”Det är dags för pedagogiken” Flera röster från myndigheter och fackförbund höjs för att skolan måste ha en mer medveten tanke kring hur IT används i undervisningen, i svallvågorna efter den senaste analysen av PISA-resultaten. Samtidigt har 380 elever i fem svenska högstadieskolor tilldelats digitala plattor där interaktiva läroböcker installerats. Anledningen är ”Det digitala lärandets möjligheter”, ett samarbetsprojekt mellan Samsung, Gleerups och Atea som inleds under hösten. I tre läsår ska skolornas elever använda de nya verktygen samtidigt som kompetensutvecklare från Atea Sverige handleder lärarna och skolledarna. Precis som titeln antyder är projektets syfte att få ökad kunskap om digitalt lärande. Åke Grönlund, professor i Informatik på handelshögskolan vid Örebro universitet ska bedriva följeforskning under projektets gång. Han ser vissa problem med hur landets skolor jobbar med digitala verktyg i dag. – Det har legat ett stort fokus på datorer och de tekniska bitarna, vilket har tagit rätt stor plats.
"Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" - Göteborgs universitet Nyhet: 2015-11-16 Det finns en svårförklarlig och överdriven optimism i synen på vad digitala redskap ska kunna åstadkomma i termer av lärande ute på Sverige skolor. Det menar Catarina Player-Koro, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som i sin forskning granskar förväntningarna på digitala redskap i förhållande till vad som faktiskt sker i skolorna. I en föreläsning under konferensen Forskning pågår gav Catarina Player-Koro en historisk tillbakablick av hur diskussionen kring införandet av datorer och senare olika digitala redskap sett ut i Sverige. – Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Sällan positiva förändringar Nationella IT-strategier I september 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppgift att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet Enorma vinster för IT-företagen
Mindset Works®: Student Motivation through a Growth Mindset, by Carol Dweck, Ph.D. Research on the growth mindset shows that students who believe they can grow their basic abilities have greater motivation and higher achievement than do students who believe their abilities are fixed, and that teachers can influence students’ mindsets. The beginning of the new school year is a great time to establish your classroom as a growth mindset environment. Here are some tools that you can use to lay a foundation for growth all year: 1. Growth Mindset Framing Tool 2. 3. 4. 5. 6. 7. the Brainology® blended learning curriculum to bring a growth mindset to your students. 8. the Mindset Works® EducatorKit teacher professional development and tools. 9. 10. Sign up for the Growth Mindset Digest to receive monthly newsletter with tips, news and articles by experts and practitioners on putting the growth mindset into practice. And finally, check out this video about all the additional resources we offer to help educators and students build a growth mindset:
4 things innovative districts do to improve graduation rates By Melissa Gedney September 22nd, 2015 Forward-thinking practices focus on college and career readiness As the skills expected of today’s graduates change rapidly, school districts have to overhaul their thinking on what it means to be “college and career ready.” This is all top of mind for members of the Digital Promise League of Innovative Schools, a coalition of around 57 forward-thinking districts and leaders across the country, who are committed to improving the opportunity to learn for all of their students through technology and research. Learning can happen anytime, anywhere Geographic and socio-economic factors no longer have to be barriers to learning. Yet every student in Piedmont is given a laptop in school and to take home and, through partnerships developed by the district, can access free or low-cost broadband 24/7. Early college access for later success Provide real-world opportunities New skills for a new economy
svt Att lära sig ett nytt språk är inte det lättaste. Det vet alla som tragglat med tyska verb eller som förgäves försökt att lära sig alla olika kinesiska tecken. Varför är det svårare att lära sig vissa språk än andra? Nu ska svenska språkforskare försöka ta reda på vilka ingredienser som spelar störst roll för språkinlärningen. Olika ordföljder Ett område som forskarna är särskilt intresserade av är hur stor betydelse ett språks ordföljd har vid inlärningen. För att testa detta har forskarna låtit studenter som just nu lär sig svenska att bilda meningar på svenska med korrekt ordföljd. De person som pratade tyska, som jämfört med engelskan har en ordföljd som är mer lik den svenska, visade sig ha betydligt lättare för testet. – De här observationerna är ett tecken på att ordföljd är en av de faktorer som kan vara otroligt svårt att ändra på när man ska lära sig ett nytt språk. Gester har betydelse – Tal består faktiskt av både tal och gest.
