ny analys av PISA-studien Vad betyder tillgången till och användandet av datorer i undervisningen för elevernas läsförståelse? Att det första inte automatiskt gynnar det andra blev tydligt idag när OECD presenterade sin analys av 2012 års PISA-resultat (där 4700 svenska 15-åringar deltog). Läs gärna Skolverkets pressmeddelande här om du inte har hunnit göra det än! Eleverna får alltså inte bättre digital läsförståelse bara för att vi plockar in datorerna i klassrummet och börjar läsa på skärm. Att bli en 1:1-skola handlar alltså inte enbart om inköp av teknik, utan i allra högsta grad om att utveckla pedagogiken så att de möjligheter som datorn erbjuder kan tas tillvara. Jag rekommenderar alla att läsa Stefan Pålssons tydliga sammanfattning av OECD-rapporten på Omvärldsbloggen. ”Schleicher pekar på två möjliga tolkningar av resultaten. Med ovanstående i åtanke kommer jag att fortsätta driva detta arbete på skolan och i ämnesgruppen. (Maria Rasmusson, Det digitala läsandet). Åsa Edenfeldt Relaterat I "Adrienne Gear"
"Läxor är meningslösa" – What we should be looking at is the progress students are making, säger han apropå betygsdebatten. James Nottingham från Storbritannien är en väl anlitad föresläsare och skolutvecklare. Han har en bakgrund som lärare och skolledare och har skrivit ett flertal böcker om undervisning. I veckan besökte han Ånge där 200 lärare från Sollefteå, Härnösand, Bräcke och Ånge fick lyssna till hans råd och exempel från olika delar av världen. – Han har mycket positiva tankar, konkreta tips och idéer. Föreläser i många länder Häromdagen var han i Bahrain, nu i Ånge och nästa vecka Mellanöstern. – När jag själv jobbat i skolan har jag varit frustrerad över hur många människor som gjorde saker utifrån instinkt eller tradition. Tveksam till betyg Mer av undervisningen borde baseras på vad erfarenheten och vetenskapen säger, menar han. – Inlärning handlar om att göra framsteg, inte bara visa upp vad du kan. "Läs varje kväll" Viktigt med feedback De som var på föreläsningen fick lyssna till fler råd.
Det digitala läsandet I somras läste vi i det pedagogiska läslyftet avhandlingen Det digitala läsandet av Maria Rasmusson. Det är en avhandling som är väl värd att läsa. Genom det prdagogiska läslyftet lästes det, diskuterades i facebookgruppen och via en hangout samtalade vi om den. Det fanns många saker jag tog med mig från avhandlingen men det som jag tycker är intresant är vad fördjupad kunskap direkt leder till i klassrummet. Mina elever skull skapa inloggningar på vår fantastiska resurs avmkr.se. Det var intressant. Det blev ett bra tillfälle att prata om olika typer av sidor. För att kunna hantera de digitala texterna behöver vi även undervisa så att eleverna utvecklar ” […] färdigheter som att söka, sammanföra och tolka information och skapa sammanhang mellan löpande text, icke löpande text, visuell och verbal information.” Den viktigta frågan till mig som pedagog är; hur utvecklar jag min undervisning så att eleverna ges möjlighet till detta?
untitled Sätt digital läsning på schemat Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet. – Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Maria Rasmusson har gjort egna studier på ca 200 elever samt gått igenom resultat från PISA i Sverige och Norge. Lättare med papper och pennaTestet gjordes både på papper och på skärm för att undersöka om det påverkade vad eleverna förstod av innehållet. – Min hypotes är att pappret kan hjälpa till att strukturera läsandet. Generellt sett är alltid flickor bättre på att läsa än pojkar, inte bara i Sverige utan över hela världen. – Vi vet att pojkar spelar mycket mer datorspel än flickor och min hypotes är att det gör dem bättre på att navigera i den digitala miljön och därigenom lättare tar till sig innehållet.
Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! Forskning visar att om vi har höga förväntningar på våra elever och tror att de kan lära sig kommer våra elever att prestera bättre. 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad
Läskompetens i digital läsning | Pedagog Värmland Fokus på läsförståelse och läsförståelseundervisning på alla nivåer i svensk skola har ökat på grund av de sjunkande läsresultaten. En läsande klass, som är ett läsprojekt i år F-6 har haft stor genomslagskraft och har bidragit till att de flesta i skolans värld pratar läsning och arbetar medvetet med läsning i någon form. Parallellt pågår det forskning om explicit läsförståselstrategiundervisning leder till en ökad läsförståelse. Det är den traditionella läsning av texter på papper som den mesta av undervisning och forskningen rör. Samtidigt pågår digitalisering av läromedel i skolan och allt fler barn och ungdomar får en egen dator eller Ipad. Hur rustar vi dagens unga för en framtid som är allt mer digitaliserad? Maria Rasmusson har forskat och jämfört det traditionella läsandet på papper med läsning av texter på skärm. Rasmussons forskning visar att digital läsning ställer högre krav på arbetsminne. // Ingegerd Norder
untitled Everything Science Knows About Reading On Screens Thanks to technology, we’re reading more than ever—our brains process thousands of words via text messages, email, games, social media, and web stories. According to one report, the amount people that read tripled from 1980 to the late 2000s, and it’s probably safe to say that trend continues today. But as we jam more and more words into our heads, how we read those words has changed in a fundamental way: we’ve moved from paper to screens. Of course, there’s no clear-cut answer to the paper vs. screen question—it’s tangled with variables, like what kind of medium we’re talking about (paper, e-book, laptop, iPhone), the type of text (Fifty Shades of Grey or War and Peace), who’s reading and their preference, whether they’re a digital native, and many other factors. But this style of reading may come at a cost—Liu noted in his study that sustained attention seems to decline when people read onscreen rather than on paper, and that people also spend less time on in-depth reading.
Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelse Ju mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan, understryker Hattie. Att nå personligt satta mål ökar självförtroendet Att få eleverna att sätta upp personliga mål är enligt Hattie en svår uppgift. Relationell tilltro möjliggör elevers inre motivation Dialog, inte monolog Text: Vanja Lozic
Teaching Kids Skills For Deep Reading on Digital Devices There’s no doubt that the experience of reading online is different than reading in print, but does it affect comprehension? While several studies have found student comprehension and retention are lower on digital devices, could it be that students just need to learn the right tools to enhance their digital reading? Maria Konnikova explores the research and theories behind reading in her New Yorker column. She writes: “Wolf is optimistic that we can learn to navigate online reading just as deeply as we once did print—if we go about it with the necessary thoughtfulness.
Till kursen (f-6) | Världen i klassrummet Välkommen till e-kursen Världen i klassrummet, som jag hoppas ska ge dig mycket inspiration till din engelskundervisning! Klicka på länkarna nedan eller på respektive flik i menyn ovan för att komma till de olika modulerna (du får tillgång till kursen så fort betalningen är registrerad). Varje modul innehåller en inspelad föreläsning och en pdf med klickbara länkar och frågor för reflektion, diskussion och utforskande. Börja gärna med Modul 1, som ger en introduktion till hela kursen. 1. Introduktion till tematiskt arbete utanför lärobokens ramar I den första modulen får du exmpel på hur man kan tänka när man vill arbeta med engelska utifrån olika tematiska ”paraplyn” och genom att använda material utanför lärobokens ramar. 2. Den andra modulen ger exempel på hur man kan jobba med litteratur, film och internet i undervisningen. 3. Här får du tips på webbplatser där eleverna kan träna exempelvis vokabulär och hörförståelse utifrån ett färdigt övningsmaterial. 4. 5. 6. 7. 8. 9.