Growth Mindset: How to Normalize Mistake Making and Struggle in Class | GROWTH MINDSET Carol Dweck’s research on growth mindset has become essential knowledge in education circles. The Stanford psychologist found that children who understand that their brains are malleable and can change when working through challenging problems can do better in school. Now, many school districts are attempting to teach growth mindset to their students. At the core of this practice is the idea of “productive failure” (a concept Dr. Manu Kapur has been studying for over a decade)* and giving students the time and space to work through difficult problems. Another key idea is to praise the process and effort a child puts in, not the final product. These mindset changes are easy to describe and dictate, but more challenging to implement. In the video below on classroom struggle, second grade teacher Maricela Montoy-Wilson repeatedly asks her students to justify their thinking using reasoning and evidence. “Everyone is going to feel stuck,” Montoy-Wilson said. Katrina Schwartz
Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Örstadius valde att tro att nationella prov är mer rättvisande än Pisa, men så är knappast fallet. Pisa är ett osnitslat test.
Bloggen är navet i min undervisning För mig och mina elever betyder min blogg struktur och navet i undervisningen. Jag har en blogg som jag kallar för min ”moderblogg” Bruuns klassrum. I den bloggen hittar eleverna sina planeringar genom att klicka i högerkanten på sin klass. Jag lägger ut lektionsplaneringarna och även annat som de behöver träna på. Eleverna kan i förväg gå in i bloggen och kolla vad vi ska göra. Jag upplever att bloggen är ett stort stöd för framförallt de elever som har någon diagnos. Moderbloggen har jag för instruktioner. När jag började blogga hade jag både instruktioner och elevernas produktion tex filmer eller texter i samma blogg, men både jag och eleverna upplevde att det blev rörigt. Jag upplever att elevernas motivation till att bearbeta sina texter och arbeten ökar då vi nu publicerar dem för en autentisk publik. Nackdelen med att blogga är att jag måste ligga steget före i min planering. Jag får ofta frågan: ”Hur fasen hinner du?” Lycka till! Sara
The teenage brain | Science News for Students It’s not easy being a teenager. The teen years can play out like a choose-your-own-adventure novel, where everyday temptations lead to tough decisions. What if I took that big jump on my bike? What’s the worst thing that could happen if I snuck out after curfew? Should I try smoking? Teenagers must act on an endless parade of choices. So what makes the teenager’s brain so complex? The evolved teenager If you have ever thought that the choices teenagers make are all about exploring and pushing limits, you are on to something. For example, laboratory experiments show that young mice stay close by their mothers for safety. As a developmental cognitive neuroscientist, Luna studies those changes that occur in the brain as children develop into adults. Jackpot! What really goes on in a teenager’s brain? Eveline Crone is a psychologist at Leiden University in the Netherlands who studies how the brain develops. A young boy prepares to enter a magnetic resonance imaging (MRI) scanner. Beatriz Luna
Roland Paulsen om Jan Björklund och den tomma kunskapen I morgon medverkar förre utbildningsminister Jan Björklund i ”Smartare än en femteklassare?” ”Han visar att det kanske inte ens är viktigt att veta vilka färger talgoxen har”, skriver Roland Paulsen. ”Vad heter adjektivets tredje komparationsform, till exempel ’gladast’?” Allt tyder på att en anarkistcell infiltrerat SVT. Vad barnen i tv-soffan självfallet tänker är: Nej, och du kan inte heller lika mycket som vi kan. I morgondagens program briljerar anarkistcellen fullständigt. ”Många elever, särskilt de fattiga, förstår intuitivt vad skolan gör med dem. Illich var en av de första att påtala vad man på engelska kallar ”credentialism” – ett begrepp som svenskan inte har någon bra motsvarighet till, men som vi här kan översätta till ”meritism”. Det som särskilt kännetecknar meritismen är att man avhåller sig från att specificera vilken kunskap som är viktig. Mitt i ”Smartare än en femteklassare?” Björklund inleder starkt med att placera ut tre landskap på kartan. Behöver man veta det?